Nr 2 med BF början av oktober, ngn som vill följa med?

Jag gick också över tiden 42+ och skulle sättas igång. Fick göra hinnsvepning först samt en extra undersökning dagen efter där läkaren konstaterade att det nog var "på gång". Så samma dag som jag sedan hade tid för igångsättning så startade det alltså. Men jag vill ju inte gå över så långt den här gången förstås.
Och ja, visst hoppas jag också på det som "alla" säger att det ska gå lättare andra gången. Men jag hade mycket otur också, t.ex. så stack narkosläkaren epiduralen helt fel vilket resulterade i att jag fick vansinnig huvudvärk efteråt (eftersom ryggmärgsvätskan punkterades). Jag kunde inte vara uppe utan bara i liggande ställning och därmed inte sköta Viggo alls. Jag fick åka ned på op. för att få det åtgärdat med s.k. bloodpatch. Dessutom fick jag 3:e gradens bristningar (även bak) p.g.a. sugklocka så det blev op. ytterligare en gång. Ja, sen fungerade inte amningen och jag fick infektion i brösten och ja...det hände en massa saker som jag var oförberedd på, ska inte "dra" allt här.
Men jag ska nu försöka förbereda mig så gott jag kan, som sagt. Jag funderar också på det där med att det kan gå fort, för fort. Jag hade en lång förlossning (Viggo låg fel, värkarna stannade av och fick sättas igång) men det sista skedet gick väldigt snabbt, så läkaren sa nu att jag nog inte ska vänta för länge den här gången ändå. Han tyckte att slutskedet var som en andragångsföderska, men, ja, vi får väl se. Förlåt om jag tar upp förlossningen "redan nu" men det kändes väldigt aktuellt för mig nu då jag ska på samtal. Tänker att det kunde vara intressant att se om något mer än jag har "ett tungt bagage" gällande detta. Stor kram!

Lilla Pop, det är väl klart vi ska prata förlossningar, och allt annat som dyker upp i huvudet denna graviditet, det var ju liksom lite därför jag startade tråden för att få ventilera lycka o oro mm med andra "andragångs-blivande-mammor"

För mig gick det relativt fort, 11 timmar fr vattnet gick hemma på sovrumsgolvet till det att Saga låg som en slemmig gråblå igel på mitt bröst. Trodde hon var död först o ärligt talat så spelade det då ingen roll för jag var bara så nöjd över att smärtan tagit slut.... Hade ingen bedövninig, ville klara mig på lustgasen, men då Sagas hjärtljud försvann o krystvärkarna var så korta fick jag bara syrgas istället. De började prata om att hon måste komma ut nu o en massa annat folk kom in på rummet så det var inte riktigt som jag tänkt mig där. Sen blev jag chockad då de sa att de såg en mörk hårtofs på huvudet som kom fram, hade föreställt mig en ljushårig, alternativt rödhårig tjej då varken jag el min sambo är mörka, så jag var lite missnöjd när en tillplattad mörkhårig unge titta ut....
Måste ju tillägga att de känslorna ganska så snabbt försvann men första minutrarna var väldigt förvirrade. Saga fick snabbt upp färgen o hittade snabbt bröstet (o verkade inte vilja släppa det förrän efter dryga 14 månader då vi med tvång o skiljda sovrum slutade amma pga sömnbrist....)

Försöker förbereda mig på att det kan gå ännu snabbare denna gång och att vi nog måste åka in lite tidigare m denna bebis, men då vi inte bor nära familjen o mina kompisar som bor nära jobbar så vet vi inte riktigt var vi ska göra av Saga, så det är nog där min största oro ligger just nu... Och så att jag inte kommer föda på samma BB som sist, men det är enbart av praktiska skäl så där kan jag bara skylla mig själv för den orosbiten.

Nu ska jag gå o sova i sängen bredvid min lilla solstråle o blonda prinsessa som inte det minsta liknar en igel
KRAMAR

Maria, förlovad m Niklas, mamma t Saga f. 6/9-07 o lill* fröet i magen m bf 4/10

Mia: Skönt att igelstadiet gått över
Lilla Pop: Skönt att de lyssnar på dig, är det kanske Matilda det heter nu? (istf Aurora alltså) Säger samma sak: Det kan bara bli bättre nu!!

Oktobermamsen: Radhusen är på Bondegatan, eller? För om det är det parhuset jag tänker på, så är det ett sånt som vi har och det är ju köpt till 100% alltså vi äger det själva... Hoppas ni hittar hit, här är verkligen underbart att bo, faktiskt (och det kommer från en tjej som bott flera år på Korsvägen i Göteborg, haha) lugnt ochs skönt, nära till förskola och skola, sjön precis nära, skog att promenera i, djur att se på och ändå så nära till Göteborg (och ALingsås, för den delen)

Angående förlossningar, så hade jag en underbar förlossning, som iofs tog ett tag (tolv timmar, tror jag, dock med EDA) men jag var suprnöjd efteråt. Skal man se nån grej som var trist, så var det att ajg förlorade en hel del blod och fick det med dropp sen, så kunde inte ta hand om Elsa som jag velat... MEn jag har goda minnen av den...

