Om ingen av föräldrarna trivs med att vara föräldraledig...

Då lägger man ut en annons på Blocket förstås - precis som med kattungar och hundvalpar!

Jag tycker det är bådas ansvar.

Om man inte trivs med att ta hand om sitt barn så ska man nog inte skaffa barn.
Jag kan mycket väl förstå att vissa dagar är det jättetråkigt att vara hemma och man behöver stimulering - men det är väl något som man i så fall får göra nåt åt. Men om ingen av föräldrarna vill ta ansvaret att vara hemma utan hellre utvecklar sig själva, så är det helt fel läge att skaffa barn...

Åter igen detta svart-eller-vitt-resonemang *sååååå tröttsamt*

Det handlar ju inte om att inte trivas med att ta hand om sitt barn - vad det handlar om är ju att man är av den åsikten att man vill ge sitt barn många olika saker - inte "bara" att vara tillsammans. Jag är av den åsikten att enbart vara tillsammans inte är kvalitet nog åt mitt barn. Det handlar således inte bara om vad jag vill utan vad jag tror är bäst för mitt barn.

Jag älskar min son (snart två år) och för det mesta är det underbart att vara tillsammans med honom - nu mer än tidigare då man kan prata med honom nu och ha utbyte på ett helt annat plan än tidigare då man "bara" kunde mysa MEN det innebär inte att jag inte har ett behov av att tanka energi någon annanstans.

Nu skall jag snart ha mitt andra barn så nu är jag hemma men i våras när sonen var på dagis var jag en fantastisk mamma just för att jag jobbade. Den energin jag tankade på jobbet gjorde att jag kunde ge min son en meningsfull tillvaro när vi var tillsammans. Samtidigt som han hade det jättebra på dagis på dagarna.

Hellre vara hemma med sitt barn lite kortare tid och vara en jävligt bra mamma än att gå hemma år ut och år in och vara en sämre mamma

Kanske börja jobba nån dag el några halvdagar i veckan och ha far / morföräldrar som barnvakt? ( om den möjligheten finns)Då kanske föräldraledigheten upplevs som roligare den tiden man faktiskt är hemma.

Men vems ansvar det är.....ja man är ju två om att göra barn så då är väl ansvaret också delat att göra det bästa av situationen.

Oj då! vet inte varför det blev "tummen ner" symbolen....det var inte meningen

Då delar man och är hemma 50/50 till barnet får börja gå i barnomsorgen. Antingen delar man halva dagar/halva veckor eller varannan månad eller nåt så att båda får möjlighet att jobba och ta hand om barnet.

Spelar ingen roll, men jag fatar inta att ni inte ggör nåt åt situationen än att bara gnälla över att det e så tråkigt att vara hemma med barnen själv. Det finns väl vuxna människor att umgås med som inte har barn om det nu e den sociala biten ni saknar...eller? Jag menar om ni vill prata om annat än barn!Eller känner ni bara folk med barn?

Tycker du att folk i den här tråden "bara gnäller" över situationen?
Själv tycker jag att tråden varit rätt så gnällfri och att vi mest diskuterat.

Jaa det tycker jag.....alla som inte tycker att det e nå roligt att vara hemea med barnen dom gnäller enligt mig. Det e så jobbigt att gå i lekparken, det e så jobbigt att bara prata barn, det e så jobbigt att inte ha någon social människa som inte bara pratar amning, napflasker!!!!
 Det e klart att dom diskuterar oxå, men grundtonen på det hela e bara gnäll tycker jag.....så svaret på din fråga är JA!
Tycker inte ni det?
Om ni verkligen lyssnar till tonen så e det gnäll!!