IVF/PGD-tråden nummer 5!!!

Okej, men då kanske det stämmer som det står i informationsbladet då. Dom ringer om det inte är bra och man får ut ett brev med posten om det är bra.
Men 3 veckor??? Till mig sa dom att det skulle ta högst 1 vecka...

Nizen - det kanske är "enklare" att bestämma för den sjukdomen än för min, och Sogos. Kan ju hoppas att det bara tar en vecka - även fast varje dag kommer kännas för lång. Vet ni vad ni kommer göra om det visar sig att barnet är sjukt? Har jag förstått det rätt så kan man väl vara mer eller mindre sjuk...rätta mig om jag har fel!!

Godmorgon!

Malla - Jag hoppas ju att det ska vara enklare så att jag hinner med en skrapning om det skulle visa sig att barnet är sjukt, det beslutet är redan taget. Med den här sjukdomen är man antingen bärare eller inte, är man bärare så kommer man att utveckla sjukdomen och insjukna i den, man kan alltså inte bara bära på den latent sas.

Lever mitt liv med tålmodig väntan. Min remiss kom ju som sagt bort! I onsdags ringde dom från kk och de tycker att det hela är väldigt konstigt. Min remiss skickades till rmc 16 juli. Nog borde den ha kommit dit vid det här laget? Den som jag pratade med skulle ta upp det med min läkare i torsdags. Nu väntar vi på att läkaren ska skicka remissen på nytt till rmc. När remissen kommer fram till rmc så skickar de en bekräftelse till oss. Hoppas att den kommer med posten idag!!! Fick reda på min kromosomavvikelse i våras och när det blev tal om pgd sa min läkare att här skulle inte förspillas någon tid. Ibland undrar jag om det kommer bli någon pgd över huvud taget. Kommer då och då på mig själv med att planera för en framtid utan bebis. Ja, jag förtränger väl det hela för att hålla känslorna på plats. Men kanske, kanske kommer brevet från rmc idag...

Malla och Sogo; jag kommer nog inte kunna hjälpa det, jag tror att jag kommer bli lite besviken om det inte är två i magen. Jag vet att det låter helt sjukt. Och jag känner verkligen att jag gapar efter mycket och ja, jag är rädd att mista hela stycket. Och självklart kommer jag bli världens lyckligaste om det visar sig att det "bara" är en liten i magen också. Men som sagt var, jag hoppas ju på två... Usch så man är! Det är bara det att efter sju misslyckade graviditeter är jag RÄTT trött på att vara gravid och gå igenom allt detta med all ångest, rädsla och sorg. Och jag vill ju så gärna att om jag får barn, att den ska få ett syskon också. Min bror har alltid betytt så oerhört mycket för mig. Så det är mycket därför jag hoppas på två också. Vill inte behöva gå igenom detta igen. Låter jag ologisk? Ja, det är svårt att sätta ord på alla känslor.

Kram på er, vänner!

Klart du inte låter ologisk - jag förstår precis hur du menar och jag hoppas verkligen att det är två i magen, FD - men, det är ju också ganska så vanligt att en bara försvinner - och ja, ett barn är en lycka, två ett mirakel Nu är det bara en ondag kvar, sen är det torsdag

Nizen - ok, jag har för mig att det fanns olika "grader" eller om det var en viss tid som man kunde tänkas insjukna... Hoppas att du slipper vänta!!

iliaca - håller tummen att brevet kommer med posten snaaart!!

Hej tjejer,
igår var vi på informtionsmöte på en ivf klinik i Schweiz. Och mkt riktigt sa läkaren att enligt deras erfarenhet så är det runt 10% av äggen som är friska på de flesta patienter med translokation, men det varierar från person till person. Med andra ord känns det rätt hopplöst att fortsätta försöka själva, vår dotter måste ha varit ett riktigt tur-ägg.

Han sa också att varje mf är ett litet trauma för livmoderna som kan medföra att nästa graviditet har svårare att fästa. Så han var inte förespråkare för att testa själv 10ggr och sedan göra IVF m PGD. Har någon av er hört detta påstående förut?

Vi måste nu fundera igenom om vi orkar med en IVF m PGD. På nätet finns ju en hel del information om den tekniska biten, men jag saknar info om bi-effekter och sånt. Vi har, som alla andra barnlängtande par, haft några tuffa år och det är inte självklart för oss att kasta oss in i en IVF. Länkar är jättevälkomna!

Håller tummarna för er som ska på Ul, göra mkp, väntar på att få börja.. Kram Magnolian

iliacia, den där väntan på att brevet ska dimpa ner i brevlådan .... förstår dig precis. VI hade nog fått vänta ett par veckor till på vårt brev om jag inte varit så påstridig och bett dom skicka åtminstone en info om var i processen vi är.

Magnolian:
Intressant med infon från Schweiz. Jag har inte fått höra det här alls här hemma. Vi har fått rådet att om vi orkar så kan vi ju fortsätta försöka skaffa barn på naturlig väg tills det är dags för pgd. Efter ett halvårs uppehåll i försökandet har vi nu börjat med halvhjärtade försök igen, men jag är rädd för ännu en graviditet som leder till missfall. Tänk om det stämmer som ni fick höra i Schweiz - att graviditeterna får allt svårare att fästa efter missfall. Då borde det bli större risk för misslyckade pgd behandlingar om man har haft många missfall? Jag har också barn sen innan. Två stycken. De kom till utan några som helst problem och det verkar ju inte som om vi haft procenten på vår sida då heller. Jag vet dock inte om de har ärvt min translokation. Nu, med min nya man har det varit 100% misslyckade graviditeter. Samtidigt som jag längtar efter att sätta igång med pgd så är jag rädd för nya misslyckanden. Jag har ju förstått att risken för att det inte går vägen med pgd är stor. Hur länge till orkar man? Kramar!

Förresten, det kom inget brev idag heller. Grrrrr....