Svagt plus eller spökstreck - Tråden för oss som behöver hjälp att analysera svaga graviditetstester

Vill bara tillägga att jag inte menade att vara negativ och sårande igår.

Men det känns som att vissa ger upp för tidigt. Att skapa ett mirakel kan ta tid och med min historia ville jag bara ge hopp till alla. Oavsett om man försöker 4 månader eller 4 år så kan det hända. Ge inte upp förrän en läkare säger att det är omöjligt.
När min gynekolog sa det om IVF till oss så grät jag hur länge som helst. Jag mådde skit men jag tog mig samman och bestämde mig för att ringa en privatklinik för en andra åsikt. Hennes åsikt var en helt annan och hon tyckte som vi - att jag fått helt fel information i Lund. Skulle jag inte kontaktat denna privatkliniken så skulle vi antagligen inte varit gravida idag.

Ni är på mig nu om att man inte kan säga emot fakta - jag säger i så fall samma sak. Fakta säger att det tar i snitt 7 månader att bli gravid. Men det är lika vanligt att det tar 2 månader eller 1 år innan man lyckas.
I mitt fall kunde jag säga emot fakta och säga emot vården. Dom gjorde fel och gav mig fel information.
Jag vet att det kan bli komplikationer för mig och barnet pga min vikt men än så länge så är jag friskare än många andra som är gravida. :) Och jag tänker inte fundera över vad som kan hända, utan jag fokuserar på det att jag faktiskt är frisk som en nötkärna och bebisen mår jättebra i magen.
Tänker man för mycket framåt så mår man bara dåligt.
Dessutom så skrev någon att man inte ska jämföra med andra. Men det gör Ni hela tiden! Testar någon positivt på ÄL+9 så tror många att alla gör det och gör man inte det själv så är hoppet ute. Eller om någon säger att dom blev gravida på 2a försöket så undrar Ni vad som är fel på Er som inte blir gravida på 4e försöket.
Om jag ska sluta jämföra med andra så får Ni göra samma sak! :)

Mirakel sker verkligen och det är värt att vänta på!

Kan jag ta mig upp och hitta hoppet igen efter den informationen jag fick i Lund, så kan Ni också göra det! Jag vet att Ni kan.
Ett annat tips är att inte börja testa för tidigt heller, då tappar Ni kanske hoppet i onödan enbart för att det är för tidigt att testa. :)

Måste fråga Er en sak, samt kanske få lite stöd..

Vi sa till mina svärföräldrar igår att vi inte kommer ta emot besök på BB för vi vill inte sitta i en hisshall med en nyfödd. Inte heller den allra första dagen vi kommit hem med bebisen.
Det accepterar inte dom. :( "Får vi inte se bebisen förrän den är ett par dagar gammal?"
Och svärmor sa att jag skulle stanna på BB så länge jag får, jag får absolut inte åka hem typ efter 1-2 nätter.
Och vi är inte säkra på att vi vill ha ett dop för varken jag eller sambon vill vara med i svenska kyrkan. Vi funderar istället på namngivelse. Det tyckte dom inte heller om. :(
Och bebisen får absolut inte sova i vår säng för då vänjer den sig med en gång.

Är det inte upp till oss allting? Givetvis vill vi visa upp bebisen så fort vi kan men är det konstigt att vi vill lära känna vårt barn först innan någon annan gör det? :(

Tack för Era svar. :)
Började undra om det var jag och min sambo som tänkte helt fel. Detta är ju första barnet och vi vill gärna komma in i lite rutiner innan vi träffar hela tjocka släkten. :)

Mini: Kan jag få adressen till din blogg? Skulle gärna vilja börja läsa den om det är okej? :)