• Anonym (TS)

    tänker stämma brallorna av "pappan"!!

    För att göra en lång historia kort så skaffade jag barn med en low life. Vi var överens om att skaffa barn men nånstans i mitten på graviditeten kom han på att varken jag var kvinnan i hans liv eller att han var mogen för barn. Han har träffat sitt barn EN ENDA gång på fjorton månader och vägrar ha någon som helst kontakt med barnet. Han lever vidare livet precis som om inget hänt. Jobbar på sin karriär, festar på helgerna och drar på långsemester med sin nya flickvän för lite sol och bad. Själv tar jag hand om barnet utan någon som helst avlastning och har varit tvungen att byta jobb (nerköp) eftersom jag inte längre kan jobba obekväm arbetstid (det finns inget nattis i vår kommun). Jag ser på ett barn som ett gemensamt ansvar och ser hans ointresse som ett avtalsbrott mot vår överenskommelse att skaffa barn TILLSAMMANS. Han har utan mitt godkännande dumpat över sin del av ansvaret på mig. Jag älskar mitt barn och tar gärna hand om min halva. Den andra får pappan stå för. Har nu tagit kontakt med en jurist och ska stämma den så kallade pappan på ekonomisk ersättning för att jag tvingas göra även hans jobb. Tänker ruinera honom så gott det går. Veckan har 168 timmar. Jag slavar alltså 84 timmar i veckan åt "pappan" gratis. Förhoppningsvis inte länge till. Har ni några tips eller råd på vägen till en stämningsglad mamma?

  • Svar på tråden tänker stämma brallorna av "pappan"!!
  • Anonym (TS)
    Anonym (3 barnsmamma) skrev 2013-01-14 19:41:51 följande:
    Heja TS, helt otroligt att att många som svarat dig inte förstår poängen i ditt inlägg! Vissa svarar att barn är en gåva och hur kan man se barn som en arbetsbörda och inkomsbortfall, eller att ts borde adoptera bort sitt barn. Tycker absolut att det borde gå att ta frågan om avtalsbrott vidare, och att pappan borde få betala, så det svider. Jag är själv inte ensamstående och skulle aldrig vilja vara, det är jävligt slitsamt, min syster är det och jag har fått ställa upp mycket som avlastning. En del har svarat ts med,-hur tror du alla andra ensamstående har det, det är bara att bita ihop- , förstår inte varför ts ska behöva ha det kämpigt, bara för att andra ensamstående har det, var ligger logiken i det? Tyvärr så är det ogenomförbart i Sverige att få ekonomisk skadestånd från pappan i sådana här fall, men jag tycker det skulle vara möjligt.    

    Tack :)
  • Anonym (ensam)
    Anonym (TS) skrev 2013-01-14 20:17:25 följande:

    Återigen är jag inte ute efter att hämnas på eller straffa "pappan" för att han inte vill leva familjeliv med mig. Det jag är ute efter är att "pappan" antingen ska ta ansvar över sin del av vårt gemensamma barn eller kompensera mig för att jag tvingas göra hans jobb.

    Eftersom det inte räknas som arbete att ta hand om sitt eget barn, om man inte är anställd som assistent eller liknande, så har du ingen chans på det argumentet. Civilmål eller ej, nån substans måste finnas för att det ö h t ska tas upp.
    Förstå att risken att ruinera dig själv är betydligt större än chansen att han ska förlora sina brallor, och vad gör du DÅ?
  • Anonym (mrs x)

    Med tanke på hur T.S. utterycker sig , misstänker jag att pappan in spe insåg att denna kvinna kunde han inte leva med ( som TS skriver: att hon inte var kvinnan i hans liv) - och drog.
    Kanske släppte TS ut en extra dos gaviditetshormoner  i deras relation?

    Jag tror inte tråden är sann i och för sig, men det är en annan historia!

  • Jennie med ie
    Anonym (mrs x) skrev 2013-01-14 20:40:06 följande:
    Med tanke på hur T.S. utterycker sig , misstänker jag att pappan in spe insåg att denna kvinna kunde han inte leva med ( som TS skriver: att hon inte var kvinnan i hans liv) - och drog.
    Kanske släppte TS ut en extra dos gaviditetshormoner  i deras relation?

    Jag tror inte tråden är sann i och för sig, men det är en annan historia!

    Det har väl förvisso ganska liten betydelse för TS chanser, varför pappan drog... Och skulle ha ha dumpat sitt barn för att TS betett sig illa vore det knappast en förmildrande omständighet för honom, om man säger.
  • Anonym (mrs x)
    Jennie med ie skrev 2013-01-14 20:42:40 följande:

    Det har väl förvisso ganska liten betydelse för TS chanser, varför pappan drog... Och skulle ha ha dumpat sitt barn för att TS betett sig illa vore det knappast en förmildrande omständighet för honom, om man säger.
    Antingen är tråden sann.
    Och det handlar om en man som försöker skydda sitt liv mot en - låt oss uttrycka det milt - udda kvinna.

    Eller påhitt alltihopa.

  • Anonym (ensam)
    Anonym (mrs x) skrev 2013-01-14 20:49:56 följande:
    Antingen är tråden sann.
    Och det handlar om en man som försöker skydda sitt liv mot en - låt oss uttrycka det milt - udda kvinna.

    Eller påhitt alltihopa.


    Och om tråden är sann, så spelar anledningen till att pappan drog som sagt mindre roll för TS chanser att vinna en ev. process....
  • Jennie med ie
    Anonym (mrs x) skrev 2013-01-14 20:40:06 följande:
    Med tanke på hur T.S. utterycker sig , misstänker jag att pappan in spe insåg att denna kvinna kunde han inte leva med ( som TS skriver: att hon inte var kvinnan i hans liv) - och drog.
    Kanske släppte TS ut en extra dos gaviditetshormoner  i deras relation?
    Ser du det som nåt positivt för hans del?
  • Anonym (mrs x)
    Jennie med ie skrev 2013-01-14 20:55:33 följande:
    Ser du det som nåt positivt för hans del?
    Skulle du vilja leva resten av ditt liv med TS ?
  • Anonym (mrs x)
    Anonym (ensam) skrev 2013-01-14 20:54:41 följande:

    Och om tråden är sann, så spelar anledningen till att pappan drog som sagt mindre roll för TS chanser att vinna en ev. process....
    Hon kan inte vinna processen.
    Sverige är inte USA.

    Finns ingen lagstiftning som hon kan luta sig mot.
    Ingen seriös advokat kan gå med på att  driva det här målet.


Svar på tråden tänker stämma brallorna av "pappan"!!