Anonym (Buscar) skrev 2024-12-26 15:18:39 följande:
Det är du som inte förstår vad feminism är.
Läs på bara.
Bara för att vem som helst gör något för kvinnor så är inte det feminism. Läs på!
Att Donald Trump skulle utöva feminism är det mest verklighetsfrånvända jag hört på länge.
Från Wiki
Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och möjligheter som män.[1][2][3] Feminismen hävdar att moderna samhällen är patriarkala ? och att kvinnor behandlas orättvist i dessa samhällen.[4] Insatser för att ändra detta inkluderar att bekämpa könsstereotyper och förbättra utbildningsmässiga, yrkesmässiga och interpersonella möjligheter och resultat för kvinnor.

Gångtunnelgraffiti, Uppsala 2017.
Patriarkatet (fadersväldet) är gamla begrepp för samhällen som kännetecknas av fäders inflytande inom familjen, manliga ledares institutionaliserade makt och övervikt för männens inflytande i samhället.[64][65] Begreppet togs in i den feministiska debatten av Kate Millett 1970 i boken Sexualpolitiken.
Idén om patriarkatet har blivit en av grundstenarna inom vissa grenar av feminism ? inte minst radikalfeminismen.[17] Begreppet har kommit att känneteckna den radikalfeministiska synen att samhällsordningen utgår från att män överordnas kvinnor. Patriarkatet är enligt begreppets förespråkare en djupt liggande samhällsstruktur ? könsmaktsordningen ? som visar sig på många sätt, däribland att män har högre lön, att kvinnan utför den största delen av hushållsarbetet och att vissa av världens språk (såsom engelska och franska) har samma ord för man och människa. I bland annat svenskan är dock människan en "hon", men det vanligaste allmänna pronominet är man.
I Simone de Beauvoirs analys är detta kärnpunkten, att det manliga är normen och det kvinnliga är undantaget; detta är enligt henne är en djupt liggande del i samhället. Enligt patriarkatshypotesen blir kvinnorna inskolade i patriarkatet av alla delar av samhället och hålls i en beroendeställning av män,[6] medan samhället framhåller manliga beteenden som mer värda än kvinnliga.[66]

En kvinna som försvarar ett slott, tidigt 1300-tal
Begreppet genus (som på senare tid inom feminismen ersatt begreppet könsroll) används inom genusvetenskapen och vissa delar av den feministiska teoribildningen för att förstå och urskilja de idéer, handlingar och föreställningar som formar det sociala könet.[67][68][69] Begreppet uppstod i början av 1980-talet och är en översättning av den engelska termen gender.
Genus används inom feminismen som benämning på den del av det som människor uppfattar som manligt respektive kvinnligt som inte kan härledas till biologisk bakgrund.[67][68] Det handlar enligt dem som använder begreppet om ett kulturellt skeende där någon ger vissa tillstånd och sedvänjor en kollektiv könstillhörighet. Det ska också finnas kulturella och sociala förväntningar på hur en man eller kvinna ska bete sig och framförallt på vilka skillnader som ska finnas. Genusvetarna använder begreppet till att beskriva den relation som finns mellan könen och för att studera hur det som uppfattas som manligt respektive kvinnligt varierar genom historien och i olika kulturer.[66][70]
Likhetsfeminister anser att män och kvinnor föds lika, vilket innebär att genus (dvs. att samhället tillskriver män manliga egenskaper och kvinnor kvinnliga egenskaper) förklarar skillnaderna mellan könen. Mönstren för genus är enligt dem olika i olika delar av världen och har varierat genom tiden.[66]
Det finns även forskning som visar att biologiska faktorer är viktiga för att förstå skillnader i beteende mellan män och kvinnor.[71][72][73][74][75]
Genussystemet används inom genusteorin för att beskriva den maktordning som genusvetare studerar och feminister anser finns mellan könen. Begreppet myntades av Yvonne Hirdman i artikeln "Genussystemet ? Reflexioner kring kvinnors sociala underordning" i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, 1988. Genom att kvinnliga och manliga egenskaper polariseras och tillskrivs motsatta egenskaper och verksamhetsområden så försvåras övergångar mellan de två kategorierna. Detta kallas Särskiljning. De olika egenskaperna ges sedan olika värden, där mannen är norm och högre värderad än kvinnan. Detta kallar Hirdmann Hierarkisering. Genom de två logikerna särskiljning och hierarkisering upprätthålls genussystemet.