• Anonym (Fråga från)

    Har alla överviktiga sjukliga problem?

    Jag vet, provocerande rubrik. 


    men jag undrar varför så många överviktiga har så svårt att hålla vikten. 


    jag har gått ner 20 kg detta år genom att tänka på kaloriintaget, jag har inte behövt gå hungrig heller. Gör t.ex. potatisgratäng med mjölk, äter mkt grönsaker, potatis. Äter inte en massa chips och godis men vid enstaka tillfällen så. Dricker alkohol som innan. 


    Men till frågan, JA jag vet att att vissa har fysiska besvär av alla dess slag, problem med pcos,missbruk, underfunktion av sköldkörteln och en rad andra problem. 


    men har man inte dessa problem fattar jag inte hur man kan kämpa sig ner i vikt för att sen gå upp allt igen. Om jag äter mkt en helg t.ex. får jag hålla igen kommande dagar. Hur svårt kan det vara? 


    eller det kanske är så att nästan alla tjockisar har en enorm hunger sen även när som gått ner. Jag har t.ex. typ1 diabetes och insulinet gör att jag lättare läger på mig, så jag har inte heller det så enkelt. 


    jag får lågt blodsocker så fort jag rör på mig mer eller mindre och måste äta både innan och efter. Vilket gör det svårt att håll vikten. Men då får man hitta alternativ som t.ex. apelsinjuice, då det innehåller få kalorier. 


    varför går nästan alla upp efter att dom vart duktiga och gått ner? 

  • Svar på tråden Har alla överviktiga sjukliga problem?
  • beli
    Anonym (Frame) skrev 2024-08-30 18:27:28 följande:

    Då behöver du skaffa dig tydligare och enklare rutiner.

    Sedan måste man komma ihåg att rutinerna inte bara behöver gälla mat. Man behöver bra rutiner för livet i sin helhet. Så att man har mål och mening. Skapa bra självkänsla. Man behöver även lära sig att köra på oavsett om något är roligt och inspirerande eller inte. Just den sistnämnda punkten är något många fallerar på. 
    Ja, jag vet självklart vad som behövs. Det jag pratar om är verkligheten. Om du anser att det bara är att göra (just do it) så anser jag att du inte har såna problem som t.ex. jag har. Man kan vara olika mycket känslomänniska, bli olika mycket nedslagen av misslyckanden, ha olika mycket stress i livet, ha olika slags kontakt med familj och släkt, ha olika hormonproblem... Allt sånt påverkar (eller inte).
  • Anonym (Em)

    Tror att ganska många som är kraftigt överviktiga mer eller mindre har utvecklat en ätstörning. Överätning, känsloätande, tröstätande osv. Då är det ganska logiskt att det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster efter viktnedgång.

  • Anonym (Människor med olika påverkan)
    Anonym (Em) skrev 2024-09-02 15:42:30 följande:

    Tror att ganska många som är kraftigt överviktiga mer eller mindre har utvecklat en ätstörning. Överätning, känsloätande, tröstätande osv. Då är det ganska logiskt att det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster efter viktnedgång.


    Ja, och min erfarenhet är att de flesta av de hållit på med olika bantningskurer, mer eller mindre hela livet. För var gång ökar vikten lite mer. Jag har aldrig behövt banta, men den enda gången jag provat gick jag direkt upp lite i vikt efteråt. Då har jag ändå rätt svårt att gå upp i vikt. Nu äter jag det jag känner för och försöker lyssna på kroppen när jag är mätt. 

    Sen finns såklart olika psykologiska orsaker utöver det, som tröstätning och depressioner som kan behöva behandlas för att ge resultat. 

    Problem med sköldkörteln verkar också vanligt vid övervikt/ kraftig övervikt. Ibland tar det tid innan proverna verkligen visar på låga nivåer, tid innan rätt medicinering och mängd verkar, och personen har vid det laget lagt på en hel del kilon. Det är nog många som faller mellan stolarna gällande detta, då problemet ökar med åldern och testerna kan vara rätt undermåliga.

  • Anonym (Em)
    Anonym (Människor med olika påverkan) skrev 2024-09-02 15:58:21 följande:

    Ja, och min erfarenhet är att de flesta av de hållit på med olika bantningskurer, mer eller mindre hela livet. För var gång ökar vikten lite mer. Jag har aldrig behövt banta, men den enda gången jag provat gick jag direkt upp lite i vikt efteråt. Då har jag ändå rätt svårt att gå upp i vikt. Nu äter jag det jag känner för och försöker lyssna på kroppen när jag är mätt. 

    Sen finns såklart olika psykologiska orsaker utöver det, som tröstätning och depressioner som kan behöva behandlas för att ge resultat. 

    Problem med sköldkörteln verkar också vanligt vid övervikt/ kraftig övervikt. Ibland tar det tid innan proverna verkligen visar på låga nivåer, tid innan rätt medicinering och mängd verkar, och personen har vid det laget lagt på en hel del kilon. Det är nog många som faller mellan stolarna gällande detta, då problemet ökar med åldern och testerna kan vara rätt undermåliga.


