• trettioplus

    Vilken socialgrupp hör en till?

    Jag är en typisk medelklassunge, skulle jag säga. Förvisso född av föräldrar med "arbetarjobb" (uska och någon form av fastighetsskötare), men i en lagom stor villa i ett vitt medelklassområde hyggligt ute på landet. Ett syskon, en katt, en ponny, semester till medelhavet varje sommar och föräldrarna höll ihop tills jag flugit ur boet.

    Idag har jag en enskild firma som mer eller mindre ligger på is, och lever i praktiken utan egen inkomst som hemmafru åt mina två partners: en skiftjobbande fabriksarbetare och en gymnasielärare. Vi bor i en liten by på landet på en gård.
    Själv har jag gått treårigt teoretiskt-praktiskt gymnasium, en tvåårig KY-utbildning, en KY-utbildning på drygt ett halvår och några strökurser på högskola. Spannet på utbildning hos mina vänner ligger mellan tvåårigt gymnasiumn och långa universitetsutbildningar (är osäker på om någon doktorerat, men det är sannolikt).

    Själv skulle jag nog säga att jag fortfarande är medelklass, men vilken socialgrupp skulle ni säga att jag tillhör?


    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Svar på tråden Vilken socialgrupp hör en till?
  • Lavish
    Åsa skrev 2011-05-09 20:22:54 följande:
    I princip håller jag med dig. Dock kan det väl finnas undantag. Överklass innefattar väl ändå både familj och gemensamt kulturellt kapital? Min förra chef var till exempel den enda med studier från en, för allt i världen väletablerad men, arbetarfamilj där man inte på generationer delat kulturellt kapital med "överklassen", sköld på Riddarhuset till trots. Då borde överklasstillhörigheten vara tämligen lös (de själva saknade privat umgänge med sk överklass).
    Jo, det är sant. Det blir knepigt när man är adel men inte håller på sin adlighet på något sätt. Sen flyter väl även övre medelklassen och adeln ihop i begreppet överklass. För visst kan man kalla andra än adel för överklass? Då tänker jag rika människor som varit det i många generationer och umgås med adeln. (Som hade varit adlade om vi levde kvar i det systemet) Men hur man då drar gränsen mellan övre medelklass och överklass blir också knepigt.
  • Indianica
    trettioplus skrev 2011-05-09 20:19:32 följande:
    (Pappa var någon slags fastighetsskötare. Underställda och eget ansvar och sådant.)

    Jag anser nog att jag själv bär in ett visst kulturellt kapital också, genom umgänge och föreningsliv. I övrigt skulle jag snarare kalla mig arbetsfri än arbetslös . Vill jag ha ett arbete utanför hemmet är det ju bara att jag skaffar ett. Det verkar inte helt rimligt att det ska inverka så väldigt mycket på klasstillhörigheten.
    Kan du definiera det kulturella kapitalet du har? Vad läser du för böcker? Hur ofta läser du böcker? Vad har du för musiksmak? Hur oftas besöker du muséer? Vad gillar du för konst?

    Enligt Bourdieu är det kulturella kapitalet nästan avgörande för socialgrupp som jag förstår det. Det räcker inte med att umgås med t ex littareturvetare (man kanske bara diskuterar väder och vind med dem) utan det ska vara kuturella saker man aktivit och helhjärtat ägnar sig åt.

    Vad är det för föreningsliv? Det är skillnad på en konstförening och en flugfiskeförening..
  • Anonym (ensamstående)

    Till TS så skulle jag säga att du är uppväxt i en arbetarfamilj och är fortfarande arbetarklass. Oavsett hur avancerad din KY-utbildning var så har den inte samma status som en universitetsutbildning. På samma sätt gäller det att det är högre status att plugga på Lunds univerisitet än på Högskolan Väst. ´Även om man studerar en likvärdig utbildning just för att en utbildning ska få hög status så krävs det en tradition över lång tid.

    Din materiella status när du växte upp är irrelvant då den likväl kunde vara uppbyggd av lån.

  • EruGoEller
    Anonym (sociolog) skrev 2011-05-09 20:17:49 följande:
    Adel behöver inte vara överklass. Överklass är med komplicerat än så. Det handlar både om stort ekonomiskt och kulturellt kapital. Att du har en historia som sträcker sig över flera hundra år är ingen nackdel. Men för att göra klivet från övre medelklass till överklass krävs en rad olika åtgärder. Se det som en egen kultur med egna normer och värderingar.

    Tala inte om pengar.
    Var artig.
    Tala väl och skriv bättre.
    Ha en adekvat akademisk utbildning- även för männen.
    Arbeta med rätt saker.
    Var gärna läkare, präst, advokat som man, som kvinna kan du arbeta samhällsorienterat som lärare och psykolog.
    Ha rätt fritidsaktiviteter: segling, tennis. Golf är för medelklassen.
    Just det att positionerna ändras är en del av överklassen. De definierar vad som är rätt och fint med sin rätt som topskikt. Golf var en överklasssport, men är nu för mainstreem.
    När du reser utomlands reser du till rätt ställen.
    Sommarnöje- inte sommarstuga
    Du bor i våning- inte i lägenhet.
    Så mitt fd ungomsflirt numera gift kille från ungdomsåren var med en från Övfre medelklass då? Åhh så fiiiiint.

