Jag har läst hela tråden, jag tänker inte vara någon "moral-tant" med pekpinne och berätta för dig hur du är och hur du borde göra (det vet bara du), jag vill bara berätta hur det är för MIG :)
När jag var 17 ville jag inget hellre än att ha barn, och hade det vart så enkelt som att jag hade blivit gravid så hade jag fått barn då. Min dåvarande sambo är jag inte tillsammans med längre.
Jag gick om ettan i gymnasiet en gång, hoppade av i tvåan med rent utsagt skitkassa betyg, idag 20 år gammal har jag fast jobb med en lön jag definitivt kan leva på. Har sambo med fast jobb, vi har lägenhet, bebis som kläcks när som helst nu, och trots att det var helt och hållet planerat har det varit tufft, främst med ekonomin och då har ändå våra föräldrar vart änglar och hjälpt till med mycket!
Så mitt enda råd är att räkna! Man hade räknat med att det skulle bli dyrt, men oj vad det springer iväg när man väl börjar handla allt man ska ha...
Skolan löser sig alltid, plugga kan man göra när som helst i livet, och tidigare jobbreferenser och kontakter lönar sig mer än man tror!
Och vad gäller att vara ung mamma så finns det tonåringar med mer sunt förnuft än vissa "äldre" vuxna.