• Anonym (Dotter)

    Mamma gjorde mig arvslös

    Efter min mors bortgång och vid bouppteckningen visade det sig att hon lämnat sin sommarstuga i arv till min systers barn. Ingen av oss andra två syskon visste detta tidigare. 
    Det finns 6 barnbarn men min systers dotter har alltid varit sin mormors ögonsten så det är egentligen inte förvånande. 
    Systerns dotter studerar på gymnasiet och har inga ekonomiska tillgångar förutom denna sommarstuga. 
    Min mamma hade inga andra pengar än det som täckte begravning mm Stugan är värd 2,5 miljoner och är obelånad. 

    Nu tycker mina syskon att vi ska låta det vara som det är. Om jag bråkar om detta är jag övertygad om att jag förlorar kontakten med dem. 
    Ge mig gärna råd. Har ingen att ventilera med, det känns för privat att ta upp det med vänner och bekanta. 

  • Svar på tråden Mamma gjorde mig arvslös
  • Anonym (GG)
    EpicF skrev 2024-06-17 23:06:41 följande:
    Man har faktiskt ingen skyldighet att spara pengar för att det ska finnas en laglott att få. Laglotten existerar enbart när det finns ett arv. 

    Nej, ingen har påstått det. 


    Arvslott eller laglott av noll, blir noll. Naturligtvis. 


    Vad menar du? 

  • Anonym (Snopp)

    du kkommer förlora kontakten med flera av dina anhöriga om du vill gå vifare med detta.

    funderar på om det är värt det, väg fördelar mot nackdelar.

  • Xenia
    Anonym (Snopp) skrev 2024-06-17 23:25:00 följande:

    du kkommer förlora kontakten med flera av dina anhöriga om du vill gå vifare med detta.

    funderar på om det är värt det, väg fördelar mot nackdelar.


    Men det är ju syskon som inte bryr sig om TS och hennes barn. 17-åringens mor vill ju att hon ska få hela arvet, hon struntar totalt i TS och hennes barn. Det andra syskonet har inga barn och är troligen avundsjuk på TS. Om de bryter med TS är det deras eget val. 

    Varför ska TS välja att göra som de två syskonen vill framför att tänka på sina egna barn?
  • Anonym (Snopp)
    Xenia skrev 2024-06-17 23:49:38 följande:
    Men det är ju syskon som inte bryr sig om TS och hennes barn. 17-åringens mor vill ju att hon ska få hela arvet, hon struntar totalt i TS och hennes barn. Det andra syskonet har inga barn och är troligen avundsjuk på TS. Om de bryter med TS är det deras eget val. 

    Varför ska TS välja att göra som de två syskonen vill framför att tänka på sina egna barn?
    jag säger ju just att man ska tänka sig noga för innan man tar det vidare och är det inte mycket att förlora så kanske man ska göra det.

    är inte kontakterna man med all säkerhet förlorar ngt värt så visst
  • nihka
    Anonym (Dotter) skrev 2024-06-15 10:59:13 följande:
    Mamma gjorde mig arvslös

    Efter min mors bortgång och vid bouppteckningen visade det sig att hon lämnat sin sommarstuga i arv till min systers barn. Ingen av oss andra två syskon visste detta tidigare. 
    Det finns 6 barnbarn men min systers dotter har alltid varit sin mormors ögonsten så det är egentligen inte förvånande. 
    Systerns dotter studerar på gymnasiet och har inga ekonomiska tillgångar förutom denna sommarstuga. 
    Min mamma hade inga andra pengar än det som täckte begravning mm Stugan är värd 2,5 miljoner och är obelånad. 

    Nu tycker mina syskon att vi ska låta det vara som det är. Om jag bråkar om detta är jag övertygad om att jag förlorar kontakten med dem. 
    Ge mig gärna råd. Har ingen att ventilera med, det känns för privat att ta upp det med vänner och bekanta. 


    Din mamma kan inte göra dig arvslös. Du liksom alla dina syskon har rätt till er laglott. Iom att din mamma gjort så här har hon bäddat för dåliga relationer hur ni än gör. Om du bestrider "testamentet" blir ditt syster och hennes 17-åriga dotter arga och om du inte gör det blir du och dina barn arga. Det här kommer tillbaka och biter dig i näsan hur du än gör.