    Han är rik, välutbildad berest,spelar tennis,åker tll fina ställen, har VÅNING, fina bilar ,märkeskläder av rätt sort osv osv.Och fiiina båtar.

    MEN: sådan wanna-a bee har han alltid varit. Även som tonåring. Jag som känner hans bakgrund vet att hans föräldrar är vanliga arbetare, inget särskilt med dem  förutom att de är förbaskat trevliga!

    Så: att han lekar ÖVERKLASS är bara underhållande. Jag vet att det är trams. Han skiter, går på krogen och dricker paraplydrinkar han med....då ingen ser.
  • Åsa
    miljarden skrev 2011-05-09 19:42:43 följande:
    Det låter onekligen som man håller på att arbetar upp sig[uska, ssk, läkare; min anm], men det är ju inte riktigt så enkelt som att man flyttar upp ett steg för att man skaffar sig en högre utbildning. . 
    Nej, det är ju mer komplext än så. En polsk läkare jag var bekant med hade för sig att hon som läkare var "överklass" i Sverige. Nu var det inget jag kände för att gå in i någon längre diskussion med henne om men det är ju närmast tvärtom det fungerar: läkare är ett vanligt(?) yrke bland sk överklass. En bondgrabb som blir läkare blir ju inte överklass för det, snarast klassresenär in i medelklassen med klassresenärens vanliga brister i kulturellt kapital i den nya gruppen.
  • EruGoEller
    Indianica skrev 2011-05-09 20:18:37 följande:
    Men det är ju sant och det handlar också om pengar, att ha råd att vara "finsmakare". De som är riktigt illa där an dricker ju hembränt
    näe..jag studerar och är snorfattig just nu men unnar mig gott bra vin på flaska varje helg ändå...
  • Lavish
    EruGoEller skrev 2011-05-09 20:30:24 följande:
    Så mitt fd ungomsflirt numera gift kille från ungdomsåren var med en från Övfre medelklass då? Åhh så fiiiiint.

    Han är rik, välutbildad berest,spelar tennis,åker tll fina ställen, har VÅNING, fina bilar ,märkeskläder av rätt sort osv osv.Och fiiina båtar.

    MEN: sådan wanna-a bee har han alltid varit. Även som tonåring. Jag som känner hans bakgrund vet att hans föräldrar är vanliga arbetare, inget särskilt med dem  förutom att de är förbaskat trevliga!

    Så: att han lekar ÖVERKLASS är bara underhållande. Jag vet att det är trams. Han skiter, går på krogen och dricker paraplydrinkar han med....då ingen ser.
    haha men man får väl ge honom att han lyckats knäcka koder som att han bor i "våning" åtminstone? (Jag antar att våning ska beteckna att man bebor hela den våningen i fastigheten till skillnad från skruttig lägenhet som bara är ett rum och kök)
  • Åsa
    miljarden skrev 2011-05-09 20:25:18 följande:
    Det finns ett stort förklaringsvärde i klassbegreppen men jag tror vi kan använda den kunskap de bär med sig för att arbeta bort ojämlika strukturer i samhället utan att bjuda in termerna i politiken. 
    "Vilka känner sig inte delaktiga i samhället och vad kan vi göra för att ändra på det" är en mer relevant frågeställning än "hur kan vi lyfta arbetarklassen?".  
    Jag håller med om att det säkert ger bättre resultat om man kan komma ifrån von oben-perspektiv och -uttryck. Men ofta tycker jag mig märka att det är provocerande för många att det alls påtalas gruppskillnader i samhället, oavsett vilka etiketter det sätts på dem.
  • miljarden
    Åsa skrev 2011-05-09 20:31:47 följande:
    Nej, det är ju mer komplext än så. En polsk läkare jag var bekant med hade för sig att hon som läkare var "överklass" i Sverige. Nu var det inget jag kände för att gå in i någon längre diskussion med henne om men det är ju närmast tvärtom det fungerar: läkare är ett vanligt(?) yrke bland sk överklass. En bondgrabb som blir läkare blir ju inte överklass för det, snarast klassresenär in i medelklassen med klassresenärens vanliga brister i kulturellt kapital i den nya gruppen.
    Hehe. Jag hade en kollega som ansåg sig vara överklass för att hennes pappa bodde i en ganska stor villa. Hon, hennes äldre bror och mamma bodde allihop vuxna tillsammans (med tre katter) i en trerummare och hon pratade kanske inte dagligen men varje vecka om sitt överklassursprung. Jag lät henne hållas men undrar lite fortfarande vad det där handlade om. 
  • miljarden
    Åsa skrev 2011-05-09 20:35:32 följande:
    Jag håller med om att det säkert ger bättre resultat om man kan komma ifrån von oben-perspektiv och -uttryck. Men ofta tycker jag mig märka att det är provocerande för många att det alls påtalas gruppskillnader i samhället, oavsett vilka etiketter det sätts på dem.
    Ja, det kan nog stämma. Visst finns det en emancipatorisk potential i att synliggöra skillnaderna men tror att det hellre bör göras genom diskussioner i t ex skolan än genom att regeringen talar om det.
Svar på tråden Vilken socialgrupp hör en till?