• Anonym (Vcx)

    Var jag elak?

    Är tillsammans med en man sen 3 år tillbaka. Nu under julen firade han med sina barn och sitt ex, vilket förstås är helt ok. Men vi hördes inte på flera dagar. På julaftons kväll åkte han hem till en kompis istället för till mig. Juldagen spenderade han också med andra.
    När vi väl hördes igår ville han inte ses i helgen för han var trött och behövde vara själv efter att ha umgåtts så mycket .med folk. Några minuter senare ringde han upp igen och frågade om jag blev sur. Jag sa ja. Då skulle han plötsligt komma förbi mig som idag. Jag sa nej för då kommer han ju bara för att han känner sig tvungen, inte för att han vill. Nej nej han skulle komma förbi.
    Imorse kände jag att vem fan tror han att han är? Han bortprioriterar mig (tänker nu INTE på att han firade med sina barn) och orkar minsann träffa vänner och bekanta, men inte sin flickvän? Jag ska sitta och bara acceptera att han dyker upp när han har lust eller dyker upp på grund av dåligt samvete?
    Sen ville han heller i te att vi skulle köpa julklappar till varandra, för vi skulle ju ändå inte fira ihop. Sen fick han dåligt samvete över det och köpte en godisask till mig. Återigen inte för att han tänkte på mig och ville ge mig en julklapp, utan för att slippa skuldkänslor.

    Jag ringde idag och sa att jag inte har lust att ses idag men kanske imorgon. Han svarade att han hade tänkt sig att vara själv på lördag så imorgon passar inte så bra. Han förstod inte varför det inte funkar ikväll, varför jag inte vill. Noll självinsikt.

    Nu till frågan: överreagerar jag och är elak?

  • Svar på tråden Var jag elak?
  • Anonym (Tess)

    Att han firar jul med sina barn är en sak men att han prioriterar kompisar och att vara själv all annan tid och ger dig en enda dag när det passar honom att träffas, det tycker jag är ruttet. Nä dumpa honom eller låt det rinna ut I sanden. Säg att du vill vara själv den dagen han vill träffas eller att du redan bestämt att träffas med en kompis/syskon eller nån annan. Föreslå sen en dag när du kan träffas och passar det inte så säg att då får det vara, då får ni ses nån annan gång. Du hör av dig när du har förslag på en ny dag. Eller så säger du helt enkelt att med tanke på hans agerande så har du inte känt att dina känslor varit besvarade och därför vill att ni gör slut.

  • Anonym (Vcx)
    Anonym (Hejhopp) skrev 2024-12-28 12:36:08 följande:

    Hej
    Låter precis som min sambo/jul.
    Mitt tips om ni vill få det att funka bättre är att gå in på "Bättre relationer" och att ni gör anknytningstesten där. Det finns oxå mycket info och filmer där.
    Finns poddar att lyssna på, bara sök på anknytningsteorier på Spotify.
    Sedan skulle jag nog även läsa om autism och särskilt om sociala svårigheter där. 
    Parterapi?
    Hoppas det ordnar sig om du vill det.
    Annars letar du efter någon mindre komplicerad partner.


    Tack för bra tips. Men tror inte att han är ett dugg intresserad av att analysera sig själv eller sin del i förhållandet överhuvudtaget. 

    Dock har han skärpt sig (tillfälligt) när jag ställt tydliga och raka krav.

    En vän till mig tror att han har Asperger. 
    Jag skiter i vilket. Jag är så jävla less på att sitta och grubbla över hans eventuella diagnoser. Så less på att analysera sönder minsta ord. Jag brukade sitta och skriva sida upp och sida ned enbart om honom. Som en besatt. 

    Jag saknar mig själv som bad idioter till karlar att dra åt helvete. För mycket mindre tillkortakommanden än det här. 
  • Anonym (Kära TS)
    Anonym (Vcx) skrev 2024-12-28 14:38:59 följande:
    Tack för bra tips. Men tror inte att han är ett dugg intresserad av att analysera sig själv eller sin del i förhållandet överhuvudtaget. 

    Dock har han skärpt sig (tillfälligt) när jag ställt tydliga och raka krav.

    En vän till mig tror att han har Asperger. 
    Jag skiter i vilket. Jag är så jävla less på att sitta och grubbla över hans eventuella diagnoser. Så less på att analysera sönder minsta ord. Jag brukade sitta och skriva sida upp och sida ned enbart om honom. Som en besatt. 

    Jag saknar mig själv som bad idioter till karlar att dra åt helvete. För mycket mindre tillkortakommanden än det här. 
    Bra TS! Ingen idé att fundera på vad som är fel. Det viktiga är att du inser att han inte är rätt för dig och att du är värd att må bättre.
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Vcx) skrev 2024-12-28 14:21:28 följande:
    Ja. Barn är alltid prio 1. Har alltid prioriterat mina barn över honom. Och ser det som självklart att han prioriterar sina över mig.

    Han mindfuckar mig på så sätt att han ger mig precis det jag kräver i stunden. Men långsiktigt är det bara luftslott. Jag skulle få träffa hans söner - har aldrig hänt. Jag skulle få följa med till hans hemstad och träffa hans familj  - aldrig hänt. Jag skulle få träffa hans närmaste vänner - aldrig hänt.

    Har varit i förhållanden tidigare där allt det här varit en självklarhet. 

