• Köpenhamn

    Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

    Så vad tycker ni om detta? Diskutera gärna och argumentera också.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-28 22:09
    Tråden har nu dött så jag kör en.....

    Uppdatering med trådens bästa inlägg utsett kopierat:

    Lillsudd
    Visa endast
    Sön 11 mar 12:15
    #289
    Vilken forskning visar på att barnen mår sämre vid anonym donator? Jag har sett en del vittnesberättelser och studier från USA som kan tyda på det och jag kan *tro* att det är så, men problemet har varit att man inte tagit hänsyn till när barnet fått veta. Att en person som av misstag får veta som vuxen eller har minnen av berättandet kan ta skada av det och känner sig sviket är kanske inte så konstigt. Faktum är att i Sverige är vi långt ifrån att alla berättar för sina barn att de kommit till med ägg- eller spermadonation. Tidigare var siffran för berättande så låg som 10% vilket ju kan få en att ifrågasätta hur värdefullt det egentligen är med id-release. Glädjande nog har det ökat och drygt hälften skulle 2007 berätta (humrep.oxfordjournals.org/content/22/6/1759.a...) och ytterligare ökning när äggmottagarna räknades med vid en ännu nyare studie (humrep.oxfordjournals.org/content/26/4/853). Hela betydelsen av id-release bygger ju på att föräldrarna berättar...

    När det gäller barnets rätt till sina föräldrar är det kanske inte bara singlar det berör? För om det är rätten till genetiska föräldrar borde väl donatorbehandlingar förbjudas överlag? För inte heller i heterofamiljer ingår donatorn i familjen.

    Sverige har valt att tolka 7:e artikeln i barnkonventionen som att det är de genetiska föräldrarna som avses (artikeln i övrigt handlar om rätt till medborgarskap, registrering och namn - dvs en identitetsartikel i stort). Eller rättare sagt - man gör det ibland. Sverige tillåter ju donatorbehandlingar för par, det är bara vid singelbehandlingar man pratar om rätten till genetisk förälder. Men man har valt id-release av denna anledning. Storbritannien, som också använder id-release, har klarifierat att de tolkar förälder som den/de som juridiskt är föräldrar (treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx...). Man har inte gått vägen genom Barnkonventionen för att att komma till den slutsatsen.

    Men det är inte så enkelt att andra länder inte har något etiskt tänk för de val de gjort. Det är lite förmätet av oss att tro att vi har monopol på sanningen. Bakom anonyma donationer finns ibland föreställningen av länder att det är bättre för barnet att få se donatorn som just en donator - att id-release öppnar för risken att det blir förvirrat. Det är sant att det blir längre köer när man använder id-release; men det har hittills inte hindrat de länder som vill byta typ. Finland bytte 2008 och har löst det genom import. Danmark hade frågan uppe för några år sedan och röstade då ned förslaget men nu är det uppe igen. Så det kan ändras snart. Det är förresten en missuppfattning att man kan välja i Danmark. Lagen säger att anonym ska användas, men barnmorskor nämns inte i lagen och därför kan de använda id-release vid insemination. Så vid insemination kan man välja, och då väljer många svenskor id-release. Men om man behöver IVF måste man ju ha en läkare och då är det anonym som är enda alternativet.

    Den brittiska psykologiprofessorn Susan Golombok har undersökt barn i ensamstående familjer efter donation med flera kollegor och med många nedslag, det senaste när barnen var "unga vuxna" (humrep.oxfordjournals.org/content/25/1/150.ab...). Det är förstås vanskligt att översätta forskning från ett land till ett annat även om Storbritannien påminner om Sverige, men i men mening är det ännu mer vanskligt att ta rapporter som handlar om ensamstående efter separation (före eller efter födseln) och byta över till en annan grupp. Ännu finns absolut inga rapporter gällande barn till frivilligt ensamstående.

