Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Jag vill gärna ses om det blir någon mer gång! Önskar SÅ att jag hade kunnat vara med! Flyttade ut för 1,5vecka sen och börjar så smått kunna andas igen. Men livrädd att jag ska trilla dit igen (hur kommer det sig att man får för sig att man vill något som man VET långsamt tar död på en?? Min terapeut sa idag att en grupp likt AA skulle vara perfekt för att minnas och bli påmind).

Han sa en annan intressant sak också. Det är få terapeuter som vill ta en narcissist i terapi (vilket i sig händer otroligt sällan, att de söker hjälp liksom ..) eftersom narcissisten även förvrider huvudet på terapeuten ... En liten tanke om hur skickliga de är... Stor kram alla!

Grattis till att du flyttat ut!

Jag bröt en destruktiv relation för några år sedan och första tiden skrev jag mycket anteckningar, skrev ner minnen och händelser.

Det var både till hjälp då för att få det ur mig men även i efterhand. Saker jag skrev ner då som kändes "normala" ser jag när jag läser dem ex efter ett år att oj, hur kunde jag tycka att det där var normalt beteende??

Det har hjälpt mig att läka och förstå, gradvis.

Hej alla! Jag önskar att jag hittat denna tråd tidigare. Jag har varit tillsammans med en narcissist i 9 år.. Jag blev medvetandegjord om detta  för ett år sedan då jag uppsökte en psykiater. . Jag undrar hur ni andra lyckas berätta för omgivningen om problemet? I synnerhet hans släktingar och vänner. De ser inte den person jag ser. När jag försökt berätta om det jag varit med om under alla år så tror de mig inte. Han är ju så trevlig. Jag är just nu inne i en period av silent treatment. . Han vägrar att prata med mig. Det har nu pågått tre veckor..Orsaken var att jag bad honom om att vara snäll mot mig. 
Styrkekramar till alla er andra som har med en narcissist att göra.

Jag undrar om det finns någon som kan dela med sig av sina erfarenheter från en vårdnadstvist med en fd. partner med narcissistisk personlighetsstörning. 

Jag har lyckats skilja mig och få till en bodelning med min fd. narcissistiska fru, det tog tid och hon vägrade acceptera skilsmässan. Hon eskalerade i sina galenskaper och nu är jag mitt i en vårdnadstvist där socialtjänsten har rekommenderat växelvist boende för mina barn - men att ha ett fungerande samarbete med en narcissist är omöjligt (som ni alla vet som läser denna tråden). Och det växelvisa boendet verkar skada barnen mer än det gör nytta eftersom den andra parten inte vill att det ska fungera. Hon smutskastar, ljuger, hjärntvättar och provocerar både mig och barnen. Det är svårt att acceptera att enda lösningen verkar vara att backa även från barnen - låta dem bli offer för den narcissistiska mamman och hoppas att jag själv är frisk och stark när de väl behöver mig. Hur har ni andra gjort - och kommer det någonsin lugna ner sig?

Kankan: beklagar din situation. Tyvärr har jag inga goda erfarenheter av just; efter drygt sju års tvister är läget oförändrat här funderar på vad man kan göra för att orka (och ha råd!), tror det enda är att lägga problemen åt sidan när det går.

Anemon1: funderar på narcissister o ev koppling till andra 'störningar' lr sjukdomar, tex asbergers. Känner du till om man sett nån återkommande koppling där?

Måste läsa om boken 'Men jag, då' om tillvarons narcissister. Minns att när jag läste den för ca fem år sen gav den en massa bra insikt! Behöver det nu :-/