Köpenhamn

Äldre 10 Mar 09:54

793 svar

Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

Så vad tycker ni om detta? Diskutera gärna och argumentera också.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-28 22:09
Tråden har nu dött så jag kör en.....

Uppdatering med trådens bästa inlägg utsett kopierat:

Lillsudd
Visa endast
Sön 11 mar 12:15
#289
Vilken forskning visar på att barnen mår sämre vid anonym donator? Jag har sett en del vittnesberättelser och studier från USA som kan tyda på det och jag kan *tro* att det är så, men problemet har varit att man inte tagit hänsyn till när barnet fått veta. Att en person som av misstag får veta som vuxen eller har minnen av berättandet kan ta skada av det och känner sig sviket är kanske inte så konstigt. Faktum är att i Sverige är vi långt ifrån att alla berättar för sina barn att de kommit till med ägg- eller spermadonation. Tidigare var siffran för berättande så låg som 10% vilket ju kan få en att ifrågasätta hur värdefullt det egentligen är med id-release. Glädjande nog har det ökat och drygt hälften skulle 2007 berätta (humrep.oxfordjournals.org/content/22/6/1759.a...) och ytterligare ökning när äggmottagarna räknades med vid en ännu nyare studie (humrep.oxfordjournals.org/content/26/4/853). Hela betydelsen av id-release bygger ju på att föräldrarna berättar...

När det gäller barnets rätt till sina föräldrar är det kanske inte bara singlar det berör? För om det är rätten till genetiska föräldrar borde väl donatorbehandlingar förbjudas överlag? För inte heller i heterofamiljer ingår donatorn i familjen.

Sverige har valt att tolka 7:e artikeln i barnkonventionen som att det är de genetiska föräldrarna som avses (artikeln i övrigt handlar om rätt till medborgarskap, registrering och namn - dvs en identitetsartikel i stort). Eller rättare sagt - man gör det ibland. Sverige tillåter ju donatorbehandlingar för par, det är bara vid singelbehandlingar man pratar om rätten till genetisk förälder. Men man har valt id-release av denna anledning. Storbritannien, som också använder id-release, har klarifierat att de tolkar förälder som den/de som juridiskt är föräldrar (treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx...). Man har inte gått vägen genom Barnkonventionen för att att komma till den slutsatsen.

Men det är inte så enkelt att andra länder inte har något etiskt tänk för de val de gjort. Det är lite förmätet av oss att tro att vi har monopol på sanningen. Bakom anonyma donationer finns ibland föreställningen av länder att det är bättre för barnet att få se donatorn som just en donator - att id-release öppnar för risken att det blir förvirrat. Det är sant att det blir längre köer när man använder id-release; men det har hittills inte hindrat de länder som vill byta typ. Finland bytte 2008 och har löst det genom import. Danmark hade frågan uppe för några år sedan och röstade då ned förslaget men nu är det uppe igen. Så det kan ändras snart. Det är förresten en missuppfattning att man kan välja i Danmark. Lagen säger att anonym ska användas, men barnmorskor nämns inte i lagen och därför kan de använda id-release vid insemination. Så vid insemination kan man välja, och då väljer många svenskor id-release. Men om man behöver IVF måste man ju ha en läkare och då är det anonym som är enda alternativet.

Den brittiska psykologiprofessorn Susan Golombok har undersökt barn i ensamstående familjer efter donation med flera kollegor och med många nedslag, det senaste när barnen var "unga vuxna" (humrep.oxfordjournals.org/content/25/1/150.ab...). Det är förstås vanskligt att översätta forskning från ett land till ett annat även om Storbritannien påminner om Sverige, men i men mening är det ännu mer vanskligt att ta rapporter som handlar om ensamstående efter separation (före eller efter födseln) och byta över till en annan grupp. Ännu finns absolut inga rapporter gällande barn till frivilligt ensamstående.

Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.

