Hej!
Startar en tråd för oss som vill följas åt under graviditet 🥰 första barnet, andra barnet, spelar ingen roll. Välkomna allihop! Berätta gärna din resa och vi lägger in en lista med BF datum. Kopiera senaste listan och lägg till ditt namn och BF med en presentation när du anländer till forumet!
Hej hej tar gärna också länken till fb -gruppen har bf 14-15 juni 
Hoppar in i tråden här 😊 Bf 22 juni 2024.
Nu blir det en långt inlägg, kanske någon av er har varit i samma sits? Kanske vi kan följas åt?
Efter flera år av försök, hjälp av IVF plussade vi äntligen i februari i år. Vi var på tidigt vul i v 7+3 och såg ett tickande hjärta, ultraljudet i v 12 och rutinultaljudet i v 20 såg bra ut, vi skulle tillbaka några dagar senare för uppföljning på ultraljudet för att mäta flödet i bebisen hjärta. Men under helgen (fredag) fick jag hög feber, sökte akuten där de såg en vital graviditet med fosterrörelser och tickande hjärta. Fick antibiotika utskrivet då jag hade fått Uvi, ordinerades vila och alvedon. Men på söndagen, natten mot måndag vaknar jag och går på toaletten (precis som vanligt) och det är massa blod, koagel. Vi åker in till akuten igen, blir inlagd då de misstänkte att jag hade fått njurbäckeninflammation.. Kände mig trygg med att vara sjukhuset.
På tisdagen var det dags för uppföljningen av ultraljudet som vi gjorde på torsdagen innan. Direkt ser vi att det är något som inte stämmer, kvinnan som gör ultraljudet frågar om jag har sipprat vatten. Jag har alltså fått en tidig vattenavgång utan att märka det. Där eftet fick vi veta att vår efterlängtade bebis inte skulle klara sig utanför min mage utan vi var tvungna att genomgå en medicinsk abort där en ansökan till socialstyrelsen skickades in och godkändes. Någon dag senare föddes vår efterlängtade son i v 20+6.
Sommaren gick, i oktober var det dags för en ny återföring med vårt sista blastocyst (ivf 1), vi plussade för några veckor sedan idag i dag var vi på inskrivning och tidigt vul på fertilitetsmottagingen..
Läkaren såg ett tickande hjärta, men vårt embryo var i v 7+1 när vi är i v 7+5. Läkaren sa att det var 50/50% risk till missfall. Nytt ultraljud är inbokat om 10 dagar.
Nu behöver jag lite solskenshistorier! Är det någon som har varit med om liknande?
Just nu är jag livrädd för allt... Känner efter precis heeela tiden! Är livrädd för att gå på toaletten och se blod, eller att den molande värk jag har haft till och från ett tag ska börja göra ont.
Hoppar in i tråden här 😊 Bf 22 juni 2024.
Nu blir det en långt inlägg, kanske någon av er har varit i samma sits? Kanske vi kan följas åt?
Efter flera år av försök, hjälp av IVF plussade vi äntligen i februari i år. Vi var på tidigt vul i v 7+3 och såg ett tickande hjärta, ultraljudet i v 12 och rutinultaljudet i v 20 såg bra ut, vi skulle tillbaka några dagar senare för uppföljning på ultraljudet för att mäta flödet i bebisen hjärta. Men under helgen (fredag) fick jag hög feber, sökte akuten där de såg en vital graviditet med fosterrörelser och tickande hjärta. Fick antibiotika utskrivet då jag hade fått Uvi, ordinerades vila och alvedon. Men på söndagen, natten mot måndag vaknar jag och går på toaletten (precis som vanligt) och det är massa blod, koagel. Vi åker in till akuten igen, blir inlagd då de misstänkte att jag hade fått njurbäckeninflammation.. Kände mig trygg med att vara sjukhuset.
På tisdagen var det dags för uppföljningen av ultraljudet som vi gjorde på torsdagen innan. Direkt ser vi att det är något som inte stämmer, kvinnan som gör ultraljudet frågar om jag har sipprat vatten. Jag har alltså fått en tidig vattenavgång utan att märka det. Där eftet fick vi veta att vår efterlängtade bebis inte skulle klara sig utanför min mage utan vi var tvungna att genomgå en medicinsk abort där en ansökan till socialstyrelsen skickades in och godkändes. Någon dag senare föddes vår efterlängtade son i v 20+6.
Sommaren gick, i oktober var det dags för en ny återföring med vårt sista blastocyst (ivf 1), vi plussade för några veckor sedan idag i dag var vi på inskrivning och tidigt vul på fertilitetsmottagingen..
Läkaren såg ett tickande hjärta, men vårt embryo var i v 7+1 när vi är i v 7+5. Läkaren sa att det var 50/50% risk till missfall. Nytt ultraljud är inbokat om 10 dagar.
Nu behöver jag lite solskenshistorier! Är det någon som har varit med om liknande?
Just nu är jag livrädd för allt... Känner efter precis heeela tiden! Är livrädd för att gå på toaletten och se blod, eller att den molande värk jag har haft till och från ett tag ska börja göra ont.
Beklagar det ni varit med om. ❤️
Men att läkaren flyttar datumet 4 dagar är väl inte jätteovanligt. Var det den enda anledningen till att det skulle vara risk för missfall? 🤔
Vi var på VUL i vecka 6+5, hon mätte först till 6+2 och sedan 6+4, beroende på hur väl hon kom åt att mäta. Dom nämnde ingen risk för missfall för oss, bara att vi får räkna lite annorlunda (vilket jag inte kommer göra för jag vet exakt när jag hade ägglossning och då stämmer mitt datum).
Tack ❤️
Jag vet inte riktigt, men när det är IVF vet man exakt hur gammalt blastisen är vid återföringen och bf datum är fastställt redan vid återföringen..
Hoppas såklart att de bara har mätt fel och att vårt embryo har vuxit till sig.. Men väntan tills dess känns som en evighet. Har ingen aning om hur jag ska orka ta mig tillbaka igen efter allt vi har gått igenom, går igenom..
Idag fick jag också se ett litet hjärta slå <3
Igår (7v6d) fick jag äntligen se ett litet hjärta slå, eller flimra som läkaren sa. Men han sa grattis typ 6 gånger så hoppas det var bra oavsett.
Tack ❤️
Jag vet inte riktigt, men när det är IVF vet man exakt hur gammalt blastisen är vid återföringen och bf datum är fastställt redan vid återföringen..
Hoppas såklart att de bara har mätt fel och att vårt embryo har vuxit till sig.. Men väntan tills dess känns som en evighet. Har ingen aning om hur jag ska orka ta mig tillbaka igen efter allt vi har gått igenom, går igenom..