Älskar man personen man bedrar ?

Nja det är snarare mer regel än undantag att diskussioner med människor som gör allt för att slippa ta ansvar för sina handlingar alltid blir väldigt bisarra.

Diskussionen blir nåt i stil med...

-Lisa varför snodde du min cykel?
- Du har inte sagt att jag inte fick sno den, det borde du ha sagt, det är ditt fel att jag snodde den.
- Va? Men du fattar väl att man inte kan sno andras cyklar?
- Om du inte ville få din cykel snodd så borde du inte ha flyttat in här, du valde ätt bo här och då är det ditt ansvar att jag snodde din cykel.

Osv, osv....

Och jag har påpekat flera gör att jag skiter fullkomligen i vad du tror att jag tror 

Ditt dåliga språk hjälper inte upp det heller tyvärr 

Jaha men det tar jag inte på mig för det där resonemanget har du hittat på helt själv.

Man sätter villkor för sig själv. Om man öppet villkorar har den andra parten valet att ta ställning till det. 

Att något är villkorat innebär det inte att man tänker sig att det kommer att förändras eller att man själv ändrar inställning med andra faktorer.

Ett villkor kan vara att man får leva med olika villkor. 

Vissa ingångsvärden är oföränderliga, andra inte. 

Vet inte riktigt vad du vinner på att vara så rigid. Och verkligen inte varför du försöker få andra att resonera som du gör? Människor är komplexa och olika, det förändras inte för att du tycker att det känns jobbigt.

Personen är mycket intresserad av alla trådar om otrohet och alltid med en otrevlig, arrogant och inskränkt attityd.

De flesta föredrar en trogen partner, en sådan som du kallar tråkig, än en otrogen partner. Få tycker det är spännande med en otrogen partner. Men om du tycker det är spännande med en otrogen partner så kanske det finns en sådan för dig. Lycka till i sökandet.

Kettle, meet pot 

Jag hittar åtminstone inte på en massa om vad andra i tråden tycker och resonerar och att de är otrogna själva dessutom. Inte anser jag mig vara allenarådande över rätt och fel heller.

Har bestämt mig för att inte såra min fru med otrohet.
Men jag ärvälfigt förtjust i en kollega också ( betydligt  yngre - originellt nog) Jag vill hellet inte skada vår vänskap genom att avslöja min sexuella besatthet  av henne. Det är troligen inte ömsesidigt. Det är ju lätt att ta ett trevligt och glatt bemötande som signaler för sex.
Trots allt längtsr jag att få berätta för henne. Det är en konstig drift att man vill vara totalt ärligt gentemot den andra kvinnan?