Har alla överviktiga sjukliga problem?

Jag vet, provocerande rubrik. 

men jag undrar varför så många överviktiga har så svårt att hålla vikten. 

jag har gått ner 20 kg detta år genom att tänka på kaloriintaget, jag har inte behövt gå hungrig heller. Gör t.ex. potatisgratäng med mjölk, äter mkt grönsaker, potatis. Äter inte en massa chips och godis men vid enstaka tillfällen så. Dricker alkohol som innan. 

Men till frågan, JA jag vet att att vissa har fysiska besvär av alla dess slag, problem med pcos,missbruk, underfunktion av sköldkörteln och en rad andra problem. 

men har man inte dessa problem fattar jag inte hur man kan kämpa sig ner i vikt för att sen gå upp allt igen. Om jag äter mkt en helg t.ex. får jag hålla igen kommande dagar. Hur svårt kan det vara? 

eller det kanske är så att nästan alla tjockisar har en enorm hunger sen även när som gått ner. Jag har t.ex. typ1 diabetes och insulinet gör att jag lättare läger på mig, så jag har inte heller det så enkelt. 

jag får lågt blodsocker så fort jag rör på mig mer eller mindre och måste äta både innan och efter. Vilket gör det svårt att håll vikten. Men då får man hitta alternativ som t.ex. apelsinjuice, då det innehåller få kalorier. 

varför går nästan alla upp efter att dom vart duktiga och gått ner? 

Ahh, du är tillbaka igen.
Men sure, många äter fel, och det finns de som inte kan påverka sin situation pga sjukdom och läkemedel.

Morsan ätit bra hela livet, äter inga sötsaker och när sjukdomen och läkemedlen kom så ökade vikten i en rasande fart och helt omöjligt att stoppa.

Som överviktig och en gång smal några år kan jag definitivt se att olika människor har olika förutsättningar för att vara smala, eller tjocka.

Det är en sak att gå ner i vikt, första gången och sen att hålla den många år. Ofta har man ju en aptit och anledningar till att man lätt går upp i vikt, så det är inte enkelt på sikt.

Jag hade några år strax efter andra barnet då jag typ i princip jojo-bantade, utifrån att jag hade gått ned i vikt 10 år tidigare och att jag behövde/ville bli av med graviditetkilona. Då var jag i princip ätstörda. Att "ge upp" var typ ett måste. Utifrån att det inte fungerade att i princip alltid banta för försöka få en normal vikt. 

Så jag gav upp några år, och är nu tjock igen. Dock har jag bättre koll på att också hålla okej hälsa. För som människa är det viktigt att lära sig om vad man mår bra av, och vad som faktiskt är destruktivt för en själv. 

Jag är av åsikten att fetma i sig är en sjukdom. För kroppen anpassar sig och om man vill ner i vikt så kan det vara svårt att hålla vikten, eftersom kroppen tenderar att lätt lägga på sig kilon man kämpat för att bli av med.

Nu dyker dessa trådar upp igen. 
Någon har grov fettforbi. Jag tror det är samma person som spammar forumet med detta.

Dessutom måste man vara rätt efter. Om man inte förstår att alla människor har olika förutsättningar. Det är inte svårare än så. Alla äter inte onyttigt heller som är det.

Hur vore det om man skötte sig själv, och strunta i vad andra gör med sina liv? Jag tror att sådan här människor har något fel i huvudet. Missnöjda med sig själva.