Stekt potatis

Äldre 13 Mar 11:20

#531

FaberCastell skrev 2012-03-13 10:31:34 följande:

Alla betalar vi skatt solidariskt även för saker vi inte har behov av, men "vård" till friska som inte tycker dom hittat rätt partner att bilda familj med, eller helt enkelt inte vill ha en annan förälder till sitt barn, känns bara så fel. När resultatet dessutom är något som samhället försöker motverka så borde alla varningsklocker ringa. Det finns andra som behöver den vårdplatsen bättre och för friska finns det ändå andra fullt överkomliga alternativ.

"Tycker de hittat rätt partner" eh, ursäkta mig, jag har inte hittat någon som vill ha mig! Sluta generalisera och dra alla ensamma som väljer att inseminera sig över en kam. Ytterst få är bortskämda "feminister" som inte tycker att det finns någon man som duger. Tvärtom, massa fina kvinnor som av en eller annan anledning inte upplever att de duger till att bli någons barns mamma inseminerar för att de känner att de åtminstone inte vill gå miste om det nu när det tydligen inte är någon som är pigg på att dela sitt liv med just dem. Mannen har hela livet på sig att hitta någon att skaffa barn med, men för oss blir det panik!

Det är väl insemination som begrepp man ska ha invändning mot om något, inte vem som får göra det, när det kommer till den ekonomiska frågan.

Enter Sandman

Äldre 13 Mar 11:32

#532

En vän till mig skrev det här på ett annat forum och jag tycker det är så bra att jag vill delge er det:
Jag kan ställa mig bakom dom här orden, dom stämmer för mig med.

"Det klart att barn har rätt till föräldrar men det behöver för den skull inte betyda att det nödvändigtvis behöver vara de biologiska föräldrarna, det behöver inte betyda att det är man och kvinna eller ens två föräldrar. Barn har förmågan att se upp till och behöva "förälder/föräldrar" oavsett bakomliggande biologi. Det du tycks förespråka är ganska extrema kristdemokratiska värderingar där kärnfamiljen är det enda rätta, där barnlösa längtande möjligtvis på nåder kan få den "manliga säden" om den gudagivna biologin fallerat. Även om jag råkar ha biologiskt barn och lever i ett monogamt förhållande så anser jag inte att det ska upphöjas till lag. Det vore snarast att stödja unkna förlegade värderingar... och det är jag inte för. "

Veladis

Äldre 13 Mar 11:37

#533

FaberCastell skrev 2012-03-13 11:12:21 följande:

Finns det ett socialt kontaktnät då? Att man inte lyckas hitta en partner eller vill ha en partner brukar inte sällan tyda på frånvaron av just det. Visst finns det alternativ till en genetisk pappa under uppväxten men det finns inga garantier för att dessa barn får det heller. Lika lite som att en genetisk pappa finns med i bilden hela livet, men i det fallet har han i alla fall funnits och man vet vem det var.

Jag vet inte hur många böcker och filmer jag läst och sett på temat att hitta sitt ursprung så särskilt trivialt verkar det inte vara. För många har det handlat om mer än bara "släktforskning". Det har gett dom en känsla av att veta var dom kommer ifrån och svar på alla frågor som dom ställt sig själva under hela sin uppväxt.

Vad har du för belägg för det av mig fetmarkerande påståendet. Menar du att singlar över lag är osociala människor utan vänner och släkt?
Att lyckas hitta rätt partner, av kärlek och med gemensamma mål för liv och familj under en för kvinnan lämplig ålder för barnafödande (typ 20-42 års ålder, enl vissa mellan typ 28 då du är färdigutbildad, och 35, då du enl vissa är för gammal), är inte alla förunnat. Och är då längtan efter barn mer central än längtan efter kärlek och ett förhållande, är väl insemination ett bättre alternativ än ett kvart-i-tre-ragg?

Återigen, har du en frånvarande pappa måste du leva med det faktum att du har blivit bortvald.

Lillsudd

Äldre 13 Mar 11:37

#534

FaberCastell skrev 2012-03-13 11:12:21 följande:

Finns det ett socialt kontaktnät då? Att man inte lyckas hitta en partner eller vill ha en partner brukar inte sällan tyda på frånvaron av just det. Visst finns det alternativ till en genetisk pappa under uppväxten men det finns inga garantier för att dessa barn får det heller. Lika lite som att en genetisk pappa finns med i bilden hela livet, men i det fallet har han i alla fall funnits och man vet vem det var.

