• Anonym (Farmor)

    Svärdottern förstör!

    Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart. 

    Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så. 

    Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig! 

    Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort. 

    Vad ska jag göra? 

  • Svar på tråden Svärdottern förstör!
  • Anonym
    Lapsang skrev 2012-11-09 10:13:16 följande:
    Att vara nära sina föräldrar är väl bra, det som jag tycker är att inte ha klippt navelsträngen är när man är osjälvständig. Inte kan ta egna beslut, måste fråga föräldrarnas åsikt om allt. Inte kan fixa praktiska saker själv. Om min man åker t sina föräldrar när han är pappaledig och snackar lite allmänt o umgås, får lite avlastnig såklart men DE ffrågar honom hur han vill att de gör m babyn snarare än tvärtom, ja det är väl bra. Däremot om han tar med tvätt dit, inte kommer ihåg att byta blöja för svärmor tar ansvar för det, låter henne avgöra när det är sovdags etc - nej!
    Jag håller med.
  • asta66
    Anonym (Anna) skrev 2012-11-09 08:35:53 följande:
    Det är väl det normala att man har bättre kontakt med sina föräldrar än svärföräldrarna. Därför åker nyblivna mamman mer till mormor/morfar och han som är pappaledig mer till farmor/farfar. Man har ju vuxit upp med sina egna föräldrar. Det är ofta något onormalt som inträffat när det är tvärtom, som för mig som har extremt mycket bättr kontakt med svärmor än min mamma. Men det finns en mycket bra förklaring så det är egentligen inte ett dugg konstigt!  Är nyblivna pappan avundsjuk på barnets kontakt med mormor/morfar föreslår jag den briljanta lösningen att ta ut sin föräldraledighet. Från iallafall sex månaders ålder kan det funka jättebra att dela på dagarna, inte så många som ammar massor dagtid då.
    Ja, mannen kan väl dra sin del av lasset.
  • äntligen Vi

    Jag tycker att du kan be om ursäkt ifall dina tänkta goda gärningar blivit tokiga. Det skadar inte dig att försöka

    Personligen har jag lätt att förlåta om jag får en ursäkt men inte annars (långsint till tusen)

    sen hade jag uppskattat om min svärmor försökte skapa en egen relation med mig, kanske kan ni gå och fika eller shoppa julklappar ihop?

    Jag kan bara förklara utifrån det jag hade uppskattat så en idee vore kanske att prata med din son och fråga vad han tror behövs för att det ska bli bättre på sikt?

    Lycka till

  • Anonym (återuppstått?)
    äntligen Vi skrev 2012-11-09 17:14:38 följande:
    Jag tycker att du kan be om ursäkt ifall dina tänkta goda gärningar blivit tokiga. Det skadar inte dig att försöka

    Personligen har jag lätt att förlåta om jag får en ursäkt men inte annars (långsint till tusen)
    Klok du är!
    jag kunde tyvärr inte förlåta min svärmor, just för att hon aldrig bad om ursäkt. Känns lite svårt att förlåta någon som inte ber om det....

    Nu är det försent och jag har bestämt mig för att inte lida och bli bitter, det är som det är... 
  • Anonym (...)

    TS:
    Vad bra din son har det som har en mor som bryr sig om så mycket.
    Önskar att mina föräldrar var som du.
    Mina föräldrar hälsar aldrig på, ringer aldrig, sms:ar aldrig och mejlar aldrig.  Och då menar jag ALDRIG. Min yngsta dotter på 3 år vet inte ens vem mormor är. De bor i en annan stad 3 timmar bort och de senaste 15 åren så har allt initiativ till kontakt varit uteslutande från min sida. Det finns de som är helt ointresserade av sina barn och barnbarn.
    Så din son och hans familj har det bra som har någon som bryr sig så mycket. Synd att de inte uppskattar det.
    Vi kanske borde byta. Hihi!

  • Anonym
    Anonym (återuppstått?) skrev 2012-11-09 22:35:00 följande:
    Klok du är!
    jag kunde tyvärr inte förlåta min svärmor, just för att hon aldrig bad om ursäkt. Känns lite svårt att förlåta någon som inte ber om det....

    Nu är det försent och jag har bestämt mig för att inte lida och bli bitter, det är som det är... 
    Vet precis vad du menar. Jag har inte heller fått en enda ursäkt för deras beteende mot mig innan barnet föddes. Vilket gör att jag inte har kommit över det men jag gör så gott jag kan för min sons skull, men rätt som det så dyker det upp igen och då drar jag mig undan från dem.
  • Anonym
    Anonym (återuppstått?) skrev 2012-11-09 22:35:00 följande:
    Klok du är!
    jag kunde tyvärr inte förlåta min svärmor, just för att hon aldrig bad om ursäkt. Känns lite svårt att förlåta någon som inte ber om det....

    Nu är det försent och jag har bestämt mig för att inte lida och bli bitter, det är som det är... 
    Nej, varför ska man se mellan fingrarna när nå konstant beter sig illa mot en.
  • Jose
    Anonym (...) skrev 2012-11-09 22:47:35 följande:
    TS:
    Vad bra din son har det som har en mor som bryr sig om så mycket.
    Önskar att mina föräldrar var som du.
    Mina föräldrar hälsar aldrig på, ringer aldrig, sms:ar aldrig och mejlar aldrig.  Och då menar jag ALDRIG. Min yngsta dotter på 3 år vet inte ens vem mormor är. De bor i en annan stad 3 timmar bort och de senaste 15 åren så har allt initiativ till kontakt varit uteslutande från min sida. Det finns de som är helt ointresserade av sina barn och barnbarn.
    Så din son och hans familj har det bra som har någon som bryr sig så mycket. Synd att de inte uppskattar det.
    Vi kanske borde byta. Hihi!
    Fast snälla... Det är skillnad på att tränga sig på, ta sig "rätten" att än det ena än det andra, snacka skit om svärdotter osv och att bry sig.

    Bryr man sig så respekterar man varandra, det ska finnas en ömsesidig respekt. Det verkar det absolut inte finnas i detta fallet!
  • Lindsey Egot the only one

    Anonym (...)

    Va härligt att du vill ha en svärmor som inte tycker om dig. Som vill ha dig ut ur sin sons liv och som ser dig som sin värsta konkurrent. Ja ni kommer nog ha det väldigt trevligt när du upptäcker vilken bebis till man du har!

  • Ordis
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 09:58:24 följande:
    Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart. 

    Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så. 

    Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig! 

    Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort. 

    Vad ska jag göra? 
    Du verkar gå in på fel sätt. Du anser att de saknar dukar, blommor och gardiner. Det kanske inte de tycker. Och om de höll med dig på den punkten kanske de inte har samma smak som dig. Vill du köpa kläder till barnet så titta på vad för klädstil de brukar köra och köp något i den stilen. Det handlar säkert inte om att du handlat utan vad du handlat till barnet. matvaror och blöjor hade varit mycket uppskattat här om det var de varorna vi brukade använda.
    Och råd bör du inte ge alls, det kommer inte tas emot väl, det gör det sällan. Mitt barn, min domän.
    Stava rätt är jävligt överskattat, de flesta läser i ordbilder i alla fall och förstår således vad där står.
Svar på tråden Svärdottern förstör!