Delar vi med oss av förlossningsberättelser har jag en inte lika fin att bjuda på:)

Värkarna började på måndagskvällen och det kom lite blod så vi åkte in till sjukhuset och sedan hem igen:) Värkar hela natten och hela tisdagen och hela tisdag natt och på onsdagen åker vi in igen för då har vattnet gått. Nu får vi sova över på sjukhuset och jag får morfin för att kunna sova efter att inte ha sovit nått sen söndags. På tordagen har värkarna försvunnit på förmiddagen så vi får åka hem och sedan runt lunch kallar dom in oss igen och då sätter värkarbetet igång på riktigt. På fredag morgon blir det katastrofsnitt efter två drag med klocka eftersom sonens hjärtljud gått ner.

Denna gång blir det förhoppningsvis planerat snitt beroende på vart jag kommer föda!

uj vilken läsning man har fått här idag, läskig men faschinerande. nu förstår jag vilken drömförlossning jag måste haft ändå. även om tiden efter kanske inte var lika sköj.
jag blödde också förmycket, är tydligen för lättblödande och fick sy en hel del så blev en stor blodförlust. sen fick jag äta methergin 1 vecka efteråt då livmodern inte gick ner utan låg i revbenshöjd, har aldrig fått förklarat för mig varför det var så.
nu går jag och funderar inför kommande förlossning hur jag kommer spricka och så. sonen är 6månader nu men jag har fortfarande så j*kla ont där de sytt vid vissa tillfällen(tack och lov inte vid sexande) sedan hade jag länge svårt att "hålla tätt" efter att sonen kom, berodde väl på att jag sytt,men hur sjutton skall man kunna hålla sig som höggravid när det känns som det ligger ett litet huvud mellan benen denna gången? jaja får väl hålla på att knipa som en tok här hemma och förbereda mig.

jazza: vi har kikat på hultebackavägen och sen finns det ju några på bondegatan men alla har en hyra runt 7 000kr. iih vill ha nytt nu!! det är konstigt att jag flyttade till storstaden för några år sedan för att jag ville ha allt, nu vill vi därifrån för att slippa allt.

OKtober: Ah, ok, för jag tror inte att några av de på Hultebackavägen kostar hyra.... men som sagt: känner precis som du och därför trivs vi så oerhört bra i Ingared. Vet att de haft ett hus till salu på Brasegatan också, som ju är samma område och en mysig gata, det med. och igen: vill ni ha guidad tur eller bara en kopp, så kom gärna förbi, vi är oftast hemma

OKtober: Ah, ok, för jag tror inte att några av de på Hultebackavägen kostar hyra.... men som sagt: känner precis som du och därför trivs vi så oerhört bra i Ingared. Vet att de haft ett hus till salu på Brasegatan också, som ju är samma område och en mysig gata, det med. och igen: vill ni ha guidad tur eller bara en kopp, så kom gärna förbi, vi är oftast hemma

jazza: har du lust att kolla in hemnet under alingsås och hultebackavägen 136. tänker vi på samma?
vore trevlig med en guidad tur någon gång och en kopp kaffe på det så nästa gång det bär av för huskoll i alingsås så meddelar jag.

hur har dagen varit annars idag tjejer? jag mår oförskämt bra men känns som boobisarna skall explodera. precis som när man hade mjölkstockning, vad är på gång tro?kanske skall be min karl rycka och slite lite i dom ikväll för att se om det lugnar ner sig(dom säger ju massage underlättar). rackarns bara att han jobbar till 00.10 för jag orkar ju inte hålla ögonen öppna så sent längre.

Sitter här och är förvånad att jag inte känner av foglossningen så mycket efter första arbetsdagen på tre dagar!! :-O

Och så många spännande förlossningsberättelser att läsa! Det kan verkligen gå till såå olika. Själv hade jag en supersnabb. Vaknade av värkar 01.30 och tänkte att nu har jag många timmars väntan framför mig. Vilade och badade och hade lite kontakt med förlossningen. Till 05.30 var vi inne på BB och då hade jag kräkts upp alla middagsmat innan vi åkte. Efter en plågsam CTG-mätning och lagom kyliga sköterskor upptäckte de till allas förvåning att jag var fullt öppen. Sen gick allt på en gång - vattnet forsade på väg till förlossningsrummet och Kajsa-Lotta klämdes ut på 40 minuter kl 07.07. Helt fantastiskt och lite chockartat när det gick fort. Tyvärr föddes hon mitt i peronalbyte så jag fick ligga med benen i sär i minst 30 min. och vänta på att bli sydd...
Vi pratade om förlossning på inskrivningen då vi oroar oss att det ska gå ännu fortare nu. Vår barnmorska sa dock att det sällan komprimeras till så jättemycket fortare när det gick så fort som för oss. Men man vet ju inte - det kanske blir en jättelång variant denna gång...

åh kajsa lotta-sött namn. ge oss mer förslag på namn  för vi får panik om vi får en tös för det kommer bli fröken namnlös.

mitt vatten gick ju i min kompis nyinköpta soffa så denna gången har jag bestämt att jag skall gå med stoooor inkontinensblöja på mig sista månaden. att få bort mekoniumfärgat vatten är ju en omöjlighet.och aldrig kunde jag tro att det skulle forsa så. jag hade så gärna velat kunna se tillbaka i tiden hur jag såg ut när jag kom vankandes in på förlossningen med vattenpölar bakom mig, ett badlakan mellan benen som jag fick knipa för att hålla kvar och på toppen av detta insvept i min mans stora dunjacka för att dölja rumpan och det mest privata i alla fall (jackan som också var mindre vackert grön-mekoniumfärgad)