IVF/PGD-tråden nummer 5!!!

Iliaca, konstigt att genetikern sa så för jag har en balanserad translokation och det gick alldeles utmärkt i Göteborg. Det skulle i så fall vara om det är olika för olika typer av translokationer, min är en sk robertsonsk. Se även sahlgrenska.se/vgrtemplates/Page____25705.aspx för ytterligare info om sahlgrenskas PGD-verksamhet. Du kan ju också ringa till barnmorskemottagningen på ivf-enheten och be att få prata med barnmorskan som har hand om PGD-paren, hon heter Justina.

Hej på er, jag har tittat in här då och då för även jag/vi väntar på ivf med pgd. Min sambo har en balanserad translokation på 11 o 13. Så vi väntar och väntar på besked från Sahlgrenska. De sa att de har lite olika möjligheter jämfört med Stockholm så ibland skickar de patienter dit. De är väl specialister på olika typer av kromosomfel antar jag.

Iallafall känns det skönt det finns andra med liknande erfarenheter här på FL. Man känner sig lätt som ett ufo annars när man tittar runt hos alla som blir gravida efter bara nån månads försökande.

Iliaca, När vi förlorade T i januari 2004 visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med livet. Vi visste ju att vi skulle försöka skaffa barn igen och ärligt talat så trodde vi nog i början att det skulle gå ganska smärtfritt. Men jag beslutade mig ändå för att börja studera och börjad alltså min utbildning i augusti 2004. Och som du säkert redan har koll på så har vi fortfarande inte lyckats få ett friskt barn. Nu är jag ju gravid för åttonde gången och det har varit och är en otroligt kämpig resa. Men som Kyoko skriver så håller hoppet en uppe över ytan. Det var en period där varken jag eller sambon kände att vi pallade mer, men då tog jag en termins studieuppehåll och vi sålde vår lägenhet och flyttade till Thailand och bodde där knappt sex månader. Men sedan återupptog jag studierna när jag kom hem igen. Jag vill inte vara negativ nu när alla andra är så positiva angående att plugga samtidigt som genomgår allt detta. Men för mig har det varit otroligt jobbigt. Jag känner att jag inte riktigt har tillgodogjort mig utbildningen så som jag velat. Jag kan inte påstå att jag missat särskilt många föreläsningar dock. Vi har i princip bara åkt till HS för ÄP och ET och till KS för moderkaksprov. Men kommun vill att allt som går att göras här SKA göras här, så vul och ul och allt har alltså gjorts här där jag bor. MEN!!! Jag måste ändå säga att jag aldrig skulle gjort ett annorlunda val idag angående studierna trots att jag vet vilken pärs det har varit. Tänk om jag hade jobbat på ett jobb som i princip bara hade varit ett jobb som kändes som "så länge, under tiden, tills vi får barn"? Då hade jag känt mig helt tom och jag hade definitivt känt det som att jag hade slösat bort fyra år av mitt liv. Nu har jag ju snart en bra utbildning i ryggsäcken och även om vi inte lyckas få barn, så har jag ju i alla fall möjlighet att fylla mina dagar med det jobb jag vill jobba med. Så jag skulle ändå, trots att det är tungt, råda dig till att plugga. Man fixar mer än man tror

Många kramar till alla nya och självklart till er gamla trogna också !!!

Zanila:
Jag ska kolla upp det där med Göteborg. Det passar oss bättre om vi får komma dit istället för Stockholm. Tack för länk och namn på barnmorskan.

FångaDagen:
Du (liksom andra här) har verkligen haft en tuff skaffabarnresa. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir ett lyckligt slut på din graviditet den här gången. Innan jag började min utbildning , läste jag på komvux. Jag tänkte läsa där i ett år och sen direkt läsa vidare. När året gått bestämde jag och mannen oss för att skaffa barn tillsammans. Då beslutade jag mig för att läsa på komvux i en termin till och sen föda barn. Trodde jag. Jag blev snabbt gravid men fick missfall i vecka 14. Vi gav oss på nya barnförsök men de resulterade bara i nya missfall. Jag fortsatte att läsa på komvux för jag ville ha barn före utbildningen. Tiden gick och tillslut hade jag läst 3 år. Det kändes som om jag stod och stampade på samma fläck hela tiden. Tanken kom att jag och mannen kanske aldrig får ett barn tillsammans så jag började min utbildning för drygt ett år sen. I våras fick jag reda på min kromosomavvikelse. Det har varit ganska tufft att läsa efter det. Tankarna är ju på ett helt annat håll och vi har inte ens börjat med behandlingen än. Men det är som du skrev: om man inte lyckas att få barn så har man iallafall ett arbete som man vill jobba med.

Hejhopp tjejjer Nu höll tråden på å hamna på sida två i min trådlista Inte bra!!

Idag kommer Sogo och brudarna hit - kuuul!!!

Tänker på er alla - det vet ni va?

Anna - låter fint Tittar gärna på bild sen!

Nu har Sogo och kidsen varit här. Sååå kul å se lite större barn fara runt

Precis som MM nämnde så har vi haft vår första inofficiella PGDtjejtvillingträff.

Hoppas vi blir fler framöver .

Det var fullt upp med att hålla och mata MM:s 4-månaders medan mina 10-månaders röjde runt och drog ut saker ur lådorna och friåt (dvs åt macka och paprika utan barnstol=otroligt smuligt på golvet). Lämnade köket i en sabla röra efter oss. Själv är man ju van men stackars MM fick väl spader .

Jag fick flashbacks om hur det var att ha så små och MM fick prya lite på framtiden.

Kram på er alla - hoppas vi blir fler framöver!! Ha en trevlig kväll.

Kikar bara in och säger hej. Himla lugnt i den här tråden igen. Men det går ju alltid i vågor, vilket är fullt förståligt. Jag är väl ett lysande exempel på min ojämna närvaro här.

Hoppas ni har det så gott det bara går!

Kram!

Hej allesammans!
Här står jag och stampar på ett och samma ställe känns det som. Har sprayat 3 veckor nu, börjar kännas aningen långrandigt. På tisdag är det i alla fall sprutstart, mina gonal f-pennor ligger i kylen och väntar ivrigt.
Ska till KS imorgon för blodprov, men jag fick ju en blödning för mer än en vecka sedan, så jag är inte orolig för att inte vara nedreglerad. Är klimakteriekossan nr 1 just nu.

Hoppas ni alla mår prima.
Kram.