Jag vet inte hur många böcker och filmer jag läst och sett på temat att hitta sitt ursprung så särskilt trivialt verkar det inte vara. För många har det handlat om mer än bara "släktforskning". Det har gett dom en känsla av att veta var dom kommer ifrån och svar på alla frågor som dom ställt sig själva under hela sin uppväxt.

För de allra flesta i min bekantskapskrets finns det ett stort socialt kontaktnät runt de barn som har frivilligt ensamstående föräldrar. Det är rätt grovt generaliserat att den som inte hittat en partner i rätt tid inte sällan har ett bristande socialt kontaktnät. Jag kan inte låta bli att undra vad du har för belägg för det påstående. Visst finns det människor med få kontakter som vill ha barn på egen hand, liksom det finns de som faktiskt har en relation men ändå har ett litet skyddsnät.

Runt mitt barn kommer min ursprungsfamilj finnas, liksom de vänner och bekanta jag av någon anledning samlat runt mig. Och jag lovar att det till och med vid en akut magsjuka kommer att finnas personer som kan vara här i en smärre handvändning för att se till att vi inte går under (och ärligt talat är det inte något som alla par ens har runt sig). Det är inte en oförmåga att ha och behålla långvariga nära relationer som får mig att vilja få barn som ensamstående (utan ett ganska pragmatiskt konstaterande - jag är ensamstående nu när jag har en stabil situation och vill få barn). Och de flesta av de kvinnor jag känner i samma situation (för "märkligt nog" blir ju även en del föreningsbekanta också vänner till slut) har ungefär samma tillgång till sina nätverk. Jag kan avundas de av dem som har sina egna föräldrar nära och oroas över att mina finns 1,5 timma härifrån. Men jag har andra riktigt nära. Och så får jag väl utvärdera om en flytt närmre familjen är befogad när jag faktiskt hands-on upplever hur det är att vara förälder.

Veladis

Äldre 13 Mar 11:49

#535

Enter Sandman skrev 2012-03-13 11:32:04 följande:

En vän till mig skrev det här på ett annat forum och jag tycker det är så bra att jag vill delge er det:
Jag kan ställa mig bakom dom här orden, dom stämmer för mig med.

"Det klart att barn har rätt till föräldrar men det behöver för den skull inte betyda att det nödvändigtvis behöver vara de biologiska föräldrarna, det behöver inte betyda att det är man och kvinna eller ens två föräldrar. Barn har förmågan att se upp till och behöva "förälder/föräldrar" oavsett bakomliggande biologi. Det du tycks förespråka är ganska extrema kristdemokratiska värderingar där kärnfamiljen är det enda rätta, där barnlösa längtande möjligtvis på nåder kan få den "manliga säden" om den gudagivna biologin fallerat. Även om jag råkar ha biologiskt barn och lever i ett monogamt förhållande så anser jag inte att det ska upphöjas till lag. Det vore snarast att stödja unkna förlegade värderingar... och det är jag inte för. "

Det där kan jag skriva under på. Klok vän!

FaberCastell

Äldre 13 Mar 13:54

#536

Stekt potatis skrev 2012-03-13 11:20:06 följande:

"Tycker de hittat rätt partner" eh, ursäkta mig, jag har inte hittat någon som vill ha mig! Sluta generalisera och dra alla ensamma som väljer att inseminera sig över en kam. Ytterst få är bortskämda "feminister" som inte tycker att det finns någon man som duger. Tvärtom, massa fina kvinnor som av en eller annan anledning inte upplever att de duger till att bli någons barns mamma inseminerar för att de känner att de åtminstone inte vill gå miste om det nu när det tydligen inte är någon som är pigg på att dela sitt liv med just dem. Mannen har hela livet på sig att hitta någon att skaffa barn med, men för oss blir det panik!

