Killen ”tar” min graviditet

Det beror på vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Om orsaken inte är någon "riktig", ärftlig psykisk sjukdom som har debuterat (som t.ex. schizofreni), utan beror på omständigheterna (som just ensamhet och otrygghet p.g.a. avsaknad av familj), så kan ett barn mycket väl vara det som hjälper. Och nu handlar det inte om att "skaffa" barn för TS, utan barnet är redan på väg. 

Vi är för övrigt alla - som varit planerade barn överhuvudtaget - födda p.g.a. någon egoistisk anledning hos våra föräldrar. Vare sig det var vår mor som ville bli MAMMA och ha en liten söt bebis att klä upp i fina kläder och gå ut i barnvagnen med, eller vår far som ville ha någon som skulle föra efternamnet och blodet och familjeföretaget vidare... Eller hundratals andra skäl. I de flesta fallen blir det bra ändå. 

Säger du det till alla somaliska åttabarnsmammor också, eller är det bara svenskor som har blivit övergivna av barnafadern som hellre bör göra abort än att uppbära dessa bidrag?

Man kan väl ändå lugnt påstå att det finns bättre förutsättningar för ett barn än den situation som TS sitter i just nu?

Ja, men det finns också sämre. Hon är desperat efter familj och tillhörighet. Det gör att hon kommer att vara rädd om barnet, när det kommer. 

Dessutom kommer pappan troligen att komma runt när barnet väl är där, och ha umgänge och betala underhåll o.s.v.. (Underhåll MÅSTE han betala.) Han är ju ingen narkotikamissbrukare eller kriminell, utan han är betrodd med att ha hand om de barn han redan har. Det är inte så dåliga förutsättningar. Hade varit mycket värre om TS hade gjort som många ensamma, socialt isolerade, desperata kvinnor gör i hennes ålder, d.v.s. skaffat barn på klinik. Då hade det inte funnits någon pappa alls - ingen back-up om något händer mamman. 

Det kommer även att finnas två halvsyskon till barnet, det är inte pjåkigt alls! Kanske en farmor också, som blir intresserad bara hon får veta.   

Din före detta partner har naturligtvis all rätt att säga vad han tycker om detta, även fast det är upp till dig att bestämma hur det blir. När jag gjorde abort så var det viktigt för mig att bibehålla en god kommunikation med min partner och lyssna in hans åsikter, även fast jag är fullt medveten om att det är min kropp och därmed jag som bestämmer.

Utifrån det som framgår här så låter det inte som att du har de rätta förutsättningarna för att sätta ett barn till världen. Något perfekt tillfälle kommer aldrig men man kan ha bättre eller sämre förutsättningar. Det viktiga är att tänka på vad det kommande barnet skulle få för slags liv. Personligen skulle jag inte vilja sätta ett barn till världen om jag inte hade rätt förutsättningar. Jag skulle inte sätta ett barn till världen om jag inte kunde ge barnet ett tillräckligt bra liv. Det skulle kännas fel mot barnet. Sedan har jag inget intresse av att vara en ensamstående mamma. Jag vill ha en riktig familj. 

Din partner har redan gjort slut så du kommer att vara ensamstående om du behåller. Räkna med det. Jag tycker att du bör beakta aspekter som psykisk ohälsa, ekonomi och att vara ensamstående med allt vad det innebär. Det låter ju verkligen inte optimalt för dig att skaffa barn just nu. Sedan får du vara beredd på att han kan komma att vilja ha barnet. Han kan komma att vilja ha delad vårdnad och ha barnet på halvtid och då kommer du vara tvungen att samarbeta med honom i minst 18 år framöver. 

Tycker inte att det känns schysst eller moget att sitta och skriva skit om en person som inte kan försvara sig. Ser att både du (ts) och andra sitter och spyr galla över mannen. Han är inte här, han kan inte försvara sig. Det finns alltid två sidor av ett mynt. Ni var inte tillsammans särskilt länge och ni hade redan hunnit börja bråka. Bägaren rann väl över för hans del, därav gjorde han slut. Är du verkligen 33 år, ts? Med tanke på hur du skriver och hur du uttrycker dig så blir jag fundersam. Jag menar, jag är yngre än dig (23, snart 24) men reagerar ändå. 

Detta behöver inte alls vara din sista chans vad gäller barn. Du är inte gammal än och du kan testa din fertilitet. 

Sedan tycker jag att det är dålig stil att sitta och skriva att en abort innebär att man dödar ett barn. Jag själv har gjort två aborter. Ts, jag har full förståelse för att du befinner dig i en jobbig sits, men det befriar dig inte från ansvar och bara för att du har det jobbigt så är det ingen ursäkt för att bete sig som skit mot andra. Du får faktiskt tänka på att det kan finnas folk som läser denna tråd som nyligen har gjort en abort eller som funderar på att göra en abort. Då mår man knappast bättre av att läsa hur du uttrycker dig. En abort är inte detsamma som att döda ett barn, eftersom det inte har blivit ett barn än.  

Nu svarade jag på ett inlägg där personen menade att man alltid kan räkna med hjälp från samhället, som att det skulle vara någon guldlösning men absolut, jag skulle även avråda en somalisk åttabarnsmamma från att sätta sig i en situation där hon blir beroende av bidrag och försörjningsstöd. 

Du lägger in väldigt mycket egna åsikter som om de är precis vad andra också borde tycka.

Vad är "ett tillräckligt bra liv" för ett barn?
Vad anser du om de som blir ensamstående efter sitt barnet fötts pga separation?
Väldigt många väljer att bli ensamstående föräldrar. Tycker du att de är lite sämre?

