Ett år i september...

*puffelipuff*

För mig har det gått ett år nu i agusti. Funderar oxå på att ringa, men tänker samma som dig. Jag vill inte att något ska vara fel så då är det bättre att inget veta.
Jag har tagit massa blodprover för att om något skulle varit fel med de blev alla normala.

Men för vissa tar det bara lite längre tid, det behöver ju inte vara något fel på oss.

Vad hade du för preventivmedel förut?

Hej, vet precis hur det känns!

Jag har regelbunden cykel och tydlig ägglossning samt att jag under vissa perioder också använt ÄL-stickor...men trots att vi försökt i strax över ett år, så har inget hänt. Nu har vi bokat tid och skall på vårt första utredningsbesök i mitten av augusti. Jag tror att jag hellre vill veta OM det skulle vara något fel, än att fortsätta bli besviken varje månad...

Hej på er! Vad skönt det känns att ni vill dela med er. Jag vet ju om att jag inte är ensam om detta, men ibland funderar jag då jag läser trådar typ: "hur lång tid tog det för er att bli gravid?" Många svarar "på första försöket!" och jag börjar fundera på vad det är för fel!

LedsenÄngel: Jag har ätit p-piller dock slutade jag med dessa redan för 4 år sen, pga av migrän. Så innan vi började med bebisverkstan så körde vi bara obrutet. Inget hände då heller. =/
Vad har du haft?

Ellan1, lycka till på besöket! Vi ska nog ta oss i kragen och ringa efter detta försöket. Ovissheten kanske är jobbigast trots allt.

Hej!

Jag kan bara råda er att boka tid och påbörja utredningen. Vi har försökt bli gravida i tre år nu i september och nu ska vi äntligen påbörja vårt första ivf-försök. De hittar inget direkt fel, dvs vi är oförklarligt barnlösa.

Jag kände precis som du att jag inte ville veta vad som var fel innan utredningen drog igång. Men när vi väl påbörjade utredningen så kändes det så himla bra för då kunde jag på något sätt lämna över en del av ansvaret för att bli gravid till läkaren. Hur konstigt det nu än låter.

Allting tar dessutom lång tid i den här bebisverkstaden så det är lika bra att komma igång med utredning så fort som möjligt. De börjar med att man får lämna hormonprover, gör VUL för att kolla så äggstockarna ser bra ut och så får mannen lämna spermaprov och sen fortsätter de utifrån vilka resultat man får.

Lycka till!

Jag tycker att ni absolut ska ringa så att ni får komma på utredning. Det är ju alltid bättre att veta ifall det skulle vara något fel för då kan man ju förhoppningsvis göra något åt det och öka sina chanser att lyckas! Vi har försökt i 1,5 år och har just påbörjat vår utredning. Jag har lämnat blodprov (för att kolla hormonhalterna) och sambon har lämnat spermaprov. Vi ska snart tillbaka till gyn för att få svaren på dessa. För mig känns det mycket bättre nu när vi har kommit igång med utredningen, för som gulsippa skrev så är det som att lämna över en del av ansvaret på vården att hjälpa oss att bli med barn.

Du ska inte känna dig misslyckad! Vi är många som har svårt att bli med barn och för en del tar det bara längre tid...

Lycka till!

Jag har käkat p-piller i fem år...så det tog ganska lång tid innan mensen kom i gång.

Tack alla som skriver om era erfarenheter, jag blir peppad!

De är bra de!

Ja, hoppas verkligen att det tar sig för er, och er andra i tråden !När det började närma sig ett år för oss så tänkte vi de första månaderna "att nästa månad, då ringer vi och bokar tid..." och så sköt vi liksom på det. Nu skall det bara bli så skönt att få komma dit, som Gulsippa skriver, man "lämnar" över problemet. Och det behöver ju verkligen inte vara något fel, för vissa tar det ju bara längre tid, även om det är klen tröst!