Svärdottern förstör!

Du gillade ju inte din svärdotter i början och sa det till din son, man måste inte säga sanningen, det man tycker är faktiskt inte sanning utan det är bara dina känsklor inför något. Och kan man inte bättre så är detta konsekvenser av din attityd. Låt dem vara ifred och var inte jobbig. Jag skulle vara tokig om min svärmor kom förbi objuden någon kväll efter jobbet. Efter jobbet är jag trött och vill vara ifred och inte träffa min svärmor. Jag måste tillägga att min svärmor har jag mkt bra förhållande med, jag älskar min svärmor.

Jag kan tillägga att jag känt min svärmor i tio år, jag tycker otroligt bra om henne. Hon är trevlig och lyhörd. Bra med barn. Vettiga åsikter om barnuppfostran. Skulle hon komma en gång i veckan helt apropå på eftermiddag/kväll bara för att få läsa lite bok med dottern eller prata med sonen så skulle hon vara varmt välkommen. Jag fick träffa hennes svärmor lite så jag vet vilken typ hon själv verkligen inte vill vara.

Min mamma, nej inte välkommen oanmäld en gång i veckan.
Min pappas sambo, nej inte välkommen oanmäld en gång i veckan.
Varför är en välkommen men inte de andra två? Därför att en är trevlig och hänsynsfull och jaaa, väldigt trevlig.   

Fast varför skulle det vara självklart att en dotter har en starkare relation till sin mamma? Majoriteten av mina killkompisar har en jättenära kontakt med sina föräldrar, men då heter det att killen inte klippt navelsträngen. Konstigt att det är så olika. De umgicks mycket med sina föräldrar när de var pappalediga, men det ogillades av frugorna som tyckte att de träffades för ofta, men när de var mammalediga hängde de alla hemma hos mamma flera gånger i veckan. 

Oväntade besök gillar jag inte alls, spelar ingen roll vem det är.  

hmm...good point!

Talar utifrån egen erfarenhet och hur mina tjejkompisar vs killkompisar har för typ av relation till sina resp föräldrar, påstår inte att det är så överallt.

Det är väl det normala att man har bättre kontakt med sina föräldrar än svärföräldrarna. Därför åker nyblivna mamman mer till mormor/morfar och han som är pappaledig mer till farmor/farfar. Man har ju vuxit upp med sina egna föräldrar. Det är ofta något onormalt som inträffat när det är tvärtom, som för mig som har extremt mycket bättr kontakt med svärmor än min mamma. Men det finns en mycket bra förklaring så det är egentligen inte ett dugg konstigt!  Är nyblivna pappan avundsjuk på barnets kontakt med mormor/morfar föreslår jag den briljanta lösningen att ta ut sin föräldraledighet. Från iallafall sex månaders ålder kan det funka jättebra att dela på dagarna, inte så många som ammar massor dagtid då.

Jag va nog lite kylig mot min svärmor förut. Men det var för att jag tyckte hon var lite för på men det la sig:)

Att vara nära sina föräldrar är väl bra, det som jag tycker är att inte ha klippt navelsträngen är när man är osjälvständig. Inte kan ta egna beslut, måste fråga föräldrarnas åsikt om allt. Inte kan fixa praktiska saker själv. Om min man åker t sina föräldrar när han är pappaledig och snackar lite allmänt o umgås, får lite avlastnig såklart men DE ffrågar honom hur han vill att de gör m babyn snarare än tvärtom, ja det är väl bra. Däremot om han tar med tvätt dit, inte kommer ihåg att byta blöja för svärmor tar ansvar för det, låter henne avgöra när det är sovdags etc - nej!