    Jag skulle lämna över till jurist och bestrida "testamantet". Om dina andra syskon vill avstå sina laglotter till förmån för det 17-åriga barnbarnet är upp till dem.

    När stugan kommer ut på marknaden finns inget som hindrar dig att vara med i budgivningen. Men vill du verkligen ha den nu när den kommer förknippas med den här tråkiga situationen? Gå där i stugan din mamma inte ville du skulle ha och ännu sorgligare att inte ens den hon ville ge den till att förvalta vill ha den.
    Om du vill få tillbaka min röst Kristersson, får du ge SD foten!
  • Cathariiina
    Anonym (GG) skrev 2024-06-17 23:12:47 följande:

    Nej, ingen har påstått det. 


    Arvslott eller laglott av noll, blir noll. Naturligtvis. 


    Vad menar du? 


    Det lät på dig som att det ingår i föräldrars skyldigheter mot sina barn att spara ihop till ett arv åt dem. Eller vad menar du? Resultatet blir ju detsamma om de lever upp alla pengar medan de lever, eller om de sparar ihop en summa som de testamenterar till någon annan person (eller organisation) än sina barn. Barnen blir lika arvlösa i båda fallen. 
  • Cathariiina
    EpicF skrev 2024-06-17 11:38:48 följande:
    Det blir sätt som moraliskt fel att favorisera ett av flera barnbarn. Det är mormodern särbehandling av sina barnbarn som är moraliskt fel. Inte att hon inte skulle få göra vad hon vill med den del av arvet hon kan testamentera bort. 

    Fideikommiss är totalt irrelevant i denna tråden, då det inte handlar om något sådant. Sedan kan även kvinnor starta en fideikommiss där, det är inte enbart vigt åt män. Dvs kvinnor kunde också vara arvtagerskan til en fideikommiss. 

    Sedan är också fideikommiss i Sverige på väg att avvecklas enligt Avvecklingslagen som trädde i kraft 1 januari 1964. Vilket innebär att när innehavaren av en fideikommiss avlider så avvecklas fideikommiss genom att den efterträdare (ex en son) ärver hälften av egendomen och resteb fördelas enligt ärvdabalken bestämmelser eller utifrån den avlidnes testamente. 

    Det finns faktiskt bara en fideikommiss som är förlängd och det är bestämt att den aldrig ska avvecklas, Gallierasamlingen. 

    Idag finns det ett tiotal fideikommiss i Sverige, där sju fideikommiss har fast egendom. Dessa fideikommiss är inte avvecklade ännu men görs när nuvarande innehavaren avlider, enligt Avvecklingslagen. 

    Så att prata om fideikommiss är totalt irrelevant. 
    Lätt OT, men jag passar ändå på att skriva att det är synd att fideikommissen avvecklas. Detta borde staten inte ha lagt sig i. Dels för att det förstör för ätterna det gäller. Och dels för att det handlar om gamla fina kulturmiljöer som varit mer eller mindre oförändrade i hundratals år, och som i många fall även är öppna för allmänheten att komma och titta på vissa tider.

    Det är ju inte bara marken och byggnaderna som inte får säljas av den nuvarande ägaren, utan det är även inventarierna på en lista som har hängt med sedan trettioåriga kriget i många fall. Nu får/måste dessa fina gamla möbler, konstverk och bruksföremål säljas, och de hamnar ofta utomlands hos nyrika kineser, araber, amerikaner och sydamerikaner. Det är allas vårt kulturarv som skingras för vinden på det sättet...
  • Cathariiina
    Xenia skrev 2024-06-17 23:49:38 följande:
    Men det är ju syskon som inte bryr sig om TS och hennes barn. 17-åringens mor vill ju att hon ska få hela arvet, hon struntar totalt i TS och hennes barn. Det andra syskonet har inga barn och är troligen avundsjuk på TS. Om de bryter med TS är det deras eget val. 

