Alltså. Jag har utbildat mig och jobbat hela livet, så jag vid 40 tjänar ca 50 k i mån. Mina föräldrar har alltid hjälpt med vad de kunnat, även om de aldrig varit rika utan oftare sett glädjen i det lilla. Fick låna en liten summa av pappa (som han fått i arv själv) när jag köpte min första lägenhet, det var dock på tiden innan kontantinsatserna behövde vara så höga som idag. Betalade sen tillbaka allt till honom så fort jag kunde.
Sen lyckades jag efter rätt många år köpa huset vi har idag med min man. Det är inget flådigt hus men det är fint, vi har tillsammans renoverat det och trädgården är häftig. Däremot är det på många sätt inget bra hus för barn eller en barnfamilj, så vi letar därför ett hur mer anpassat för vår nuvarande sits. Huset vi bor i nu är däremot både nyrenoverat och energieffektivt så för just ett par utan barn är det rätt idealiskt. Men det är inget 6-miljonershus just då det är lite äldre i grunden.
Men vi har ju lagt pengar på renoveringen av det för att kunna bo här i fall vi inte hade fått våra barn. Så sparkapital har ju gått in i huset. Såklart har vi en del ändå, men det känns inte klokt att lägga varenda krona på ett husköp och barskrapa sig heller.
Husen vi letar och kollar på ligger dock, inser vi, nästan samtliga i prisklassen 6-7 miljoner i den stad vi bor, utan att på något vis vara tokflashiga hus. Men om vi just vill ha hus med varsitt rum åt barnen, en trädgård med lekmöjligheter och en uppväxtmiljö man vill ge barn (dvs inte otryggt eller utsatt område, några lekkamrater nära) så ja, då verkar lla hamna där. Och det är många hus vi nu sett i den kategorin med, så därför funderade jag just vilka alla är som bor där, för det verkar ändå vara många just barnfamiljer.