Jag tänker inte donera mina organ, men jag tar gärna emot organ.

Skändad efter min död, är det jag talar om. Givetvis.

Du vill inte "skända" din kropp men du skulle vilja att andra "skändade" sina kroppar så att du kan leva? Om du nu har inställningen att "vi föds och vi dör", kommer du då att stå fast vi det och neka ett organ från någon annan och välja döden istället. Om du inte är beredd på det så tror jag inte att har så stark övertygelse utan att det är endast är egoistiska anledningar som gör att din kropp skall vara hel och fin och inte hjälpa någon annan men andra får gärna göra uppoffringen för dig.

Och ja, jag är blodgivare.

Förklara hur det är mer ok att bli skändad när du är i livet än när du är död? Hade ju kunnat köpa din åsikt om du hade en bra förklaring men du säger emot dig själv HELA tiden.

Jag är, precis som alla ni andra - utan undantag - på olika sätt renodlade egoister. Enda skillnaden i detta är att ni inte delar mina känslor och åsikter. Men egoister är vi allihop. Det är den sidan hos mig, min instinkt att till varje pris överleva, som får mig att, om så vore, tacka ja till organ. Och av samma skäl - egoism - tänker jag inte donera mina organ. Jag vill begravas hel. Utan uppstyckning, utan tomrum inuti kroppen. Min kropp - jag bestämmer hur och vad som får ske med den. Detta är mina känslor - och de borde inte ligga till grund för vilken sorts vård jag ska få mottaga.

Dubbelmoral existerar inte. Följer man inte gällande moral är man helt enkelt oetisk och omoralisk. Vilket du snarare borde kalla mig, eftersom att jag inte följer ledorden "Du skall göra allt det för människorna, som du vill att människorna skall göra för dig". Jag har en annan etisk uppfattning än normen (uppenbarligen) och följer den med samma övertygelse som alla ni andra följer era.

Kort och gott: Jag är en egoist. Precis som ni är - när ni kör bil, skiter i att barn i Uganda inte får några organ, eller när ni äter kött, bär päls.

När jag ska begravas inför min sista vila, vill jag göra det så hel som bara möjligt.

Anledningen till varför du inte kan köpa min åsikt är för att du har en annan. Du kan omöjligt förstå mina känslor, lika lite som jag kan förstå dina. Jag begär inte heller att du ska köpa min åsikt - bara respektera den.

Jag har redan skrivit två gånger att jag inte anser att din dubbelmoral ska hindra dig från att få den vård du behöver. Jag tror inte heller att det är något som du behöver oroa dig för, de flesta inser nog att konsekvenserna av vilkorad vård på det sättet kan bli katastrofala.

Om dubbelmoral existerar eller inte är en tolkningsfråga, du anser att det inte gör det, jag tycker inte som du. Där kommer vi inte längre.

Visst är vi alla egoister i olika utsträckning. Jag ahr bara väldigt lite förståelse för hur man kan låta bli att ta chansen att rädda ett liv pga en oresonlig rädla för att begravas utan sina organ. Vad hade du tänkt göra med dem som död?

Nej det är inte den rätta anledning, jag är tvärt om väldigt förstående inför andras tro och känslor. Men du levererar en dubbelmoral som inte är av denna värld Du säger det själv; när man dör då dör man. Gäller det alla andra men inte dig?