Fler som vill ha bebis 2015/2016?

Har redan börjat skära ner ordentligt på min shopping, sporras av att tänka på vårt framtida barn och har faktiskt inget sug efter att "go wild", utan vill ha en bra balans så vi inte översvämmas av felköp. Istället för att som förr vilja lägga, säg, 1000 spänn på grejer till mig själv, vill jag liksom lägga 250 på bebiskläder och 750 på ett sparande till barnet. Men vill gärna visa sambon att mina nya, goda shoppingvanor håller i sig innan jag börjar med det, så han kan känna sig trygg med att det verkligen bara blir enstaka, användbara saker.

Tackar! Ja, det känns bra, börjar redan fundera på hur det extra sovrummet ska inredas Det känns inte hundra bekvämt att outa flicknamnet, eftersom det rör sig om ett flicknamn som är en sammanblandning mellan våra förnamn (och som jag tycker är för spejsigt och hittepå). En eventuell son tycker han ska heta Karl Magne. Magne har en speciell betydelse för oss, så det tycker jag är helt ok, fast lite gubbigt kanske? Fast gubbnamnen börjar ju komma tillbaka så det kanske rentav är trendigt? Karl gillar jag inte.

Fortsätter att spamma på med mer funderingar.... hur tänker ni (framförallt Anonym 2016 då, som redan har börjat handla, men även ni andra!) angående att tjuvstarta med att handla till bebisen. Själv har jag kommit på de här "reglerna" som jag tänkte hålla mig till:

1. Bara sånt tjej och kille kan ha (försöker vara så genusmedveten jag kan här, uppfattar 90% av alla barnkläder som gångbara i båda läger, men har lite spärrar ändå vilket jag motvilligt tvingas erkänna...).

2. Bara sånt som funkar året runt som typ bodys (för om barnet i slutändan kommer i juli kommer vinteroverallen i storlek nyfödd att vara tämligen värdelös).

3. Bara storlek 56 och över, (eftersom det finns en hel del bebisar som växer ur 50 redan i magen, och man hur som helst kommer att få massor i storlek 50). Eller okej, kanske EN outfit i storlek 50 som allra första kläder, om man hittar nåt helt perfekt.... första kläderna kan man ju vilja välja med omsorg.

jo tanken har ju faktiskt slagit mig att man kan må skit och jag vill ju att min bröllopsdag ska vara oförglömlig (av glada och lyckliga själ). samtidigt så är sambons mamma väldigt sugen på barnbarn.. och jag vill lixom inte att hon ska tro att bara för att hon vill ha barnbarn så fixar vi de för hennes skull... jag hatar att känna press på mig och jag skulle lätt känns press om vi först gifter oss och sen skaffar barn.. jag menar hallå, det är ju lixom nästa steg inom det "normala". och tänk om man inte blir gravid på en gång? vi kanske kommer få jättesvårt att skaffa barn:( även om jag är ung så har jag läst om kvinnor som bara är något äldre än mig som har svårt att bli gravida, läser överallt om pco och sånt :/ är supernojjig! jag har oxå tittat på vagnar och är helt såld på emmaljugas mondial duo combi eller brios vagn. är oxå av den konservativa typen, det ska vara stora hjul och vagnen ska vara lätt men endå stadig och barnet ska vara tryggt. först ville jag ha en vit men tycker mer och mer om svarta vagnar.. :) hehe ja männen kan vara svåra att övertala! haha har kämpat lääänge här hemma ! hoppas han vänjer sig vid tanken snart

vilken fin vgn förresten!

jag har tittat på kläder,vagnar och sängar men inte vågat köpa något än... newbie från kappahl är ju att dö för! även hm har jag har massa gulliga kläder som jag vill köpa men älr rädd att se lite fånig ut :O rent praktiskt så tänker jag "varför inte?", som du säger så barn kostar ju gabska mycket i början och då är det väll bättre att spä ut kostnaderna :) så jobbigt att inte veta vilket kön det kommer bli så man kunde handla efter det oxå hihi.. men skulle kag få för mig att handla något plagg så blir det något könsneutralt har redan tänk hur jag ska berätta för sambon den dagen vi pluggar :D lääääääängtar,

Haha, men om ni skaffar barn före bröllopet så kommer ju folk i alla fall börja fråga det obligatoriska "Och när blir det syskon då?" Bäst ni skaffar tre barn redan före bröllopet, folk tenderar inte att fråga när nr. 4 kommer

Nej, men allvarligt... att känna press från släkten gör nog alla på nåt sätt. Jag känner dubbel press:
Dels från min släkt som ska vara så snobbiga hela tiden, de skulle bli besvikna om vi fick barn nu eftersom de går och hoppas på att jag ska skaffa en "bättre" utbildning och ett mer prestigefyllt jobb först. Vilket jag inte är ett smack intresserad av, vill ha ett trevligt jobb och det har jag, även om jag inte direkt är höginkomsttagare. Dels från sambons släkt, där hans kusiner som är jämnåriga med honom ploppar ut ungar på löpande band. De har redan varsin dotter, och nu ska den ena få en son i höst. SÅ avundsjuk! Senast vi var där, när förra bebisen var nykläckt, skulle ju alla vara "roliga" och fråga: "Jaha, när får vi åka till XXXX (där vi bor) och titta på bebis då?" och inspektera min mage på skoj och sådär. Kan tänka mig att detta blir etter värre nu i höst när vi åker dit. Båda mödrarna var 25 med första, och jag blir 25 nästa år.

