Ett år i september...

*puffelipuff*

Hej på er! Vad skönt det känns att ni vill dela med er. Jag vet ju om att jag inte är ensam om detta, men ibland funderar jag då jag läser trådar typ: "hur lång tid tog det för er att bli gravid?" Många svarar "på första försöket!" och jag börjar fundera på vad det är för fel!

LedsenÄngel: Jag har ätit p-piller dock slutade jag med dessa redan för 4 år sen, pga av migrän. Så innan vi började med bebisverkstan så körde vi bara obrutet. Inget hände då heller. =/
Vad har du haft?

Ellan1, lycka till på besöket! Vi ska nog ta oss i kragen och ringa efter detta försöket. Ovissheten kanske är jobbigast trots allt.

Tack alla som skriver om era erfarenheter, jag blir peppad!

Marge75!
Tack för att du delade med dig! Och alla ni andra med såklart. Vad starkt gjort att du tog tag i det och ringde!!!

Det är så himla tufft, mina spottings har börjat nu och jag tror att mensen är på g inom några dagar. Jag försöker inbilla mig att det hade inte blivit nåt denna månad i vilket fall då sambon var på konferens under ÄL. Det var ju visserligen så, men vaddå... jag gör det bara jobbigt för mig. Ska ta upp det ikväll med sambon, om han vill att jag ska boka tid i september eller hur snabbt vi nu får komma. Om han är med på noterna så har jag som mål att ringa samma dag mensen kommer, för sen kommer tankarna igen "kanske att det kommer gå denna gång" och då gör jag allt för att inte tänka på gynläkare mm.

Självklart vore det himla roligt om vi följdes åt! Har du fått tid ännu Marge?? Hoppas det inte dröjer allt för länge! Jag vart faktiskt peppad (förövrigt första gången ever) att ringa! Thanks!

Nuedetdax, jag funderar kring det du skrev om pergo... Varför äter man det? Hade för mig att det var nåt med ägglossningen, men du har ju den?!
Berätta mer.. =) Är nyfiken hur det funkar!

Mensen kom igår och idag SKA jag ringa och få en tid. Men jag drar på det ut i det sista... Min pojkvän är lite anti att gå till sjukhuset, men han vill så gärna att vi ska få en bebis så han är med på det - fast motvilligt!

Nu har jag ringt! Känns läskigt, men skönt.
Först ska både jag och min pojkvän fylla i varsin hälsodeklaration varav vi ska skicka in den och en läkare ska titta igenom och bestämma vilka prover som ska tas. Under den handläggningstiden kommer min sambo att bli kallad till ett annat (större) sjukhus där han ska lämna in ett spermaprov. Detta görs alltid. Efter det så kommer vi att kallas till våran läkare här hemma där prover tas på mig och så får vi veta svaret på min sambos spermier.

Hon berättade för mig att handläggningen här oftast kan dras ut beroende på hur lång tid mannen tar på sig att lämna sitt prov. När han gjort det går det oftast väldigt fort. Vilket känns skönt! Nu ska jag peppa honom!

Nuedetdax, det känns såklart jobbigt at den kom. Men samtidigt så hade jag på något konstigt vis sett fram emot den, eftersom jag visste vad jag skulle göra. Äntligen är det gjort.

Just ja, vi ska också träffa en kurator. Det fanns alltid med i deras standard program för utredningar. Vad gör man hos kuratorn? Vad pratar man om??
Någon som vet?

Marge75, jag tror inte att du behöver vara orolig. Hon berättade för mig att det såg väldigt olika ut från landsting till landsting. Kanske fyller ni i en hälsodeklaration tillsammans med läkaren sen. Kanske frågar de rakt ut de viktiga frågorna. När är det du ska dit??

Ellan1, vad bra att karusellen är igång för eran del. Och kul att du vill dela med dig till oss som ännu int fått komma på besök.