Ela: Det kommer väl inte som någon överraskning att jag fullkomligt förstår dig!
![](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif)
Själva har vi valt att välja att leva med ett "icke-beslut" och vara nöjda med det så länge. Dvs vi har inte huggit ngt i sten ang. fler barn eller inte i familjen.
Kanske kan ni göra ngt liknande? Iaf fram tills familjens minsta familjemedlem fyller 1 år och ta lite mer långsiktig ställning då?
Själv känner jag mig lite "lurad" på mina tänkta tre normala graviditeter. Har aldrig mått så bra som när jag väntade J - bortsett gravidkrämporna då. Men jag menar mer att jag vad glad, förväntansfull och så himla LUGN. Hetsade inte upp mig för ngt utan var så där himla skönt avslappnad och behaglig i sinnet hela graviditeten igenom. Sambon tyckte - vid det laget - att jag skulle vara gravid jämt.
Vänta tvillingar var inte ngn höjdare, ffa inte att tvingas göra det under så evinnerligt lång tid... Så jag kan önska mig en vanlig graviditet till, med tillhörande normala gravidkrämpor (MENAR INTE att förringa de problem ni höggravida/nygravida upplever på ngt sätt!). Och en normalförlossning och bebistid med EN enda liten bebis att verkligen hinna njuta av. Men samtidigt finns ju chansen/risken att det blir tvillingar igen... Vilket säkert skulle gå bra, men jag hade föredragit en bebis till nästa gång - om det blir en sådan.
Just nu känns det som om att det är tillräckligt med tre barn. Men vem vet hur jag/vi känner 2011, 2012 eller 2013? Risken är väl bara att vi då blivit för bekväma och/eller alltför konkreta i våra långreseplaner och tycker att en bebis skulle "vara ivägen" för nuvarande familjens förutsättningar att upptäcka världen...
Tycker ni är lite söta (naiva?
![](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif)
) när ni glatt kalkylerar på att kunna ha samma kläder till nästa barn "bara" för att de är födda så gott som samtidigt under året.
![](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif)
Småbröderna är födda 1,5 månad före J på året, men det var inte mkt de kunde ha av hennes kläder eftersom att de inom ett halvår var mkt större än hon - och det TROTS att G födddes mkt mindre och tunnare än storasyster. Kan konstatera att han snabbt tog igen det. J hade strl 74 i sina sommarkläder fr o m maj månad. Den storleken blev lagom för bröderna i januari/februari... Liiiiiiiiite fel med shorts o t-shirt mitt i smällkallaste vintern på mannaminne.
Men jag hoppas så klart att ni slipper handla nytt i andra storlekar än det som ligger redo att ärvas. Finns mkt annat som är roligare att lägga pengar på än nya uppsättningar kläder i andra storlekar än de som ligger i ärvas-högarna.
Förresten, måste nämna en sak. J bytte från strl 22-24 på strumpor i slutet av vintern, dvs när hon var 2,5 år. Döm om min förvåning när jag fyra månader senare fick plocka fram dem igen lagom till pojkarnas 1-årsdag!
![](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif)
Så det verkar som om att jag och oyra har liknande upplevelser av större småsyskon.
Är därmed glatt överraskad över att Js vinteroutfit verkar passa på G - iaf första halvan av vintern.
lilablå: Shit! Var inte fullt insatt i att situationen ser så extremt illa ut hos dig/er.
![](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif)
Låter fullständigt horribelt att tvingas leva under sådana omständigheter. En annan sitter mer och bollar med FP-uttaget och undrar hur mkt fp-dagar vi ska spara kontra hur mkt pengar vi behöver få in för att "gå runt".
Lena: Så bra att det gick över. Men jag får nästan ont i magen av ångest när jag läser om att du inte kollar upp det. Snälla, gör det när/om det blir så igen!