• Blomman80

    Ett år i september...

    Sedan augusti/september 2006 har vi varit aktiva med att bli med barn. Men det har inte gått något vidare. Är väldigt regelbunden med mensen, nästan på klockslaget och känner verkligen när det är ÄL på gång. Men ändå så går det inte!
    Önskar att det skulle finnas en förklaring till detta! Vill veta varför det inte går, men är samtidigt rädd för att söka hjälp.
    I våras var jag till gyn och gjorde ett VUL för jag haft sånna ökade mensvärkar. Jag tog upp problemet med att bli gravid och hon sa att det hon kunde se såg allt bra ut. Men också att om vi ej blivit gravida till hösten så var vi varmt välkomna tillbaka. Nu är det snart höst och jag vill ringa tillbaka och be om hjälp. Önskar inget hellre än att bli gravid. Men det känns som ett stort misslyckande och att jag inte duger till nåt. Dessutom är jag rädd för det som kanske väntar.
    Vad tar de upp på första besöket??

    En massa svammel, men är så less på att ha det så här. Varje månad som går, blir besvikelsen bara större och större!

  • Svar på tråden Ett år i september...
  • sångbird

    Ville bara dela med mig av mina erfarenheter...

    Försökte få barn i 1,5 år, utredning i nov-dec 2006. Svaret var ofrivilligt barnlösa. Vi ställdes i ivf-kö men två veckor senare fick jag reda på att jag var gravid! Detta slutade dock i missfall i v9
    Vet inte varfr vi blev gravida just då, kanske för att jag visste att inget var "fel" och att jag därför kände för att ha mer sex, jag vet faktiskt inte ´varför. Nu väntar vi på plus igen och jag är inställd på lång väntan men det är jobbigt...

  • Marge75

    Vi har också försökt sedan augusti 2006.

    Jag skulle kunna ställa klockan efter min cykel, kan säga ett par månader i förväg vilken dag jag kommer att få äl/mens och vilken tid på dygnet det blir. När spottings kom den här månaden ringde jag och beställde tid för början till utredning (ja, alltså, det är ingen utredning, jag ska bara kolla upp att det verkar vara ok ... utredning känns lite för stort och deppigt än så länge ... Vita lögner för sig själv är de bästa om man vill få sig att göra något man inte vill göra.) Men för första gången i världshistorien slutade spottings efter ett par timmar. Sen kom inget. Och så kom inget. När mensen var ett och ett halvt dygn sen tyckte jag att jag inte var galen om jag testade. Fetminus. Och några timmar senare kom mensen.

    Så nu har jag tjurat i några dagar, men är väldigt glad över att jag beställde tiden när jag inte var nere i menstrauma som nu.

    Blomman80 m fl - vi kanske kan slå följe?

  • Blomman80

    Marge75!
    Tack för att du delade med dig! Och alla ni andra med såklart. Vad starkt gjort att du tog tag i det och ringde!!!

    Det är så himla tufft, mina spottings har börjat nu och jag tror att mensen är på g inom några dagar. Jag försöker inbilla mig att det hade inte blivit nåt denna månad i vilket fall då sambon var på konferens under ÄL. Det var ju visserligen så, men vaddå... jag gör det bara jobbigt för mig. Ska ta upp det ikväll med sambon, om han vill att jag ska boka tid i september eller hur snabbt vi nu får komma. Om han är med på noterna så har jag som mål att ringa samma dag mensen kommer, för sen kommer tankarna igen "kanske att det kommer gå denna gång" och då gör jag allt för att inte tänka på gynläkare mm.

    Självklart vore det himla roligt om vi följdes åt! Har du fått tid ännu Marge?? Hoppas det inte dröjer allt för länge! Jag vart faktiskt peppad (förövrigt första gången ever) att ringa! Thanks!

  • nuedetdax

    Åh vad jag känner igen mig, har oxå klockren menscykel med äl osv.
    Har startat utredning i sommar och har ätit andra pergokuren och hoppas som bara den nu. Annars blir det spolning av passagen i äggledarna i höst.

    Skönt och se att man inte är ensam!

  • Blomman80

    Nuedetdax, jag funderar kring det du skrev om pergo... Varför äter man det? Hade för mig att det var nåt med ägglossningen, men du har ju den?!
    Berätta mer.. =) Är nyfiken hur det funkar!

  • Marge75

    Blomman - ja, jag har fått tid, fast bara för mig. Jag beställde tid för en vanlig gynkoll, "och så vill jag börja kolla varför vi inte blir gravida", och då fick jag en halvtimma hos en gyn som var specialist på graviditeter som inte finns. Det är först om en evighet, eller åtminstone en månad.
    Har du ringt?!

    Nuedetdax - berätta, vad gör man, vad händer när man börjar utredning?

  • nuedetdax

    Blomman och marge,
    Man börjar med ett samtal hos gyn eller bm och då tar man upp hur länge man försökt och så får man ta prover för att kolla att äl och mens är ok osv.
    Jag fick ta blodprov, mannen lämna spermieprov och sedan fick jag pergo då de inte hitta nåt fel.
    Nu vart det så att jag reagerade för bra på pergon så jag hade 6 mogna äggblåsor, man gör vul för att kolla om det hänt nåt efter pergon.

    Så jag ska inte äta det mer, men ska spola äggledarna i höst för att se om passagen för ägget är fri.

    Nu är jag på 21 dagen nu och väntar bim.

    Lycka till tjejer!

  • Mab

    Ringde till Gyn i veckan för att få en tid för första träffen i utredning. Vi kommer få en kallelse inom sex månader. Känns sådär, måste jag erkänna.

    Så jobbigt som det var att samla mod och så många månader som jag skjutit upp det för "den här månaden funkade det säkert..." och för mensdeppighet och så får vi vänta ett halvår till! Säger lycka till till alla och hoppas det går snabbare för er i andra län.

  • Marge75

    Mab - nej, vad jobbigt! Jag hade blivit helt knäckt av det beskedet! Är det möjligt att ringa någon annanstans och kolla om du kan få komma snabbare (det beror ju lite på var du bor)? Jag är irriterad på att jag fick tid hos gyn först om drygt en månad, ett halvår är ju helt galet länge!

  • nuedetdax

    Mab,
    Gu vad tråkigt hoppas ni lyckas innan dess

Svar på tråden Ett år i september...