Hur skall jag få min snart 30-åriga son att glömma det förflutna?!

Ts du har slagit ditt barn. Detta är något du aldrig kan förvänta dig att han skall förlåta dig för. alldeles oavsett hur lång tid som gått sedan dess.

Du är hans mamma genetiskt ja. Men du har inte agerat mamma genom att vara hans trygga punkt i livet.

Det spelar ingen roll om du var ensamstående utan boende och barnen bodde med dig på gatan.
Du har misshandlat ditt barn fysiskt och med stor sannolikhet även psykiskt med tanke på din brist på insikt i ditt beteende.
Det spelar ingen roll hur svårt det var för dig att vara förälder. du har betett dig som skit och ja det kommer sitta kvar för resten av hans liv.
Han kanske en dag kan få en acceptans över att livet blev som det blev men du kan inte förvänta dig det.

Pappan kanske inte misshandlat honom och bettet sig som skit på annat sätt än att inte vara närvarande? Då är det inte konstigt att sonen ville träffa sin pappa.

Min son som är snart 30 år verkar fortfarande leva i det förflutna. Jag har frågat honom när han hade tänkt glömma det som varit och försöka leva det nuet. Men det är inget som är intressant för honom.

Det har snart gått 4 år sedan min son flyttade hemifrån via socialen. Min sons vänner har också varit här och hämtat grejer. För halvår sedan träffade jag min son för första gången på länge och då hämtade han själv fler saker som tillhörde honom. Han har skyddad identitet och vill varken ha med min eller med min  äldsta son att göra.

Sist jag träffade honom, så sa han saker som han har  bekräftat förut att han är upprörd över. Bland annat sa han att jag inte har någon respekt för någon annan människa och att jag gav bort hans leksaker när han var barn. Även tycker han inte heller om att ha blivit misshandlad som barn. Det var saker som hände när han var barn och jag undrar när det är dags att han glömmer bort allting och går vidare. Hur skall jag få honom att förstå att det som har varit, har varit och han kan i alla fall ha kontakt med mig?

Min äldsta son kan bli jättearg och min son innan han flyttade hemifrån, valde att stänga in sig i sitt rum när min äldsta son var på besök. Min yngsta son har till och med anmält min äldsta son. Så min son har egentligen tendens till att göra polisanmälningar m.m. Han verkar helt enkelt inte ha något intresse för någonting inom familjen. Han sa ingenting och gjorde knappt någonting. Plötsligt har han avslutat kontakten och till och med införskaffat skyddad identitet. Han är snart 30 år! Men förstår inte saken om att polisanmäla sin egna bror.  Han förstår inte alls at man skall glömma det som har varit. När jag pratade med honom sist, så är han fortfarande förtvivlad av att jag gav bort hans leksaker och misshandlade honom. Jag sa: ''Förlåt''. Men han är inte intresserad. Det enda alternativet är ju att han glömmer allt. Mne hur skall jag få honom att glömma och gå vidare? Har någon här samma erfarenhet med sitt vuxna barn, som envisas och inte har något intresse för kontakt med familjen och löst problematiken, så vuxna barnet börjat ha kontakt och så?