Problem med sköldkörteln? Del 9

ok..ja jag får väl ta o ringa o be om att få lämna lite prover.
vet du om värdena kna ändras snabbt?
för det e ju bara 3-4 månader sedan jag tog prover...

Miss M : det var ju under graviditeten jag fick börja äta Levaxin..och nu ahr det legat stabilt..de senaste proverna jag tog var bra...men läkaren tyckte ändå jag skulle fortsätta med levaxinet.

Nån annan som vet hur snabbt värdena kan ändras? o vad beror det på?
tack

Då jag var som sjukast, då jag drabbades av problem med vita blodkropparna och imunförsvaret, då svängde mina värden vecka från vecka.. Riktigt hundra på varför det blev så är jag inte. Men jag tycker att du ska ringa in och berätta hur du mår och be om ett prov i alla fall.. Du känner ju din kropp och märker att något inte är som det var förut..

Hej allihopa! Jag undrar om någon här har tagit antidepressiva/ångestdämpande nå´n gång och tror att det är de som kan ha orsakat sköldkörtelrubbningen? Jag har panikångest och har tagit medicin mot den i omgångar.. Min hypo (underfunktion; TSH 19) upptäcktes oktober -07, hade då ätit medicinen (antidepressiv/ångestdämpande) i drygt 1 år. Men det kan ju lika gärna vara min senaste graviditet som orsakade hypon, svårt att veta.. Sista barnet föddes våren -04. Nu har jag fått tillbaka min panikångest och mår riktigt dåligt emellanåt, så jag funderar på att börja med medicin igen (haft uppehåll ett halvår). Men då är jag också rädd att "hypon" kan bli värre, nu när jag äntligen ligger inom normala värden (TSH 3,3).. Det är svårt att veta hur man ska göra!

Solskensbullen skrev 2008-06-18 09:53:23 följande:

oj då nu sviker absolut mitt dåliga minne så du får ursäkta om det blir virrigt. de första proverna minns jag inte riktigt hur jag tog, sen fick jag iaf vänta 3 månader tills hon nu ringde för ca 2 veckor sen(?) o sa att jag ska ta nya prover om två månader (så det blir väl typ 3 månader mellan de provtagningarna eftersom hon ringde 3 veckor efter provtagningen)..så jag räknar väl med att få operation efter det nån gång. hoppas på operation i augusti/september så jag kan börja plugga sen, men precis som du säger så känns det lite långt borta. jag tror jag lugnar ner mig bara jag får hem en tid för operation...

vet inte om man kan ta de proverna tidigare. du kan väl ringa o höra med de om du blir sämre?? känner mig också trött o eländig, men jag har ju haft en hemsk förkylning. trodde det var de vita blodkropparna som var fel så jag åkte in till läkarn. men det var ingen fara, var "bara" nå't virus så jag vet inte riktigt om tröttheten beror på sjukdommen eller viruset..läkarn rekommenderade vila. nästan så man frågade hur det ska gå till att vila när man är ensam med sin bebis hela dagarna .

tackar så mycket för dina ord!! har inte fått en tid än, men remissen är skickad för 2 veckor sen . det låter ju inte så läskigt när du berättar om det. det känns liksom inte kul att nån ska vara där o skära bort nånting på en, men jag ska begära att de förklarar allt för mig. det gjorde de inte under mitt kejsarsnitt för 8 månader sen så jag mådde riktigt dåligt då...

MIJV det känns ok, jobbigt att man är ledsen och nere men humörsvägningarna är inte lika kraftiga i alla fall. Var så väldigt arg hela tiden innan op och det är skönt att slippa..men nu ska man vänja sig vid sitt nya jag. Men längtar tills jag är mig själv helt igen.

Jag blev klistrad istället så har helt sluppit bandage, skönt i denna värmen. Nu har klistret börjat flagna lite i kanterna så det ska bli intressant att se hur det blir, men det kommer nog läka bra.

PlasticAngel intrycket jag fått är att det kan ändras rätt snabbt, med tanke på att kirurgen uttryckte sig på ett ungefär så här..att så fort gravtestet visat positivt skulle jag höra av mig. Men nu blir det inte barn för oss på ett bra tag ännu.

Jag opererades för Graves i onsdags. Det var riktigt tufft, jag som trodde att det skulle gå så smidigt. Operationen tog hela 3 timmar (mot 2 normalt). Kirurgen sa att jag var svår att operera på eftersom jag fortfarande var toxisk tydligen. När jag vaknade hade jag svårt att andas, hade ett enormt tryck över bröstet och mådde illa, fick inte in luft som jag ville. Jag fick panik, det var väldigt obehagligt. Jag fick ligga kvar på uppvaket hela natten så att de kunde ha koll på min andning etc. Jag var rädd hela natten och kunde inte sova.

Min stämbandsnerv skadades, i början kunde jag bara viska svagt. Nu är rösten bättre, men hes. Kirurgen tror att rösten ska komma tillbaka av sig självt så jag hoppas det.

Jag fick också problem med kalket, fick kramper och domningar, så jag fick åka in akut och kontrollera värdet. Men efter någon dag hade det rättat till sig och jag kunde sluta ta kalktabletter och D-vitamin.

Jag undrar hur ni som operererats mådde efteråt pyskiskt? Nu har det nästan gått en vecka och jag känner mig fortfarande ledsen och nedstämd från och till och liksom tom inuti. Jag börjar fundera på om jag kanske måste äta antidepressiv medicin, för jag orkar inte må så här dåligt länge till. Men om det är så att man kan förvänta sig att det blir bättre av sig självt en tid efter operationen så är det ju onödigt att medicinera...

Har fått mina prosvar idag! TSH 0,46 och T4 13 och tycker att jag borde må bättre, men det gör jag inte. Är så förbannat trött att jag snart blir galen!

Har på eget bevåg börjat knapra B12 idag och hoppas att mina leder och tröttheten blir bättre!

Ngn av er som testat B12? Mitt låg på 217.

blombukett verkar som jag haft tur min operation tog 4,5 timme just pga samma orsak, men det var väntat av kirurgen..och både rösten och bisköldkörtlarna klarade sig.

Har gått från att vara väldigt arg innan op till att vara nere och ledsen..men svägningarna är inte lika kraftiga..så i det stora hela mår jag bättre men det kommer ta lång tid innan jag är mig själv helt och hållet.