    Det ska inte vara så här komplicerat. Jag fattar det. Men hans mindfuck är så jävla starkt. Som om han spelar på exakt de allra känsligaste strängarna inom mig, tangerar mina father issues och det faktum att min pappa övergav mig när jag var 6 år.
    Låter som en möjlig följd av hans metod med att vara varm/kall att du känner dig såpass fäst vid honom. Jag skulle googla det om jag var du, det gav mig förklaringen till en liknande situation jag upplevt.
  • Anonym (Slut)

    Tycker inte du överreagerar. Låter ju som att han inte prioriterar så högt att ni ska ses. Jag hade nog gjort slut om jag var du.

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Vcx) skrev 2024-12-28 14:11:49 följande:
    Jag har börjat säga nej. Avbokat när vi skulle ses för att jag helt enkelt inte orkade med honom. Då ringer han som en galning och undrar varför jag inte vill. Jag ger något vagt svar om att jag är trött och vill vara själv (samma svar som han skulle gett) och han ringer och ringer trots att jag sagt att jag inte orkar prata (jag svarar inte).

    Varför gör han det? För att han får panik över att han tappar kontrollen? För att jag beter mig lika avvisande som han? 
    Ja exskt, du verkar själv har räknat ut det. För att han förlorar kontrollen! men det är bästa medicinen! Fick lite mognare att ta ett snack med honom och berätta hur du känner och hur du vill ha det/inte ha det. Annars är han faktist inget att ha om han inte kan lyssna på dig och bry sig. Hoppas det löser sig.
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Ida) skrev 2024-12-29 23:58:24 följande:
    Ja exskt, du verkar själv har räknat ut det. För att han förlorar kontrollen! men det är bästa medicinen! Fick lite mognare att ta ett snack med honom och berätta hur du känner och hur du vill ha det/inte ha det. Annars är han faktist inget att ha om han inte kan lyssna på dig och bry sig. Hoppas det löser sig.
    Att ge igen med samma är bästa medicinen menar jag. Men råder dig att prata med honom istället. Annars kommer det bara fortsätta. Såna människor har en tendens att inte förstå själva utan att bli tillsagda hur de beter sig.
  • Anonym (du)
    Anonym (Vcx) skrev 2024-12-26 13:04:03 följande:

    Och nu sitter jag och har ångest för att jag reagerade, blev sur och ställde in. För nu tycker han säkert att jag är en jobbig, krävande och kvävande tjej och det orkar han inte med. 

    Jag får liksom inte visa mina negativa känslor i förhållandet. Är jag ledsen för något får jag på min höjd ett "oj så vad jobbigt", ställer jag rimliga krav känner han sig trängd, blir jag sur är det ett för "tungt ansvar" att ha ett förhållande och det orkar han inte med.

    Radiotystnad i flera dagar från hans sida - inga problem! Han låter skitsur och distanserad i telefon - och? Han kände ju så just då. Han orkar inte träffas för han ska typ tvätta - inget konstigt med det!
    Och jag bara sitter och accepterar det. Men när jag är mänsklig, nej då är det asjobbigt. 

    Ett exempel: jag var jätteledsen för en sak som hände för några månader sen. Jag orkade inte åka hem till honom (inte för att jag var trött efter att ha umgåtts med andra eller för att jag skulle dammsuga) utan för att jag var väldigt ledsen. I ett normalt förhållande hade han ju sagt; jag kommer, du är inte ensam, jag vill vara hos dig när du är så ledsen.
    Men nej. Hans respons? "Jaha är du ledsen, nej men då ska vi inte ses I helgen".


    Allt detta sammantaget låter ju som att det inte är en så bra relation för dig. Vad är det som håller dig kvar i förhållandet?

    Varför funderar du mer på vad HAN vill ha i förhållandet (ej jobbig, krävande, tjatig tjej) istället för att fundera över vad DU vill ha i förhållandet (omtänksam, prioriterar dig, vill ses osv). 

    Om han tycker att det är för tungt att ha ett förhållande så kanske han inte ska ha det heller? Utan att du går vidare och hittar nån som vill ha dig, och han får vara singel utan tungt ansvar som han inte orkar med. 
  • Anonym (E)
    Anonym (Vcx) skrev 2024-12-28 14:11:49 följande:
    Jag har börjat säga nej. Avbokat när vi skulle ses för att jag helt enkelt inte orkade med honom. Då ringer han som en galning och undrar varför jag inte vill. Jag ger något vagt svar om att jag är trött och vill vara själv (samma svar som han skulle gett) och han ringer och ringer trots att jag sagt att jag inte orkar prata (jag svarar inte).

    Varför gör han det? För att han får panik över att han tappar kontrollen? För att jag beter mig lika avvisande som han? 

    Ryser när jag läser detta för det är en rejäl varningsflagga att han reagerar så när du drar dig undan. 


    Det finns absolut inga skäl för dig att stanna med den här mannen. Gör slut nu, dra inte ut på det. 


    Messa honom bara att det här inte fungerar och att du vill avsluta relationen. (Ja, i det här fallet är det helt ok att göra slut via mess.)

    Ge dig inte in i några diskussioner utan stå fast vid ditt beslut . Du behöver inte förklara eller försvara dig. 


    Det är du som har kontrollen, inte han. Han har ingen makt över dig om du inte ger honom den. 


    Sluta slösa viktiga år av ditt liv på den här mannen.  

Svar på tråden Var jag elak?