Ni som gett en andra chans...

frun: jag vet faktiskt inte. men han var inte nää jag vet inte bara.

Skulle bara vilja säga att jag beundrar er som verkligen får det att gå ihop efter otroheten.
Jag hittade mitt x i sängen med en annan när jag väntade vårt barn. Jag kunde inte äta på 3 veckor efter det. Han skyllde på mig. För att vi hade bråkat på dagen och jag ville han skulle gå. Han sa aldrig förlåt och jag tror han gjorde om det flera gånger. Sånt jag bara känner på mig.
Den relationen va dödsdömd efter det. Jag grät varje dag i de 3 år som fortsatte.
Vi bröt upp...5år va jag singel. Jag kunde inte lita på någon. Orkade inte gå igenom samma sak igen.
Nu sitter jag här med en liten kula på magen. Är i vecka 19 och gifter mig i Augusti. Träffat en underbar man och vi har varit tillsammans i 2 år.
Inte en dag går utan jag tänker på vad illa en människa kan göra
en annan. Är fruktansvärt rädd än idag för detta!

Kram på er

Bedragen; Var det. Jag hoppas att du kommer få må bra i slutenden!

Varit där; Bråkar ni ofta? Din sjukdom går den att bota eller kanske bara lindra?

!!!; Jag hoppas att du kommer lära dig att vara trygg i ditt förhållande. Du var stark som försökte, stark som levde själv och är stark som ger dig en ny chans att bli behandlad på rätt sätt.

Anonym (detsamma) skrev 2007-06-28 12:23:54 följande:

Hej igen, några dagar sen jag va inne å skrev t er..
Vill säga attjag är i samma sit nästan.
Sambon å hon hade ett förhållande när jag va gravid.
Det började matt det blev en svacka.
Vi hade e underbart, vår bästa period p åläng och vi valde skaffa barn.
Men tack vare hans uppväxt å massa annat så fick han kalla fötter. suck!!
De värsta är att jag har träffat henne 3ggr.
Varav 2 ggr har hon sovit hos när hon festat eller hälsat på, för hon bor i en annan stad.
Hon visste att jag va gravid och så hade hon skrivit ett sms att Hon va intresserad av honom, men att dekunde ta stopp här å nu å de behöver inte höra av varandra (enligt sambon).
Har funderat på å skriva t henne via mejl, men har inte gjort det.. än.
Men de va tillfället, annars hade det aldrig blivit nått mellan dom.
Han säger att han ångrar at tvi lärde känna det gänget överhuvudtaget.

Enligt honom så har han sagt till henne att han vill satsa å hitta tillbaka till mig igen.
Vi kom överens att inte satsa å fösöka är som att slänga över 7 år i sjön (vlket ändå känns som de gjort)
Under dom månaderna vi haft en svacka så har de knappt vatt nån kram eller nått.
Nu är det tvärtom. fr en hej och hejdå puss, gonatt å gomorgon puss å massa kramar, precis som förr.
Nästa bättre än de va innan allt startade.
Nästan som om allt försvinner när jag är m honom.
men hur skall jag veta att det är slut mellan dom.
Han kan ha sagt att han skall satsa på oss men ändå fortsätta träffa henne.
Han sitter inte framför msn lika mycket eller framför datan.
Mobilerna är inte lika viktiga att tmig överallt längre osv. positiva tecken finns.
Men dom hade ändå väldigt starka känlor för varandra.
Kanske en grej i förälskningens hetta kanske. vet inte.
Har skrivit ett brev som han skall få om mina tankar (ett 3:e)
får se vad man får för svar.
Men hur skall jag lita på att de e slut mellan dom?
Vi bor ändå inte i samma stad, å de kan inte ses direkt så mycket (positivt).
Borde jag höra av mig t henne via mejl å fråga lite om saker å så?

Blev långt men skönt att få detta skrivet...

Blir nog å skriva o brevet.
Han skulle iväg å festa till de me några polare.
Glömde mobilen för en stund sen....
Han kommer hem å hämta den.
Under den lilla sekunden som han va borta, så får han ett sms av HENNE alias slampa (snällt ord om ni läser föregående inlägget jag skrev, nej klandrar inte henne bara!)
"kom in på msn om du kan å har tid"
Han kom hem å så sa jag att han fått sms av henne och att jag läste det.
Det som jag har tänkt å skriva i ett brev å de jag har funderat på i en vecka bara kom ut mig.
Sa åt honom att du borde gå, skjussen väntar t festen.
Han försökte prata, men jag igonerade, vill inte ställa t mer bråk, när han skulle iväg.

sitter här lyssnar på en låt som påminner mig om en av de lyckligaste perioderna innan skiten kom.
varför skall allt vara så svårt för?
va ett tag sen jag va så här lessen.
å nu sitter man här.

jävla skit, varför lägger jag ner tid på detta för?
varför skall jag älska honom. IDIOT!!

Trodde aldrig jag skulle sitta och läsa en sån här tråd!
Men i onsdags rasade mitt liv isär.
Har haft det på känn att han varit med en annan, har frågat men han har nekat och sagt att jag måste skärpa mig. Men telefonen han inte kunnat släppa ifrån sig, humöret som varit i botten. Kramarna han ej kunnat ge mig, ögonkontakten som han ej haft md mig.
Allt var så kristallklart men vad kan man göra när han nekat?

Så i onsdags släppte bomben när sonen somnat på kvällen.

"Anledningen till att det är så här är att jag varit otrogen mot dig"

Hela jag frös till is, han var helt förstörd.

Men hur gör vi nu?

Båda är vi "glada" för att han berättade eftersom det legat som en mur mellan oss.
Telefonen har han haft eftersom hon skickar sms till honom och han var livrädd för att jag skulle se dom.
Han svarar inte när hon hör av sig. Han har gjort det två ggr i fyllan med henne. En gång för tre månader sedan och en gång för tio månader sedan.

Känslorna mellan oss känns starkare, vi vet att vi tycker om varandra men hur ska jag någonsin kunna lita på honom när han ska på fest? Hur ska jag veta att han ej följer med henne igen.
Han säger att det aldrig kommer att ske igen för han vill inte mista mig. Men om jag förlåter honom denna gången, tänk om han gör det igen ändå för jag förlät honom nu?

Har bett honom vara borta en vecka nu när vi pratat om det hela så får jag känna hur det känns att vara själv när inte han är bredvid mig.

Är det bara min som gjort tjejen gravid?
Nu är hon i v 15. Jag har velat ha fler barn de senaste 2 åren.
Men det har inte blivit något.
Vet inte hur jag ska orka med julen i år.

Nr 16: Min kunde inte fortsätta med sexet så han "klev av" och gick och duschade för han kände sig så äcklad. Men man vet ju aldrig, det kan ju läcka lite sperma ändå.
Nu har det gått 3 månader så hon borde väl meddelat honom om hon är gravid, eller?

Nr16: Menar du att han inte vill ha barn med dig eller att ni försökt men ej blivit gravid?

Vi försökte men blev inte gravida.