7 månaden med försök.. Fler?

Tack alla ni underbara som bara känner "tvålen" och det jag skriver här. Det betyder mycket! Idag kom den röda faran och guuud vad jag har lipat i smyg av och till. Känns så fånigt men jag är väl så hormonell så jag inte kan tänka förnuftigt. Livet går såklart vidare men jag är så down nu. Förlåt, vill inte dra ner er i skiten men ni är ju förutom jag och sambon de enda som vet. Övriga tror ju att vi inte försöker NU. Kram alla fina!

Jag känner också igen mig. 2 år av försök. 5 missfall. Dags för test igen om en vecka. Känner mig som ett spöke. Det vore så underbart om det äntligen hände något positivt.

Allt är ju relativt. Vi har försökt som de flesta härinne. Sedan i början av sommaren. Således inte superlänge men det går inte snabbt och smidigt heller. Mitt/vårt problem är dock att vi inte är lika unga som övriga här. Har inte upplevt det som något problem förut men det känns så hånfullt nu. Känner lite tids-stress men försöker ta det lugnt och inte stressa på själv. Det SKA lösa sig. Bara så tråkigt med alla dessa 10 år yngre kvinns som ynglar av sig (med all rätt, inte dem jag är sur på) men att det ska behöva ta sån tid för att man är lite äldre. (Borde väl börjat i bättre tid men det är inte så lätt ju) Dessutom vet man ju inte om det någonsin går mer. Nej, prata med mig om två veckor så är jag på topp igen. Borde kanske gå i ide och inte förpesta tråden för er andra när jag är så här svart. Ska ta tillvara de goda råden att göra roliga grejer - fast de är ju det jag försöker med hela tiden. Får göra det ännu mer!! Och snart kommer solen - då ni!!!
Får jag fråga; gick det på naturlig väg för er båda gångerna och hur gamla var ni. Gjorde ni något speciellt då när det tog sig?
Jag köper helt det där med att slappna av men det är ju lättare sagt än gjort såklart

Här är en till som är väldigt nere.. Testade negativt på Bim :(

Du får vara hur negativ du vill. Det har du rätt till att vara. Jag förstår dig precis. Känner som du. Jag är också äldre, 35. Blir lite bitter när man läser om alla ungdomar som blir gravida titt som tätt när de inte vill. Slarvat lite med skyddet och självklart så är de gravida. Inte kul för dem, det förstår jag. Men det känns så surt när man själv gör allt man kan och så fungerar det inte. :(

Idag störtdök min temperatur. Ner under coverline där den ligger innan ägglossning. Så jag väntar mig mensen idag eller imorgon bitti.  Är precis som du tvålen. Ingen vet om att vi försöker. Inte mina vänner och inte min familj. Vill inte berätta för dem heller.  Så jag går med ett leende mot min familj och försöker vara precis som vanligt samtidigt som jag bara vill lägga mig ner och spola fram några månader. 

Så försök nummer 9 blir det för mig i slutet av januari eller början av februari. Om min kära man har kommit hem från utlandet då. Annars blir det månaden därpå. Lång väntan.............. 

Nej..... Men du har inte fått din mens ännu? Fortsätter att hålla tummarna.

Annars, nästa år är vårt år... Hoppas jag iallafall.

Inte än men är på ÄL+16 så borde ju ha visat något på testet då tycker jag.
Får gå på försök nr tio på nyårsdagen istället..

Har du äl på nyårsdagen? Jag sitter här och väntar på mens som aldrig vill komma, och undrar om nästa ägglossning kan komma på planerat datum även om mensen helt hoppar över denna månad? Funkar det så?

Ja jag tror det iaf. Mina ägglossningstest har alltid visat positivt var fjärde måndag även om mensen varierat något. Tycker det verkar konstigt men så har det varit..

Men neeeeej, Tvålen, vad tråkigt! Förstår precis hur du känner dig nu! Men rätt vad det är så går det onda över och man har siktet rakt isntällt på nästa ÄL och hoppet tänds igen! Du får ventilera så mycket du vill med oss här inne, vi är ju alla i samma situation och förstår dig till fullo! STOR KRAM!!