Loket skrev 2012-03-18 11:08:13 följande:
När alliansen reformerade sjukförsäkringen så tvingades en stor grupp vända sig till socialen och söka ersättning därifrån är det en bunt lata jävlar som får skylla sig själv och som bara tycker synd om sig hela dagarna enligt dig?
För övrigt så har hela reformeringen av sjukförsäkringen blivit ett fiasko alliansen påstod att 90% av de utförsäkrade skulle kunna återgå i jobb och blott 10% skulle återföras i sjukförsäkringen efter de genomgått arbetslivsintroduktionen på minst 3 månader. I verkligheten har det visat sig att ca 8% har kunna jobba varav ca 0,6% av dem har ett jobb som ej är subventionerat av staten de övriga har jobb som staten betalar mer eller mindre hela lönen för dem till arbetsgivaren, här talar vi om nystartsjobb, nyfriskjobb, lönebidrag, trygghetsanställning osv.
De övriga drygt 90% som ej jobbar har i de flesta fallen (ca 70%) återförts till sjukförsäkringen pga att de är för sjuka, ett antal är hos arbetsförmedlingen främst för att få a-kassa/aktivitetsersättning inte för att de är kapabla att jobba, de anses från försäkringskassans sida vara för frisk för att vara i sjukförsäkringen men arbetsförmedlingen anser å sin sida att de är för sjuka för att kunna jobb vilket också är fallet. Men då försäkringskassans nya regler är utformade som de är så anses dessa personer fortfarande kunna jobb trots att så ej är fallet.
Att det blivit så beror på att de som är sjuka bedöms mot den reguljära arbetsmarknaden istället för mot vanligt förekommande jobb, i klartext betyder det att försäkringskassan bedömer en sjuk persons arbetsförmåga mot vanliga jobb, anpassade jobb såsom på samhall men även mot fiktiva ej existerande jobb som bara finns i teorin men ej i verkligheten, det sistnämnda är alltså en ren skrivbordsprodukt och innehåller arbeten som ej existerar och i många fall aldrig har existerat. Om försäkringskassan anser att den sjuke skall klara av ett fiktivt ej existerande jobb så utförsäkras denna person och skickas till arbetsförmedlingen där man föga förvånande kommer fram till att denna person ej kan stå till arbetsmarknadens förfogande utan får då i bästa fall ersättning i form av a-kassa / aktivitetsersättning men är ej aktivt sökande efter jobb då de ej kan arbeta.
De gamla reglerna som nu kommer återinföras efter att oppositionen kört över alliansen (vanligt förekommande jobb) innebär att den sjukes arbetsförmåga skall prövas mot riktiga jobb som existerar inte mot påhittade fantasijobb som ej finns och aldrig har funnits. Med riktiga jobb så syftar man på vanliga arbeten samt anpassade på samhall osv.
Vidare är det många utförsäkrade som lever på försörjningsstöd, sina anhöriga, sambos eller på andra sätt hankar sig fram.
Så den självklara frågan till dig är hur ska sjuka som ej anses kunna jobb anstränga sig för att kunna ta ett jobb när de ej anses vara arbetsföra av sina läkare, sig själv och inte minst arbetsförmedlingen ?
Hur många är så pass sjuka att de inte kan jobba med någonting alls? Varken deltid, halvtid eller heltid? Då betyder det att de inte kan göra något överhuvudtaget, verkligen synd om dem. Aldrig kunna påta i trädgården, åka iväg, gå på stormarknader, uppleva naturen, fika på stan, etc., etc. Tror inte det är så många som är så pass sjuka.
Visst var det bättre under sosseregimen när nästan vem som helst kunde lyfta socbidrag, sjukbidrag, etc. Många har nog blivit för bekväma på grund av det men t.o.m. sossarna insåg det för en del av de nya reglerna var faktiskt på gång och andra redan införda, redan under sossarna.
Ja, de som är riktigt sjuka och har arbetat större delen av sitt liv tycker jag ska få hjälp. De som har levt på sina föräldrar, sedan gått på soc, levt på sambor för att nu plötsligt "bli sjuka" utan att någonsin själva lyft ett finger tycker jag inte speciellt synd om. Bara en massa ursäkter från folkskygga människor.
Eget ansvar är i dag ett begrepp som är utrotningshotat i Sverige.