    Varför ska TS välja att göra som de två syskonen vill framför att tänka på sina egna barn?
    Fast nu fanns det ju ett testamente. Jag gissar att 17-årngen - eller hennes mor - inte har tvingat mormor att skriva testamentet, med en pistol riktad mot henne... 

    Finns det ett testamente, så är det default att följa testamentet, anser jag. Det är de som vill gå emot testamentet som handlar omoraliskt. Sedan är det en annan sak att man kan tycka att testamentet är orättvist, och man kan svära ve och förbannelse inom sig. Men man går inte emot det ändå, för att man måste respektera en avlidens sista vilja. Det är liksom grundläggande - annars faller ju hela samhällsordningen. 

    Men det verkar som att vissa människor inte KÄNNER så längre? Jag har t.o.m. hört om folk som har hört av sig till släktingar som har fått ärva mer än dem via ett testamente, och försökt övertala dem att skänka pengar till dem. Typ "du tjänar ju så bra, du behöver inte de där pengarna, men jag stackars ensamstående lågavlönad mamma..." Detta skulle ingen ha gjort för bara några decennier sedan, för då respekterade man att detta VAR den avlidnes vilja. Folk skulle ha skämts ihjäl om de hade gjort det. 
  • Cathariiina
    nihka skrev 2024-06-18 00:26:37 följande:
    Din mamma kan inte göra dig arvslös. Du liksom alla dina syskon har rätt till er laglott. Iom att din mamma gjort så här har hon bäddat för dåliga relationer hur ni än gör. Om du bestrider "testamentet" blir ditt syster och hennes 17-åriga dotter arga och om du inte gör det blir du och dina barn arga. Det här kommer tillbaka och biter dig i näsan hur du än gör.

    Jag skulle lämna över till jurist och bestrida "testamantet". Om dina andra syskon vill avstå sina laglotter till förmån för det 17-åriga barnbarnet är upp till dem.

    När stugan kommer ut på marknaden finns inget som hindrar dig att vara med i budgivningen. Men vill du verkligen ha den nu när den kommer förknippas med den här tråkiga situationen? Gå där i stugan din mamma inte ville du skulle ha och ännu sorgligare att inte ens den hon ville ge den till att förvalta vill ha den.
    Varför sätter du "testamentet" inom citationstecken? För att det var handskrivet? Det är fullt lagligt att skriva sitt testamente för hand. Det är till och med bättre skulle jag säga (så länge som man har en läslig handstil såklart), för då är det svårare att förfalska än ett maskinskrivet dokument, där endast namnteckningen behöver förfalskas i så fall.
  • Anonym (Casanova)
    Cathariiina skrev 2024-06-18 03:46:53 följande:
    Fast nu fanns det ju ett testamente. Jag gissar att 17-årngen - eller hennes mor - inte har tvingat mormor att skriva testamentet, med en pistol riktad mot henne... 

    Finns det ett testamente, så är det default att följa testamentet, anser jag. Det är de som vill gå emot testamentet som handlar omoraliskt. Sedan är det en annan sak att man kan tycka att testamentet är orättvist, och man kan svära ve och förbannelse inom sig. Men man går inte emot det ändå, för att man måste respektera en avlidens sista vilja. Det är liksom grundläggande - annars faller ju hela samhällsordningen. 

    Men det verkar som att vissa människor inte KÄNNER så längre? Jag har t.o.m. hört om folk som har hört av sig till släktingar som har fått ärva mer än dem via ett testamente, och försökt övertala dem att skänka pengar till dem. Typ "du tjänar ju så bra, du behöver inte de där pengarna, men jag stackars ensamstående lågavlönad mamma..." Detta skulle ingen ha gjort för bara några decennier sedan, för då respekterade man att detta VAR den avlidnes vilja. Folk skulle ha skämts ihjäl om de hade gjort det. 
    Min Mormor försökte ge mig hela sin pension. Hon kunde skriva, man kunde prata med henne. Var hon i sina sinnens fulla bruk? Nä, men i början av hennes demens var det en gråzon.


Svar på tråden Mamma gjorde mig arvslös