Han vill att sonen ska flytta in

Sonen behöver stöd idag, men jag är säker på att han kommer klara sig mer eller mindre själv om några år.

Då låter det ju ännu rimligare att han flyttar in. Men är du tydlig med att du vägrar blir det ju upp till din sambo att prioritera och välja om han hellre flyttar ut. 

När sonen och föräldrarna sökte till denna skola vilken var du tanken om boende?
Var sonen införstådd att han kunde bo på skolan? finns det garanterat boende där?
Att få stödboende på annat sätt kan ta ett tag och inget man oftast får omedelbart speciellt om sonen är skriven i en annan kommun än där skolan och ni bor. Så om det skulle gälla tillfälligt är det ju en sak.
Men dom måste ju ha diskuterat boenden när han sökte skolan.
Vad vill sonen själv?

Vadå ännu rimligare att han flyttar in?

Som förälder hade mitt barn självklart varit välkommen att bo hos mig om hen inte var redo att flytta hemifrån. Det hade varit prio. 

Han är vuxen och sökte själv. Huruvida mamman visste vet jag inte, men vi var inte informerade innan han kommit in. Han verkar ha tagit för givet att han kan bo här och tydligen är det självklart för pappan också...

Hade du kört över din partner? Tvingat hen att ge upp sitt kontor?

Om man får välja på att ens eget barn, med vissa svårigheter dessutom, ska få ett eget rum. Kontra att ens sambo ska få behålla ett rum som kontor, så hade nog alla päron valt att hjälpa sitt barn.

Mina barn är mina barn hela livet. Oavsett hur gamla dom är så kan dom någon gång i livet behöva flytta hem igen. Och den dörren kommer alltid stå öpppen. Jag anser att det hör till föräldraskapet och om det var dina barn skulle du förmodligen tänkt samma. Där av tycker nog mannen att det är självklart. 

Tycker det är konstigt att du inte hade det med i beräkningen. Förälder är man livet ut och det kan hända såna här saker. 

Självklart har du rätt att säga nej om lägenheten endast är din. 

? Jag hade också tagit för givet att mitt unga vuxna barn kan få hjälp med boende ett år eller tre ifall det behövts. Och hade tagit för givet att mitt barn skulle veta om att hen alltid är välkommen om hen behöver.

Om min sambo inte höll med hade vi haft så olika värderingar att vi inte passat ihop. Synd att det inte framgick innan ihopflytt, men tänker att lösningen är att antingen flytta isär eller (om din sambo tolkar det som en värderingsfråga på det sätt jag gör) gå isär.