• konkelbär

    Jag tänker inte donera mina organ, men jag tar gärna emot organ.

    Som rubriken lyder. Av olika anledningar vill jag inte donera mina organ. Jag vill inte heller att mina anhöriga ska donera sina organ. Men om jag skulle behöva ta emot organ så skulle jag inte tveka att göra det.

    Vad anser ni om detta? Är det omoraliskt? Egoistiskt? Självklart? En rättighet? Bör man vara tvungen att anmäla sig som organdonator om man ska få ta emot organ? 

    Vad tycker ni? 

  • Svar på tråden Jag tänker inte donera mina organ, men jag tar gärna emot organ.
  • FasterK

    Nej, man ska inte behöva donera organ för att få ta emot. Helt upp till var och en. De skäl som vissa personer kan ha för att inte donera och som är valida för dem måste respekteras utan att behöva dömas av utomstående. Jag tycker det är beklagligt att de som inte vill ge demoniseras och får sina skäl utdömda som icke valida. 

    Det skulle snabbt bli ohållbart om det fanns möjlighet att villkora sin donation. (Jag vill bara ge till dem som själva ger) De som kan tänka sig att donera får helt enkelt ta att det kanske blir en person som inte donerar som får deras organ. 

    En svår fråga det här...  

  • FasterK
    Frogster skrev 2010-11-11 13:32:56 följande:
    Jag är precis som du Konkelbär så sett att jag kan tänka mig att ta emot men inte att ge.
    Av andra men liväl egoistiska skäl!

    Har svårt att sätta ord på det hela utan att få det att låta helt urbota jättefånigt!
    Jag lever med någon slags tro att själen lever i hela min kropp. Att plocka bort en bit får mig att känna att en del av min själ är ute på villovägar!
    Har diskuterat det med min sambo flertalet gånger och jag önskar verkligen att jag kunde känna så som han gör!
    Han känner nämligen att en del av honom "lever vidare"  och den vetskapen gör att han känner sig trygg.
    Jag själv kan inte ta till mig tanken av att min själv delvis lever kvar! För mig är det mer som att min själ är ute på villovägar och inte får chans till ro....
    Om ett organ i min kropp dör, så dör även den delen av själen. Om ett organ skulle sättas in så börjar min själ att samspela med den själ som finns i det organet.
    Tycker det är jättesvårt att sätta ord på sådana här saker framförallt som allt mest är luddiga känslor som till stor del saknar verklighetsförankring.

    Ärligt talat så skäms jag över just dessa känslor!
    Jag är en sån mäniska som gör allt jag kan för att leva som jag lär och jag har alltid haft svårt för folk som säger åt andra att göra si men själv gör så...

    Jag tycker verkligen att det är beundransvärt av folk att vara så osjälviska att de delar med sig av sin kropp!
    Idag är det för mig helt otänkbart men jag hoppas att jag en dag kan komma att ändra mina tankar och åsikter.
    Tycker inte du ska skämmas alls. De skäl du har är giltiga för dig och du behöver inte stå till svars inför någon annan. 
  • Fluffskalle

    Jag tänker likadant men jag tycker väl att det är väldigt själviskt också. Jag vill kontrollera hur min kropp ska begravas av olika skäl. Så skulle liksom kunna ta emot organ för deras ägare bryr sig tydligen inte och har ju gjort sitt val. Så jag förstår men tycker att det är själviskt.

    Men kanhända att jag ändrar mig. Har funderat en del på detta.

    Har funderat på att ge min kropp till krocktester eftersom jag läst att ett lik i snitt räddar över 60 människoliv om man gör det och det är mer än en organdonation skulle göra. OCH då skulle jag ändå kunna få den begravning jag önskat efteråt kanske.

  • Fluffskalle
    trollmammsis skrev 2010-11-11 14:07:55 följande:
    Efter att ha läst dessa rader så förstår jag inte varför du då skulle motta andras organ? Du föds med dina organ, om dom sen slutar fungera av olika anledningar så får du då dö MED DOM! Ingen annans!
    Men någon annans organ är ju någon annans och deras ägare har ju tagit ett annat beslut?
  • JaneDoe10

    Jag känner likadant som frogster och konkelbär. Anmälde för flera år sedan att jag inte vill donera organ. Det ska man ha dåligt samvete över har jag märkt. Jag skulle däremot gärna donera bort en lunga, bit av levern, njure eller benmärg till en anhörig utan att blinka. Jag skulle gärna ta emot organ också. Men jag vill bli lämnad ifred när jag är död och jag tycker att det känns obehagligt att skändas då.


    ♥ Vecka 22 ♥ BF 19 Mars ♥
  • Dr Mupp

    Min fundering är hur ma kan öleva med sig själv med den tanken att jag skiter i alla andra bara jag får.

    Här är alla registrerade i donationsregistret. Jag är av den tanken att sjukvården och forskningen får ta vad de vill ha, resten vill jag att de eldar upp och sprider askan i en minneslund.


    If you cut the wings of a fly, Does it become a walk?
  • inyourface

    Jag anser att när jag är död så är jag död, då kan man ta vad fan man vill ifrån mig. Även om jag hade trott (är inte säker) på till exempel ett liv efter detta, så är kroppen endast vårt färdmedel i såna fall, och då behöver jag inte min kropp mer. Jag förstår att det kan kännas läskigt att tänka tanken att någon pillar på en när man är död. Men du är DÖD.

    Jag tycker inte man kan begära att andra ska offra sig och ge organ, sen vägra ge något själv. Tycker det är egoistiskt. Jag är själv rädd för tanken på att någon ska "skända" min kropp, men jag är logisk. Det är ingen skräckfilm, jag kommer inte vakna upp mirakulöst medans de håller på att karva ut mitt hjärta... och hade jag eller till exempel min man eller min mamma behövt organ, så hade jag varit ytterst tacksam att det finns så många vänliga själar som vill ge bort en underbar gåva efter sin död.


    The truth hurts, the lie's worse
  • Fluffskalle
    Dr Mupp skrev 2010-11-11 22:07:12 följande:
    Min fundering är hur ma kan öleva med sig själv med den tanken att jag skiter i alla andra bara jag får.

    Här är alla registrerade i donationsregistret. Jag är av den tanken att sjukvården och forskningen får ta vad de vill ha, resten vill jag att de eldar upp och sprider askan i en minneslund.
    Men shit, hon kanske gör massa annat bra. Hon kanske ger halva sin lön till svältande varje månad. Bara för att man inte vill en sak så behöver man väl inte vara genomrutten...
Svar på tråden Jag tänker inte donera mina organ, men jag tar gärna emot organ.