• Anonym (Farmor)

    Svärdottern förstör!

    Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart. 

    Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så. 

    Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig! 

    Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort. 

    Vad ska jag göra? 

  • Svar på tråden Svärdottern förstör!
  • fula gubben

    Vill man som Mormor/Farmor träffa sina barnbarn oftare så borden man tänkt på det när man skaffade egna barn. Har man mindre än 4 egna barn så får man skylla sig själv. Vem pallar egentligen att träffa sina föräldrar mer än en gång i månaden? 

    Blev pappa för tre månader sen och mamma tycker hela tiden att vi ses för lite. Sågs förra helgen och nu vill hon ses igen imorgon. Har inget inplanerat så skulle kunna ses imorgon men vill inte att hon ska vänja sig vid att vi ses varje vecka och sen hålla på och sura om det blir mer sällan än så.

    Hon får lugna sig tills jag ska vara pappaledig. Då kommer jag vilja lämna grabben hela tiden för att kunna sticka ut och golfa. 

  • Anonym (tjenare)
    fula gubben skrev 2012-11-03 22:28:59 följande:
    Vill man som Mormor/Farmor träffa sina barnbarn oftare så borden man tänkt på det när man skaffade egna barn. Har man mindre än 4 egna barn så får man skylla sig själv. Vem pallar egentligen att träffa sina föräldrar mer än en gång i månaden? 

    Blev pappa för tre månader sen och mamma tycker hela tiden att vi ses för lite. Sågs förra helgen och nu vill hon ses igen imorgon. Har inget inplanerat så skulle kunna ses imorgon men vill inte att hon ska vänja sig vid att vi ses varje vecka och sen hålla på och sura om det blir mer sällan än så.

    Hon får lugna sig tills jag ska vara pappaledig. Då kommer jag vilja lämna grabben hela tiden för att kunna sticka ut och golfa. 

    Kan hålla med om de två första styckena. Det sista däremot, där hoppas jag att du skämtar, och om du menar det seriöst hoppas jag att din mamma har vett nog att inte gå med på att ta barnet mer än ett par gånger i månaden. Varför ska du vara föräldraledig om du inte tänkt ta hand om barnet själv? Känns inte direkt moget.
  • Anonym (Bullmamma)
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 10:46:31 följande:
    Är det verkligen helt fel att tycka att man som mamma ändå har LITE rätt att kanske få sätta LITE prägel på ens barns hem? Annars är man ju som vem som helst som kommer på besök, då kunde man lika gärna vara grannen! Ja, min son är vuxen, men jag kommer alltid att vara hans MAMMA, och han kommer alltid att vara mitt BARN. Har inte farmor lika stor rätt till sitt barnbarn som mormor? Jag har jättebra hand med barn, och det finns inget som gör att jag är olämplig på något sätt. Andra släktingar anförtror sina barn åt mig och det går jättebra.
    Man har absolut INGEN rätt att sätta SIN prägel på NÅGON ANNANS hem. I det här fallet din son och hans sambos hem. Och att sätta prägel på någons hem är inte det som gör att man är släkting, det är en gemensam känsla av att tycka om varandra och visa respekt.
    Som jag ser det har du kört med helt fel attityd och det är dags för dig att ändra ditt uppförande. Till att börja med bör du vara noga med att vårda din och svärdotterns relation. Fungerar den blir allt annat lättare.
  • Lapsang

    Du gillar inte svärdottern men kan nu tänka dig att ta tillbaka det du sagt trots att du fortfarande tycker det, för att få komma närmare ditt barnbarn. Hon lär ju genomskåda det. Osmart och gränslöst att säga så till din son. Om han var väldigt ung kan jag dock förstå det, du kände fortfarande ett ansvar att styra hans handlingar som man ju ibland måste m barn sp de inte skadar sig själva.

    Komma dit m dukar o gardiner? Och "goda råd"? Som att bebisen ska skrika för att lufta lungorna eller? Vad är det för fel på endel? Ni gillade inte när era föräldrar gjorde så när ni var unga så varför gör ni nu självs så? Varför vi inte gillar det? Jo forskningen går framåt och det som var goda råd för trettio år sedan är nu reviderat. Modet ändras, vem använder ens dukar längre? De tycker nog det du tar med är fult.

    Komma förbi oanmöld trots att du märkt att det inte uppskattas? Vad förväntar du dig art det beteendet ska göra med er relation?

    Det är inte bara ts som gör såhär, det verkar tämligen vanligt. Msn undrar om folk tappar den sociala kompetensen m pren eller omvissa alltid haft svårt att uppföra sig?

  • Lapsang

    Sen tror jag det är vanligt att mormödrar blir mer insläppta för att msn villju helst ha sin egen mamma där och lever man då ojämställt så det oftast är kvinnan som är tex föräldraledig så blir det sp. Lär era söner jämställda värderingar så får ni skörda frukterna sen.

  • lnflrmn

    Det är ok att hälsa på efter arbete, men ring och hör om det passar. Dukar

  • Lufsan
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 09:58:24 följande:
    Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart. 

    Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så. 

    Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig! 

    Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort. 

    Vad ska jag göra? 
    Du ska skärpa dig helt enkelt. Och det är väl inte så konstigt att du inte är välkommen en gång i veckan när du sagt att du inte vill att de ska vara tillsammans. Svärdottern lär ju inte känna sig speciellt bekväm i ditt sällskap. Barnbarnet är deras barn och om de båda har heltidsjobb så förstår jag fullt att de inte har tid eller ork med att du springer där en gång i veckan. 
    Om du verkligen vill att det ska bli bättre och att de ska bli varmare mot dig så kan du börja med att be om ursäkt. Du kan väl själv tänka dig hur sårad du skulle bli om din älskades mamma sagt att du inte duger åt honom.  
    En dag i sänder.
  • ica
    emelieakesson skrev 2012-11-03 19:17:28 följande:
    Absolut, det håller jag med om. Det är vad jag försöker komma fram till, sålänge inte svärdottern OCH sonen, båda är inkluderade i familjen, har suttit sig ner och pratat med henne så kan jag inte på något sätt se ts som en dålig mamma eller svärmor.
    Men hon var negativ till svärdottern i början. Och klampa i i folks hem efter jobbet. Då är det övertramp. Att man inte känner sig välkommen då är väl naturligt. Vem vill ha våldgäster till vardags. Kanske dags att backa lite och ge sonen manöverutrymme.
  • Lapsang

    Ha ha rätt att sätta prägel på sonens hem! Ok nu tror jag inte längre denna tråd är på riktigt.

  • Lufsan
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 11:14:07 följande:
    Hur kan det slå så fel, när jag bara vill deras bästa? Bara vill vara snäll, bara hjälpa till? Jag känner mig frustrerad och maktlös...
    Vill påpeka att du inte alls vill deras bästa. Du kan väl börja med att vara ärlig mot dig själv. Du har ju egna motiv med att du gör som du gör. 
    En dag i sänder.
Svar på tråden Svärdottern förstör!