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?
  • Merwinna
    Köpenhamn skrev 2012-03-11 09:42:06 följande:
    Hmm, håller delvis med. Men kan också tänka att en kvinna som vill insemineras verkligen vill ha barn. Det vill säga barnet blir hett efterlängtat och verkligen planerat. Betalar kvinnan själv för detta har hon troligen ett välordnat liv med en trygg ekonomi. Två viktiga förutsättningar som långt ifrån alla barn med två föräldrar föds in i.
    Nu gäller ju frågan om det ska legaliseras i Sverige, och i så fall kommer väl inte behandlingen att kosta mer än ett vanligt läkarbesök..? Kanske bara som ett ssk-besök eftersom det är barnmorskor som gör inseminationen, i normalfallet. Då kostar det bara hundra kronor per försök...
  • mellanD
    U never saw me skrev 2012-03-11 10:48:13 följande:
    Du talar som om hela gruppen vuxna donator-barn är emot det. Visa gärna källa på det!

    Ingen säger att ett barn som kommer till med donator garanterat kommer att må bra. Det finns betydligt fler faktorer som spelar in. Alla kvinnor är inte lämpade att vara ensamstående mammor, så i de fallen så blir det självklart tufft för barnet att vara utan en pappa om det inte finns en stabil och trygg mamma. Detta är bara en av alla de orsakerna som kan ligga bakom att barnet mår dåligt. Det behöver inte handla om just donator-delen.
    Här är en källa på att barn till anonym donator mår sämre. www.regeringen.se/sb/d/8586/a/75148 Det är regeringens betänkande där de går igenom nuvarande kunskasläge och olika etiska dimensioner. 

    Rädda barnens remissvar är också bra, den innehåller en diskussion om vikten av att säkerställa barns ursprung. www.rb.se/press/remissvar/Pages/foraldraassistbefr.aspx

    Det BEHÖVER inte handla om donatordelen - men som lagstiftare är det en del som kan regleras - och som bör regleras med avstamp i nuvarande forskningsläge. 
  • Robocopa
    Celestialday skrev 2012-03-11 10:51:14 följande:
    Den här lagen kommer att klubbas igenom. Man borde dock debattera:

    Skall mamman få underhållsstöd?
    Skall inseminationen ske enligt landstingstaxa eller skall mamman själv betala?
    Skall det vara möjligt att veta donatorns identitet redan när barnet börjar fråga efter en pappa dvs redan vid 3-4 års ålder i stället för vid 18 år.
    Skall även kvinnor med fyskiska och psykiska funktionshinder få möjlighet till insemination? Om inte, var skall i så fall gränsen dras.  
     
    Jag är nyfiken på om vi ska tillhandahålla surrogat mammor till de män som vill ha barn. För annars tycker jag att detta är otroligt Ojämställt om det klubbas igenom.
  • Merwinna
    Köpenhamn skrev 2012-03-11 09:49:15 följande:
    Fast det där var ju helt sanslösa alternativ. Hellre en ensamstående kvinna som haft kärleksfulla relationer tidigare men nu kommit upp i en ålder där hon verkligen längtar efter barn, inte har så lång fertil tid kvar och hennes tidigare man dog för ett par år sedan. Hon har ett mycket välfungerande liv, bra utbildning, välbetalt flexibelt jobb, pengar på banken, bra bostad i fantastiskt område, trygg släkt osv osv. Hon längtar verkligen efter ett barn och har hur mycket kärlek och trygghet som helst att ge.

    Jämfört med Maggan och Berra som träffades för ett halvår sedan. Bägge har anlag för alkoholproblem, har ett lätt kriminellt förflutet, är arbetslösa. Kommer bo hos Berras ensamstående mamma och hennes tre barn som hon har med tre olika pappor varav hon inte har ngn fungerande relation med någon.

    Surrogatmamma är jag helt emot så det alternativet tar jag inte med.
    Jo, det är klart. Men nu behöver inte Maggan och Berra samhällets välsignelse och skattefinansierade behandlingar ändå, så deras barn kommer att komma till dem ändå...