    Ja, bantning är ett gissel! I min egen viktökning var bantning en stor del under flera år. Särskilt extrem bantning (vlcd) som jag bara kunde hålla i ett kort tag innan jag gick upp allt och lite till. Nu är jag normalviktig och viktstabil på lågkolhydratkost sedan länge
  • Anonym (Frame)
    beli skrev 2024-09-02 15:36:54 följande:
    Ja, jag vet självklart vad som behövs. Det jag pratar om är verkligheten. Om du anser att det bara är att göra (just do it) så anser jag att du inte har såna problem som t.ex. jag har. Man kan vara olika mycket känslomänniska, bli olika mycket nedslagen av misslyckanden, ha olika mycket stress i livet, ha olika slags kontakt med familj och släkt, ha olika hormonproblem... Allt sånt påverkar (eller inte).
    Om du hade vetat vad som behövs så hade du väl gjort det?
    Det låter som att du inte vet vad som behövs. 

    Jag och många med mig har gått från att i princip inte klara någonting till att ses som superhjältar av omgivningen. Men det handlar om långsiktigt och hårt arbete med alla de faktorer du nämner. Det är verkligen inte "bara att göra det". Det är till en början oerhört svårt att göra det som behövs om man inte är van vid det. Dessutom hävdar man att det man gör inte spelar någon roll för att skydda självbilden. Det är därför det krävs långsiktig och medveten träning. 

    För hur lätt man påverkas av omgivningen är något man i hög utsträckning kan påverka själv. Så även hur man hanterar misslyckanden, hur man hanterar olika känslor, hur man hanterar sitt agerande i samband med olika situationer.  mm mm. 

    Grundinställningen måste alltid vara att man kan påverka sitt liv och sin vikt. Jag har samtalat med många kraftigt överviktiga genom åren. Och jag har aldrig varit med om någon kraftigt överviktig som haft inställningen att de kan påverka sin vikt själva. Sedan sitter de still hela dagarna och äter dålig mat. Självbedrägeri och åter självbedrägeri.

    Början på resan handlar om att stärka sin självkänsla så att man klarar av att vara ärlig mot sig själv. 
  • Anonym (M)
    Anonym (Fråga från) skrev 2024-07-20 12:32:28 följande:
    Det var nog svårare att gå ner tror jag, då måste jag ju ligga på underskott. Nu kan jag ju ligga på en lite högre kalorinivå väl? För att behålla dvs. 
    Om du vill gå upp allt igen. 

    Det allra bästa för att kunna vikten är att helt lägga om sitt kosthållning. 
  • Anonym (Tjock)

    Har svårt att röra mig och dålig kondition. 

  • Anonym (Människor med olika påverkan)

    Fast man kan även ställa frågan om alla underviktiga har sjukliga problem, och få exakt samma svar. Nämligen att en del kommer ha ätstörningar, en del har sjukdomar som gör att de är underviktiga och en del är naturligt underviktiga utan problem.

    Exakt samma svar kan appliceras på ovanstående fråga, fast utbytt mot överviktiga.

  • Anonym (Fråga från)
    Anonym (M) skrev 2024-09-04 21:48:07 följande:
    Om du vill gå upp allt igen. 

    Det allra bästa för att kunna vikten är att helt lägga om sitt kosthållning. 

    Jo men det har jag gjort. Jag tror tyvärr jag låg så lågt i underskott att jag blev undernärd.vart trött hela sommaren.  Tog blodprover och mina blodvärden hade gått ner rejält. Alla andra var bra. Tar järntillskott, b-vitaminer nu Och har börjat jogga. 


    har inte lagt till med nån ätstörning men jag har bara minskat kraftigt på kalorierna. Åt jämt vispgrädde, ost på omeletten, creme fraiche. Såser. Dock bra mat, alltid hemlagad Och aldrig halvfabrikat.  Det säger inte att det är nyttigt men det har det vart. Nu kör jag lättvarianter på dessa jag nämnde. men äter likadant. Aldrig godis eller chips iaf väldigt sällan. Det gäller även andra snabba kolhydrater. Använder främst potatis och grönaaker som tillbehör. 

    lugger fortfarande på -20 sen i januari. Tror att detta kan bli hållbart. 
    Åt ju överdrivet mkt kalorier förr. Likt lchf. 

  • Anonym (M)
    Anonym (Fråga från) skrev 2024-09-05 07:59:14 följande:

    Jo men det har jag gjort. Jag tror tyvärr jag låg så lågt i underskott att jag blev undernärd.vart trött hela sommaren.  Tog blodprover och mina blodvärden hade gått ner rejält. Alla andra var bra. Tar järntillskott, b-vitaminer nu Och har börjat jogga. 


    har inte lagt till med nån ätstörning men jag har bara minskat kraftigt på kalorierna. Åt jämt vispgrädde, ost på omeletten, creme fraiche. Såser. Dock bra mat, alltid hemlagad Och aldrig halvfabrikat.  Det säger inte att det är nyttigt men det har det vart. Nu kör jag lättvarianter på dessa jag nämnde. men äter likadant. Aldrig godis eller chips iaf väldigt sällan. Det gäller även andra snabba kolhydrater. Använder främst potatis och grönaaker som tillbehör. 

    lugger fortfarande på -20 sen i januari. Tror att detta kan bli hållbart. 
    Åt ju överdrivet mkt kalorier förr. Likt lchf. 


    Om du åt överdrivet mycket kalorier med Lchf så åt du fel och definitivt inte Lchf.

    Du verkar ha missuppfattat konceptet med Lchf
Svar på tråden Har alla överviktiga sjukliga problem?