Är ni män så ”glömska”?

Googla emotionellt arbete i heterosexuella relationer

Ok. Tror du att ert barn känner omtanke från dig och att du vårdar relationen med barnet genom att komma ihåg bilförsäkring och kontosiffror? Eller är det snarare så att barnet känner omtanke genom att mamman minns kompisars föräldrars namn och går på barnets utvecklingssamtal? Det är ju omtanke det handlar om. Många män blir chockade när de separerar, över hur dålig kontakt det har med sitt barn. Det behövs inte ens en separation, kan bara vara så att barnet blir vuxet och inte har så stor lust att umgås. Jag hade själv en sådan pappa. Som aldrig var på något utvecklingssamtal, aldrig något läkarbesök, en enda uppvisning i min aktivitet under alla år. Det var min mamma som skötte allt sånt, emotionellt arbete kallas det. Idag har jag mycket dålig kontakt med min pappa pga detta, han är ensamstående och varken jag eller mitt syskon står honom nära. Jag tycker att du ska fundera på om den där uppdelningen verkligen är så bra - ett barn uppfattar inte att hålla koll på verktyg i garaget som omtanke...och det kan tyvärr göra att din relation med ditt barn försämras.

Hur var det nu, var tredje vuxen man i Sverige har ingen nära vän? Inte en enda nära vän.

Jag tycker att det är konstigt att män inte ser detta som ett stort problem själva, att de verkar förlita sig på att frun sköter barn och sociala kontakter.

www.svt.se/nyheter/inrikes/man-ar-mer-ensamma-an-kvinnor-men-de-pratar-inte-om-det

www.svt.se/nyheter/inrikes/man-ar-mer-ensamma-an-kvinnor-men-de-pratar-inte-om-det

Om du är nöjd med det så är det väl inget problem. Jag har dock sett hur det är för bland annat min egen pappa då han har åldrats, nu är han 78 år, frånskild och i princip ensam. Visst, han träffar väl oss barn ett par gånger om året men thats it. Jag tror att han hade fler vänner när han var 40-50.

Det är sant, många män kanske är nöjda med att umgås med några få? Vore intressant att veta om det är skillnad mellan män och kvinnor där.