Förbjud dessa jävla kamphundar!

Jag har väl sällan skådat en TS så full av källfast information
"Jag har sett" "jag har hört" "jag har googlat"

Jag har har en hel del hundkunskap och har haft rottis under hela dotterns uppväxt.
Hon är nu 14 och har inte blivit uppäten ännu.
Orsaken till att det blev just rottis var kombinationen barn och hund. Vi ville ha en hund som är väldigt stark i nerverna och har väldigt starka band till sin familj
En hund som gärna är med i livet kring barnet
Jag har idag svårt att tänka mig att uppfostra ett barn utan en rottis bredvid min sida

Men man ska inte lura sig själv och tro att man skaffar en lätt hund. Den kräver en hel del kunskap och arbete.Utan den kunskapen och arbetet får du en oberäknerlig hund, vilket förmodligen är det TS försöker i sin enfald att säga
Att skaffa en rottis för att kampa eller i tron att man skaffat en kamphund, då är man hel enkelt dåligt påläst.
Sorry TS, men din källor är helt enkelt dåligt uppdaterade

Har bara läst TS, men jo det ligger i ägaren och uppfostran av hunden. En hund oavsett ras (men speciellt dom raserna) i fel händer är inte bra. Sen är det alltid svårt med hundar och barn för mycket kan hända då dom inte förstår varandras språk och signaler...

Det är ägaren bakom som djuret som skall förbjudas.

Och som någon skrivit, kamphund är inte en ras. Alla hundar kan bli kamphundar om man tränar dom till det. Till och med en sketen liten tax...

Jag måste tyvärr lägga mig i detta..

Jag har dubbla erfarenheter.
När min dotter var ungefär 2-3 månader gammal köpte vi en amstaffvalp. Vi ville att de tillsammans skulle växa upp och lära sig leka med varandra osv. Jag såg till att hunden inte fick komma och leka med mig när jag matade Amanda, utan då fick hon snällt gå undan och göra något annat.
När amanda sen låg i spjälsängen och sov så fick hunden för sig att hon skulle hälsa (det är vad jag tror att hon ville iaf) och stack in tassen mellan ribborna och råkade riva amanda uppe på huvudet, precis över lamellen. Jag blev självklart livrädd och ville inte ha kvar valpen. Ingen skulle få skada mitt barn! två veckor senare hade vi hittat en ny ägare, som vi kände och kunde fortsätta att se hur hon växte upp.

Efter mycket om och men gick vi isär och jag träffade en ny kille. Han har en blandning mellan Staffordsher terrier (tror det stavas så) och pittbull. Det kan hända att det finns något mer då han är en gatuhund inporterad och omhändertagen från Irland.
Eftersom han har levt på gatan så är alla andra hundar eventuella konkurenter för mat. Alltså, ser vi en annan hund så skäller och skäller och skäller han. Han kan leka med andra hundar så länge det sker på hans vilkor, dvs det är inget vi låter han göra för att undvika att det ska bli bråk om något.
När någon går i trappen så ska han varna oss, och då skäller han. Men så fort han ser vem det är så viftar han på svansen och blir hur glad som hellst. Han vill bara ha kärlek och bli klappad på.
Hur fungerar han med amanda då? Hur bra som hellst. De fick träffas på hennes hemmaplan och de satt tillsammans på en fäll som han fick ha hemma hos mig en hel kväll.. De sitter och kramas (dvs amanda kramar om neo), hon pussar på honom, hon leker i hans "säng" och om han tycker hon blir jobbig, då går han och lägger sig i hennes säng.

Det jag vill komma fram till med det här är det att inte alla hundar är kamphundar. Skulle man kolla alla tester som finns i tidningarna och man bara skulle kolla på neos bakgrund så skulle han klassas som en kamphund. När folk ser han på en promenad så tror de att han är elak, men igentligen är han en av de snällaste hundarna som jag vet.
Tom min mammas hund (en gammal Flat Coated Retriver) är elakare och jag är mner rädd att hon ska gå till attak än våran Neo. Nu sex månader senare är de fortfarande bästa vänner och enda gången som han skäller mot henne är när hon slår neo med en hink...

Jag hoppas alla har en riktigt trevlig kväll
=)