Ett år i september...

Pratade precis med gyn och de hade fått min mans spermaresultat...
Allt såg jätte bra ut och det fanns inget att anmärka på! SKÖNT!
MEN VAD ÄR DET DÅ SOM ÄR FEL??? VARFÖR FUNKAR DET INTE FÖR OSS??
Nu ska jag få en remiss för att spola äggledarna sen vet jag inte vad man gör om man inte hittar något fel där heller.

I olika delar av månaden är man peppad och tror att "denna gång kommer det funka...". Jag brukar ofta känna så i början av månaden fram till ÄL ungefär. Men nu känns det bara mörkt, trots att mensen precis är över. Som att det inte ens är lönt att försöka. Gaaah, jag blir irriterad på min pessimism och killen blir frustrad över mitt grymtande. "Du måste ju tänka positivt, annars blir det ju inget". Så sant! Men hur få upp humöret och tänka att det kommer funka för oss också???

Ja jag är väldigt svängig. Ena stunden tror jag att det här kommer aldrig gå och andra sekunden är jag hur positiv som helst...

Hmm, känner igen mig precis! Just nu mycket positiv. Och förförisk ... Hehe.

Dofsing, jobbigt! Kul att det inte är något fel, men jobbigt att det inte finns något fel att påverka.

Länge sen jag var här. En liten uppdatering: Har ännu ingen tid, får bara komma med på väntelistan. Tidigast i januari eller februari får vi komma på första besöket. Trots att jag gjort ägglossningstest ganska länge nu utan att de visar på någon ägglossning. Det kändes positivt, men nu känns det bara blä! Humörsvängningar till hundra, och så de här "goda" råden att bara slappna av! Blir vansinnig!

Så, slut på gnället!
Håller tummarna för oss alla, med eller utan hjälp skall det nog gå! :)

I morgon har jag BIM. Jag tycker det är fantastiskt hur kroppen fungerar. Fastän man har blivit besviken sååååååååååå (har slutat räkna)... många ggr så känner jag ändå vid varje BIM att "kanske den här gången".
Är det fler än jag som fungerar på detta viset?

Haha, Dofsing - du är inte ensam!!! Jag klänger mig fast vid det där "kanske" så länge jag kan! Tror inte det finns en berg- och dalbana i världen som kan mäta sig med den psykiska som man utstår varje månad mellan äl och mens!
Just nu är jag nere på botten igen trots ägglossningsspruta - har förmodligen haft egen äl så nu är denna cykeln körd ... Bara att vänta in tant Röd och börja med spruta igen!

Mab - det finns ingen annanstans du kan vända dig? Januari eller februari låter ju helt barockt? För visst är det första utredning du vill ha tid till, det är inte IVF-väntetid du snackar om (för i så fall låter det ju bra!)?

Dofsing - jag räcker upp handen, jag är p r e c i s likadan. Kan till och med gå och hoppas de gånger jag vet att det inte kan ha blivit.

Hallonbusken - kan du uppdatera mina äl-sprutekunskaper? Det är dåligt att du fått äl?

Jodu Dofsing, du är inte ensam... Här går minsann inte att lura ngn. Själv har jag ägglossningsvecka och tänkte att jag skulle ta det lite lungt och inte fundera så mkt på sekret, räkna dagar och känningar.... Nu sitter jag här och googlar samma saker som jag gjort 100 ggr förr...

Marge75: Jag är fullkomlig novis på det här med sprutor men förstod på dr J att det inte såg bra ut. Grejen är, som jag fattat det, att jag borde väl egentligen inte haft en egen äl men det verkar som att det är det som har skett ändå ... Alternativet är väl att det som i onsdags förra veckan var jättefina äggblåsor totalt avstannat i tillväxt men det känns ju inte rimligt eftersom jag kört med sprutorna hela tiden, eller? Sexlivet var ju inte direkt på topp förra veckan heller eftersom min huvudvärk tilltog och blev till migrän så nåt befruktat ägg från min "egen" äl finns det ju inte heller ... Vi tog skadan igen igår iaf, på doktorns order, så vi hoppas att ovitrellen gjorde nån nytta!
Prog-testet på måndag får utvisa om det skett nån äl öht!