Under mitt liv på drygt 40år har jag så gott som bara träffat på ?glömska? män. Vad jag menar är att de glömmer födelsedagar, viktiga datum, de glömmer bort att fråga hur det gick när man varit hos läkaren tex.
Är ni glömska eller skiter ni i det?
Jag är väl inte ensam om att uppleva detta?
Hur var det nu, var tredje vuxen man i Sverige har ingen nära vän? Inte en enda nära vän.
Jag tycker att det är konstigt att män inte ser detta som ett stort problem själva, att de verkar förlita sig på att frun sköter barn och sociala kontakter.
Källa?
Då behöver man låtsas om skitsaker, bekanta duger gott för mig, frun har slutat fråga mig om diverse saker om vänner eftersom hon aldrig blivit presenterad, och jag avstått att träffa (hennes).
Födelsedagar och liknande saker kan man förvänta sig att komma ihåg.
I övrigt så förutsätter vi män oss att ni kvinnor berättar om det hänt något speciellt.
T.ex. ett läkarbesök.
Personligen vill jag inte ha en kvinna som hela tiden frågar mig massa saker.
Hur har det gått på jobbet?
Hur mår du?
Vad har du ätit idag?
Vi berättar om det hänt något som vi vill dela med oss av.
Om du är nöjd med det så är det väl inget problem. Jag har dock sett hur det är för bland annat min egen pappa då han har åldrats, nu är han 78 år, frånskild och i princip ensam. Visst, han träffar väl oss barn ett par gånger om året men thats it. Jag tror att han hade fler vänner när han var 40-50.
Hur var det nu, var tredje vuxen man i Sverige har ingen nära vän? Inte en enda nära vän.
Jag tycker att det är konstigt att män inte ser detta som ett stort problem själva, att de verkar förlita sig på att frun sköter barn och sociala kontakter.