    Angående den ensamstående kvinnan, så krävs det i så fall att hon utreds så att man vet att allt det där du räknar upp stämmer. Ensamstående kvinnor som ansöker om adoption utreds ju mycket noga - noggrannare än par när det gäller det sociala nätverket. Men kommer det att ske om insemination blir lagligt i Sverige..? Eller blir det bara som på Storkkliniken: ett förberedande samtal med en barnmorska, där kvinnan kan fabulera ihop vilka tidigare relationer som helst, en intresserad bror som inte existerar...

    Någon som vet vad som sägs i de förberedande lagförslagen - ska kvinnorna utredas i förväg i så fall..?    
  • U never saw me
    asta66 skrev 2012-03-11 10:50:27 följande:
    Det var nån artikel. Men den byggde på intervjuer av en del av dessa numer vuxna barn. Ska man få veta riktigt så måste man fråga betydligt fler. Sen är det väl inte alla som vet att de är donatorbarn. Utan tror att pappa är pappa. Och det är en annan nöt.
    Det är just såna fall som man uppmärksammat vara problematiska. Alltså där ett par väljer att inseminera men inte berättar för barnet förrän det är äldre. Forskning har visat att det är viktigt att man är öppen mot barnet redan från början och förklarar hur det hela har gått till. Sen påverkar det även huruvida donatorn har varit anonym eller öppen. Det är som sagt många faktorer som spelar in, så man kan inte säga rakt av att donatorbarn mår dåligt. Det beror helt på omständigheterna kring donationen, och hur föräldern väljer att hantera det.
  • Merwinna
    Furstinna skrev 2012-03-11 09:46:43 följande:
    Merwinna: jag är ensamstående småbarnsförälder. Jag anser inte att det är jobbigt med småbarn det som är jobbigt är att inte få ha mitt barn hos mig alltid. Jag tror inte på förhållande och vill inte binda upp mig. Jag trivs ensam men jag vill ha ett barn till.
    Låter fortfarande sorgligt... Vad kommer du att ge dina barn för syn på relationer, om du "inte tror på förhållanden"..? Det är ju just sådan här problematik man är rädd för att de inseminerande kvinnorna ska ha...
  • Merwinna
    Lindyn skrev 2012-03-11 10:02:07 följande:

    Jag tycker att det ska tillåtas.


     


    Kolla informationen igen- det finns inget som stödjer de uppgifter du anger angående att barn till ensamstående i högre utsträckning blir kriminella- låter i det närmsta lite fördomsfullt och ignorant!                    Bara för att man är två behöver inte det vara en garanti för att barnet i slutändan blir en "bättre" människa!

     


    Hur är det i de fall där pappa smiter? Då är helt plötsligt barnets rätt till båda föräldrarna relativt? Då görs inget på familjerätt utan det sägs att man ska fortsätta leva sitt liv som vanligt. . . då finns inget rättsligt som stödjer och hjälper de barn som vill träffa sina fäder.  .Är det mer rätt då?


     


    Anledningen till att man sätter band runt barnens fotled trodde jag var för att undvika förväxlingar på BB- något som var ett problem för bra många år sedan. . .


    Människor med denna inställning är de som skapar "sådana" barn. . .Detta ger skamkänslor, att man inte har rätten till lycka, för man ska känna saknad efter något som man kanske inte alls saknat förrän någon påpekar det. . . .Det ger känslan av att vara onormal och avvikande- ett utanför skap.Det är sinnessjukt!


     


    Du kan ju läsa här t.ex., vad den förra fängelsedirektören Anita Grünewald säger om sina erfarenheter av vilka män som hamnar i fängelse:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3064&artikel=4507367

    Detta är för övrigt allmänt känt från många länder.

    Angående ditt sista stycke, så blir det hur eller hur väldigt svårt för dig att dölja för ditt barn att de allra, allra flesta barn växer upp i kärnfamiljer. De behöver ju bara se på sina skolkamrater, på familjerna på samma gård, på familjerna på fritidsaktiviteterna, familjerna på söndagsutflykt i parken eller på stranden... eller öppna en barnbok, vilken som helst. Eller se en barnfilm. Det blir som sagt väldigt svårt att dölja att det finns något som heter "pappor"!      
      