Detta är ett diskussionsforum där man får lov att ta upp problem, och då givetvis sin egen syn på saken. TS har inte spytt galla över mannen på ett opassande sätt. Han har just slängt ut henne ur deras hem efter att hon blivit gravid vid oskyddat samlag.

Lätt att vara 23 och sitta och säga att "du kommer ha hunnit skaffa en riktig familj att få barn i inom de närmsta åren".

Du är 23 och har hunnit göra två aborter. Det finns nog en hel del som kan ha åsikter även om detta.
Huruvida en abort innebär att man dödar ett barn eller inte borde du veta är allmänt diskuterat. Du tycker inte det. Många tycker det. Om TS är av åsikten att hon bär på ett blivande barn behöver du inte försöka förminska detta. Om du inte tycker så behöver du inte må dåligt över dina aborter för att TS tycker annorlunda. 

Var har jag sagt att andra måste tycka som jag tycker? Det är ju din tolkning det. Naturligtvis skriver jag utifrån mina åsikter, något annat vore ju märkligt. Är man inte intresserad  av andras åsikter så skapar man ju inte en tråd på ett diskussionsforum. 

Att föräldern lider av psykisk ohälsa och är sjukskriven, har dålig ekonomi, i princip har noll sociala kontakter (som det verkar), en dålig relation till den andra föräldern där det förekommer bråk och är stormigt får mig att tycka att det inte låter som en bra situation för ett barn. Förutsättningarna verkar inte vara bra och då låter det inte bra för barnet heller. Ett tillräckligt bra liv för ett barn kan vara ett liv där man har bättre förutsättningar men du behöver ju inte hålla med mig, ingen har tvingat dig att göra det.

Om man gör slut/skiljer sig/separerar efter att barnet har fötts så är det så. Jag vet inte omständigheterna runt varje specifika fall. Nej, jag tycker inte att man är en sämre människa bara för att man väljer att vara ensamstående.

Ja, precis, detta är ett diskussionsforum och ändå reagerar du när jag skriver utifrån mina åsikter. Ingen har sagt att man inte får lov att ta upp sina problem här men man kan uttrycka sig på olika sätt och jag har sett flera inlägg i tråden där man uttrycker sig på ett otrevligt sätt gällande mannen - ska jag dra upp några exempel eller begriper du? Jag tycker inte att det är schysst att snacka skit om någon som inte är närvarande och därmed inte kan försvara sig själv. Vill människor göra det så är det ju trist, själv försöker jag vara bättre än så.

Nu sa jag inte att ts kommer ha hunnit skaffa en riktig familj och fått barn inom de närmsta åren. Det är en mening som du själv har hittat på. Däremot sa jag att det inte behöver vara för sent och jag sa även att man kan testa sin fertilitet. Läs om, läs rätt. 

Om folk har åsikter om mina aborter så låt dem. Förstår inte din poäng med att ens säga det överhuvudtaget? Har märkt att du verkar vara lite på tvären så antar att det var ett försök att göra mig ledsen eller upprörd. Nåja, bättre lycka nästa gång. Absolut får man ha vilka åsikter man vill men att sitta och skriva att en abort är detsamma som att döda ett barn är väldigt okänsligt mot de som har gjort abort eller funderar på att göra abort. Återigen, man kan tänka på hur man uttrycker sig och bara för att man tycker något så måste man inte säga det rakt ut heller. Skulle du kommentera en persons viktuppgång bara för att du tycker att denne är tjock? Eller skulle du gå fram till en person som har gjort abort och säga att den dödande sitt barn? Förmodligen inte, eftersom det är okänsligt. Det finns personer som anser att kvinnor som bär lättklädda kläder delvis får skylla sig själva om de blir våldtagna. De har givetvis rätt att tycka så men kanske skulle du (om du inte håller med dem) kritisera deras sätt att resonera och uttrycka sig om de vädrade sina förlegade åsikter öppet? Att kritisera hur någon uttrycker sig, oavsett om det gäller internet eller den fysiska världen, kan leda till att personen tänker till nästa gång. 

Hur vet du ens att TS är svensk? Tror ingen tycker det är bra med somaliska åttabarnsmammor som går på bidrag heller , det hon menade var väl att det inte är någon bra inställning att tänka att man ska skaffa barn för att gå på bidrag. Det är förresten väldigt lite (existensminimun) så det blir inte så bra för ett barn.
Förldrapenning är en annan sak, barnbidrag och underhållsstöd är en annan sak. 

Föräldrapenning och barnbidrag får ALLA föräldrar.

Underhåll får man om den andre föräldern vägrar vara i barnets liv och det är pappan som betalar.

bostadsbidrag får man om man har låg inkomst.

Så allt det är väl inga som helst konstigheter när man är föräldraledig? Vet du NÅGON förälder som inte fått fp och barnbidrag??

Sedan är försörjningsstöd något som är livlina, inget måste. Ts har ju ett välbetalt jobb i grunden och en bostadsrätt kom det fram.
Så varför skulle hon INTE klara sig när hon väl är på fötter igen? Hon har även massa sparpengar skrev hon

Välbetalt jobb + bostadsrätt + sparpengar. 

Att hon mår psykiskt dåligt just nu är inget som definierar framtiden, det verkar ju snarare vara omständigheterna. Får hon hjälp kommer hon må bra. Om ingen med psykisk eller fysisk sjukdom fick skaffa barn skulle det inte födas några barn.