Jag är också jättenojig över att jag inte KAN bli med barn. Tycker, liksom du, att man ständigt ser 20-åringar som har svårt med det här på FL. "Är 27 och har försökt i 7 år" och liknande. Är extra nojig eftersom mina föräldrar faktiskt hade jättesvårt att få till mig, det tog flera år. Och de var 20-plussare... Tänker att problem från mamma kan jag ju faktiskt ha ärvt.

Åhh, Emmaljunga Mondial är ju också superfin! Vill ha svart jag med, även om de vita varianterna av såväl Teutonian som Emmaljungan är bedårande.

hahaha ja vi får nog göra så! haha! vi är båda oense o. hur tätt vi skulle vilja ha syskon.. jag känner lätt för 3 år som en perfekt åldersskillnad medan sambon vill starta syskonverkstan redan på bb typ -.-' ååh vad jobbigt det måste vara att få sånna gliringar! min svärmor noterar alltid om jag dricker alkohol eller inte när vi träffas.. hon smått tvingade på mig vin! jag hatar alkohol och dricker typ 2 cider om året-högst! ang det där med utbildning, jag tycker du görhelt rätt som går din egen väg! vem är någon att säga till dig vad som är bäst? visst är jobbigt att läsa alla trådar här på fl!... jag blir supernojjig! jag håller tummarna för attdetkommer gå bra för oss när det väl ärdax!!! :) fubderar faktiskt på att gå och göra en gynundersökning för att typ " kollaläget", :O ja den vita ville jag ha lälnge sen började jag tänka på attsmuts syns ju tydligare på vitt ochh kommer inte ha tid atttvätta min vagn varje dag :P

Vad lustigt, jag tycker också att 3 år är den perfekta åldersskillnaden! Detta av anledningarna att: 1. Man kan njuta mer av varje barns småbarnstid. 2. Forskning visar att första barnet faktiskt behöver vara själv med föräldrarna ett tag för annars ökar risken för otrygghet och psykiska problem. Detta är värst för de med mindre än 18 månaders åldersskillnad, men många barnpsykologer är överens om att minst 3 års skillnad är ännu bättre. 3. Två barn som ska ha blöjor samtidigt är dyrt OCH jättejobbigt. 4. Barnen är ändå så nära i ålder att de har ett bra utbyte av varandra. (Tycker i och för sig att "lekkamratsargumentet" känns överskattat, för barnet behöver ju, och lär ju ha, jämnåriga kompisar också. Men det är ju en faktor.) Det här är också en anledning till att jag inte vill vänta för länge - börjar man för sent har man kanske inte tid att skapa lite andrum mellan barnen!

Men vad jobbigt, fattar hon inte då att du bara inte vill dricka, om det är så du alltid är? Dåligt att försöka tvinga i nån alkohol oavsett! Just svärmor tjatar inte i mitt fall, men hon har ju i och för sig ganska många barnbarn redan. Men det yngsta är ju 5 nu och det lär inte bli fler (förutom vårat/våra barn då, sambon är sladdbarn så hans storasyskon är gamla), så det står kanske inte på förrän hon vill ha ett nytt småbarn att ta hand om.

Kan man kolla läget med en vanlig gynundersökning? Trodde man var typ tvungen att röntga äggstockarna och sånt, och det brukar man ju inte få göra förrän man försökt ett år. Min gyn har aldrig påpekat nåt, men mycket av det är väl inte fel som kan ses med blotta ögat? PCOS brukar ju ge en hel del symptom, som jag i alla fall inte känner att jag har. Men nåt fel är det säkert, det vore just min vanliga tur!

jag håller absolut med dig! mellan mig o mitt syskon är det 14 månader! min sambo vill ha tätt just av den anledningen att barnen kan leka med varandra och tror att det kommer vara bäst för dom att vara så nära i ålder... men vi får se hur läget blir hehe jag är övertygad om att hon verkligen bara har en dtark längtan efter att bli farmor och inte menar något illa. är väldigt tacksam för min fina svärmor men ibland kan de bli lite för mycket :P jag tror att man kan göra en helt vanlig gynundersökning.en vänn till mig har gjort typ 3?! stycken nu bara det här året :O man kan rydligen se om livmodern tror jag det är, ligger den långt fram brukar det vara lättare att bli gravid( oftastfår man även mage fort om den ligger fram).. har jag dock bara hört, inget jag har stöd av från forskning n:P asså de enda jag tänker på nu är flytten till större och bebis!!! kan inte tänka på annat!! och inte nog med de så kom sambon nyss och pussade på min mage och vilade sitt huvud på varpå jag frågade om han kände nått som rörde sig-" näej inte än, och log mot mig" asså åååh!

Hur tyckte du att det var att ha ett syskon så nära i ålder då? Kul med en till som ändå tycker om sin svärmor, verkar ju som att nästan alla när på forumet hatar sina.... jag älskar min! På vissa sätt är vi faktiskt närmare än jag är med min egen mamma. Det med livmodern har jag aldrig hört! Ska absolut fråga nästa gång jag är hos gyn Nä vad gulligt Min sambo gillar också att pussa och greja med min mage och brukar säga att han älskar den. Hoppas han älskar den lika mycket när den inte längre är platt Tror att jag vill ha en sån där livmoder där magen syns tidigt, så man ser gravid och inte bara tjock ut liksom.... fast samtidigt vet jag inte i vilken vecka vi skulle säga det till folk, kanske bättre om det går att dölja ett tag?