  • mellanD
    U never saw me skrev 2012-03-11 11:02:51 följande:
    Det är just såna fall som man uppmärksammat vara problematiska. Alltså där ett par väljer att inseminera men inte berättar för barnet förrän det är äldre. Forskning har visat att det är viktigt att man är öppen mot barnet redan från början och förklarar hur det hela har gått till. Sen påverkar det även huruvida donatorn har varit anonym eller öppen. Det är som sagt många faktorer som spelar in, så man kan inte säga rakt av att donatorbarn mår dåligt. Det beror helt på omständigheterna kring donationen, och hur föräldern väljer att hantera det.
    Ja, både adoptionsforskning och forskning kring insemination betonar hur viktigt det är att barnen från dag 1 känner till sitt ursprung. Idag finns t.o.m. barnböcker som tar upp olika sätt att få barn, att barn kan "växa i mammans hjärta och inte bara i magen" (som man ofta säger i adoptionssammanhang). Finns också barnböcker om insemination som ska vara bra. Om föräldern informerar sitt barn på ett bra sätt, och barnet har rätt att ta reda på sitt ursprung - så faller för mig många motargument mot insemination. Då tycker jag att barnperspektivet har säkrats.
  • U never saw me
    mellanD skrev 2012-03-11 10:58:11 följande:
    Här är en källa på att barn till anonym donator mår sämre. www.regeringen.se/sb/d/8586/a/75148 Det är regeringens betänkande där de går igenom nuvarande kunskasläge och olika etiska dimensioner. 

    Rädda barnens remissvar är också bra, den innehåller en diskussion om vikten av att säkerställa barns ursprung. www.rb.se/press/remissvar/Pages/foraldraassis...

    Det BEHÖVER inte handla om donatordelen - men som lagstiftare är det en del som kan regleras - och som bör regleras med avstamp i nuvarande forskningsläge. 
    Jag ifrågasätter inte att barn till anonyma donatorer mår sämre då det överensstämmer med den forskning som jag också har läst. Däremot har studier på barn till öppna donatorer visat på ett annat resultat. Jag ska försöka att hitta den studien jag tänker på...
  • Köpenhamn
    Merwinna skrev 2012-03-11 11:02:44 följande:
    Jo, det är klart. Men nu behöver inte Maggan och Berra samhällets välsignelse och skattefinansierade behandlingar ändå, så deras barn kommer att komma till dem ändå...

    Angående den ensamstående kvinnan, så krävs det i så fall att hon utreds så att man vet att allt det där du räknar upp stämmer. Ensamstående kvinnor som ansöker om adoption utreds ju mycket noga - noggrannare än par när det gäller det sociala nätverket. Men kommer det att ske om insemination blir lagligt i Sverige..? Eller blir det bara som på Storkkliniken: ett förberedande samtal med en barnmorska, där kvinnan kan fabulera ihop vilka tidigare relationer som helst, en intresserad bror som inte existerar...

    Någon som vet vad som sägs i de förberedande lagförslagen - ska kvinnorna utredas i förväg i så fall..?    
    Jo, det är klart att det är så. Men, det blev väldigt halleluja kärnfamiljen i det första exemplet och så vet vi ju att det ofta inte ser ut.

    Men, det här är en otroligt komplex fråga som jag ser det. Massa perspektiv blandas. Varav moral är utslagsgivande för de som är emot. Tror jag.

    För mig blir det hela lite science Fiction och känns på många sätt rätt obehagligt. Samtidigt finns det tekniska kunnandet och har gjort sedan slutet av 1800-talet. Alltid svårt att stoppa utvecklingen.

    Som sagt kan kvinnan betala ingreppet själv bör hon få det även i Sverige. Men pengarna bör gå till att bekosta högre tak i föräldraförsäkringen. Det är för mig ett trevligt förslag som speglar mina VÄRDERINGAR.

    Det är är helt en värderingsfråga. Som jag ser det.
Svar på tråden Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?