Det är väl insemination som begrepp man ska ha invändning mot om något, inte vem som får göra det, när det kommer till den ekonomiska frågan.

Jag påstod inte att jag täckt in alla kategorier av inseminationskandidater. Det finns säkert fler. Det dom har gemensamt är att dom tar resurser från sådana som inte kan få barn på riktigt pga av sjukdom. En frisk kvinna får sin barnlängtan tillfredsställd på en sjuk man och kvinnas beskostnad. Helt enkelt fel.

FaberCastell

Äldre 13 Mar 14:04

#537

Veladis skrev 2012-03-13 11:37:00 följande:

Vad har du för belägg för det av mig fetmarkerande påståendet. Menar du att singlar över lag är osociala människor utan vänner och släkt?
Att lyckas hitta rätt partner, av kärlek och med gemensamma mål för liv och familj under en för kvinnan lämplig ålder för barnafödande (typ 20-42 års ålder, enl vissa mellan typ 28 då du är färdigutbildad, och 35, då du enl vissa är för gammal), är inte alla förunnat. Och är då längtan efter barn mer central än längtan efter kärlek och ett förhållande, är väl insemination ett bättre alternativ än ett kvart-i-tre-ragg?

Återigen, har du en frånvarande pappa måste du leva med det faktum att du har blivit bortvald.

Jag skrev inte att det "över lag" tydde på det. Jag skrev "inte sällan". Det är en viss skillnad.

Det som skrämmer mig är när du skriver att längtan efter barn är mer central än längtan efter kärlek och förhållande. Barn är ju resultatet av kärlek och förhållande. Barn är ingen accessoar eller hobby man skaffar sig vid en viss ålder. Vilken bild av kärlek och relationer ger man ett barn vars mamma inte är intresserad av att älska en annan vuxen?

Ckillen

Äldre 13 Mar 14:05

#538

Ska en ensamstående pappa få adoptera barn då?

Lillsudd

Äldre 13 Mar 14:13

#539

FaberCastell skrev 2012-03-13 14:04:16 följande:

Jag skrev inte att det "över lag" tydde på det. Jag skrev "inte sällan". Det är en viss skillnad.

Det som skrämmer mig är när du skriver att längtan efter barn är mer central än längtan efter kärlek och förhållande. Barn är ju resultatet av kärlek och förhållande. Barn är ingen accessoar eller hobby man skaffar sig vid en viss ålder. Vilken bild av kärlek och relationer ger man ett barn vars mamma inte är intresserad av att älska en annan vuxen?

And the fun just keeps on coming... På vilket sätt anser du att ensamstående till skillnad från par tror att barn är en accessoar eller en hobby? Jeez. Då hade det väl för bövelen varit betydligt enklare att köpa en hundvalp - än att ägna flera år och absurda mängder pengar på att försöka få barn? Det finns de som skaffar barn utan att vara redo, som inte förstått (så långt det nu är möjligt innan barnen kommit) vilken förändring barn kommer att innebära - men jag skulle inte förutsätta att de personerna är vanligare bland dem som fått hjälp att bli gravida.

Och ta resurser från friska par? En del ensamstående är normalfertila, men en lika stor del som bland befolkningen i övrigt är det inte. Ska de ensamstående som har problem då få landstingsfinansierad vård eller ska de också vänta på att finna sin manliga medförälder (för med en annan kvinna - som jag ju också kan få landstingsvård tillsammans med - kan vi ju också vara "friska")

Lillsudd

Äldre 13 Mar 14:16

#540

Ckillen skrev 2012-03-13 14:05:26 följande:

Ska en ensamstående pappa få adoptera barn då?

Det får de. Enligt svensk lag. Däremot har bara någon enstaka faktiskt kunnat genomföra adoption pga ländernas inställning. Det är något att jobba på. Fast kanske inte något för mig som ensamstående kvinna att jobba på (men om de ensamstående barnlängtande männen organiserar sig så lovar jag att "gilla" föreningen på Facebook eller till och med bli stödmedlem om föreningen öppnar för det)

Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

INNEHÅLL