Rengbågsförsök?

Idag skulle jag ringa runt för att försöka få lite klarhet i vad jag ska gå vidare med men det var inte det enklaste. Till slut fick jag prata med en snäll tjej på kvinnokliniken i Göteborg. Någon mer som går där? Bra? Så nu har vi fått tid där i slutet på november för att göra ultraljud för att se hur ägglossningen ser ut... Någon som gjort detta där? Jag antar att det är VUL och så ser man om något ägg är på gång? 

Jag hoppar in här i tråden, om det är OK

I måndags, den 22/10 gjorde vi vår första DI (det är jag som blev inseminerad). Nu är det bara att vänta och hoppas på att de 2 miljoner spermierna gör sitt jobb så att 1 lyckas...suuuuck...man kan ju inte tänka på annat om dagarna. Och känner efter alldeles för mycket gör man (läs: jag) också. Lite molvärk har jag känt av och till sedan dess. Tycker också att jag har mer flytningar än vanligt men det kan ju vara inbillning. Hur mår ni?   

Jag har spottings innan mens (ibland) och efter första försöket i augusti fick jag spottings redan 3dagar efter inseminationen, sa till läkaren att jag ville ha extra progesteron.
Hon satte mig då på Pergotime antagligen för att boosta ägglossningen.
Så har jag fattat det iaf. Dom hormonerna ska hjälpa till med hela proceduren liksom.
Har egen fungerande ÄL men tänker att lite hjälp på traven inte är fel.
Äggblåsan har utvecklats mer och cykeln har kortas ner för mig.
Jag har tydligare ÄL med Pergon och progesteronet tar bort PMS MEN ger istället en sjuhelvetisk mens

Nu vid försök 3 hade jag en slemhinna på 15mm dag 11, utan hjälp har den aldrig varit över 10 så nog funkar det på mig

Hej
Kul att vi blir fler
Vart kör ni era försök?

Har precis samma känningar som du! Jag blev Ins den 19/10 (fredags)
Har haft 2 olika hugg hitills i livmodern och brösten börjar ömma igen.
Vaknade tom inatt för att dom gjorde så ont.
Men bröstont kan ju vara PMS så jag litar inte på det
Har ni berättat att ni försöker för någon?

Jag känner inte av brösten någonting, men däremot har jag ett sjujäkla humör (började igår). Jag brukar bli en häxa i PMS-tider så jag tänker att det kan vara det (dock tidigare än vad jag är van vid). Samma tid som humöret tog fart blev jag vrålhungrig. Igårkväll - hungrig, i morse - hungrig (brukar aldrig vara hungrig på morgonen) och sedan har det fortsatt så hela dagen.

Jag känner mig helt galen av alla tankar och denna väntan. Det går bara inte att hålla sig från FL och läsa vad alla andra i samma situation skriver och tänker . Sedan håller jag också med dig, Skevis, att PMS och gravsymptom kan vara väldigt lika så man vill ju vara lite försiktig med önskningar och tolkningar.  

Vi hör till Uppsala, ni då? Vi har berättat för några nära vänner och jag även för 2 av mina arbetskamrater. Hade varit svårt att rodda denna procedur utan att berätta för någon i vårt fall. Är ni hemliga med er resa?

  

Spottings? Mellanblödningar eller är jag helt ute och cyklar? Vad skönt att det verkar hjälpa dig! Jag har ju aldrig gjort ett vul för att kolla äggblåsor och slemhinna så jag vet inte riktigt hur det ska vara. Ska den vara så tjock som möjligt? Hur ofta måste du göra vul innan inseminationen? Jag ska göra ett i slutet på november för första gången. 
 

Klart att det är okej! Vi är också ganska nya här i tråden och det är verkligen roligt att följas åt med människor i samma situation som en själv! Vad spännande att ni gjort ert första försök nu. Vart gjorde ni det? Javisst är det så att man inte kan tänka på något annat.. PUh!! Men jag bara längtar och längtar nu tills vårt femte försök.. 

Ser att ni hör till Uppsala nu. Hur länge fick ni stå i kö innan det var er tur? Jag tycker också att det är svårt att inte berätta för folk om resan. Man måste berätta för några! 

När vi hade gjort vårt tredje försök så var jag nästan helt säker på att det skulle vara ett plus så JA, man ska verkligen vara försiktig med önskningar... Men jag håller tumme för er!!! Såklart =)  

Vi stod i kö 4 månader från det att remissen kom till akademiska och vårt första besök. Men väntan hade blivit kortare om inte remissen hade blivit "borttappad" i 2-3 veckor på vårat hemsjukhus och att vi blev tvungna att tacka nej till den första tid vi fick. Är ni också i Uppsala. 

Du skriver att ni är på erat 5:e försök nu....är det insemination? Håller tummarna för er!! Hoppas att vi alla kan få vårt efterlängtade  i höst  
  

Hej TFTC! Får jag fråga om ni blivit remitterade från ett sjukhus i Uppsala lån eller från ett annat landsting? Vi väntar nämligen på kallelse från Uppsala och vårt hemsjukhus har krånglat massor - remissen "fastnade" där i 5 veckor och nu har vi fått reda på att fast Uppsala fick remissen kom till Uppsala den 11:e oktober så var inte provsvaren med. Jag misstänker att de avvaktar med att kalla oss tills allt har kommit dit, vilket jag HOPPAS blir den här veckan. När vi pratade med dem lät det som om vi skulle få en tid rätt snart och jag vet de som bara väntat 3 veckor så det verkar ju som om det är väldigt olika om ni väntat i flera månader. Vi har alltså tagit alla prov, gjort VUL och spolning på hemsjukhuset redan, gjorde ni också det? Ber om ursäkt för alla frågor... Vi är bara så angelägna om att faktiskt få en tid, även om det är längre fram. Vill bara kunna planera lite :)