• Anonym (Milori)

    Mycket Tabubelagt ämne varning

    Hej... vet att detta kan skapa starka reaktioner och vill inte stöta någon i sidan... men har alltid undrat över hur folk som genomgår massa ivf-behandlingar orkar/tänker.

    Som jag ser det är man generellt sett ganska gammal i Sverige när man börjar försöka skaffa barn. Rent biologiskt är ju det i många fall en omöjlighet och i många fall förknippat med ökade risker för missbildningar och svåra förlossningar. Faktum är att man inte är speciellt ung vid 30 men många tänker att de ska vänta till 35-40 typ.

    Många tänker på att de vill festa, resa, utbilda sig, köpa och renovera hus först osv osv och känner sig inte redo och väntar och väntar och väntar.

    Förutom de risker som finns, kostar detta samhället enormt mycket pengar, plus att barnen får växa upp med onödigt gamla föräldrar. Är själv sladdbarn och tycker det är sjukt jobbigt att mina föräldrar är så otroligt gamla och orkeslösa.

    Nu pratar jag inte om folk som börjar i god tid typ 25-årsåldern och inte kan få barn. De ska få hjälp tycker jag personligen. Är inte emot ivf så men känns som att många 40-åriga gamla par försöker och försöker med ivf utan att lyckas hur många gånger som helst liksom.

    Så min fråga är egentligen

    1) varför skaffar ni inte barn tidigare?

    2) har ni någon idé att måste vara med en rätt partner som är omöjlig att träffa i yngre år?

    3) hur tänker ni kring hälsoriskerna det innebär att skaffa barn så sent?

    4) anser ni att det är etiskt mot barnet att skaffa barn så sent i livet?

    5) anser ni att barn är en mänsklig rättighet?

    6) om ni ser till antalet barn som far illa idag och är föräldralösa - och är beredda att lägga hiskeliga belopp på ivf, varför kan ni inte lägga de pengarna på att omhänderta barn som faktiskt behöver det genom adoptioner istället för att försöka skapa någonting som är lönlöst och inte menat att bli?

    Har personligen själv 4 barn, skaffade första när jag fyllt 20. Jag är klar med barnafödande nu innan 30 års ålder. Har hög utbildning och körkort bil och ett fungerande äktenskap. Jag skaffade barn tidigt för att det var viktigt för mig med barn. Annars hade jag skitit i det. Hade definitivt inte försökt mig på massa svåra behandlingar i 40-årsåldern pga alla de anledningar som jag ställt i frågorna. Jag menar känns som att många i Sverige har svårt att acceptera sin biologiska ålders gång, att det ibland inte är meningen osv. Hur ser ni på detta? Hur tänker ni som håller på med ivf i sen ålder?

  • Svar på tråden Mycket Tabubelagt ämne varning
  • Anonym (Fattar inte.)
    Anonym (Milori) skrev 2021-03-01 19:18:13 följande:

    Ja vilket enligt mig är väldigt ologiskt och ett dåligt val


    Men vad skall de göra då, enligt dig, de som inte hittar någon som vill skaffa barn med dem innan 30, men som vill skaffa barn i ett parförhållande och inte starta barnets liv som ensamstående föräldrar?

    Hur ska de lösa det?
  • Anonym (Milori)
    Anonym (Fattar inte.) skrev 2021-03-01 19:33:30 följande:

    Men vad skall de göra då, enligt dig, de som inte hittar någon som vill skaffa barn med dem innan 30, men som vill skaffa barn i ett parförhållande och inte starta barnets liv som ensamstående föräldrar?

    Hur ska de lösa det?


    Dejta någon. Fundera över vad som inte funkat tidigare. 30 är inte för sent.
  • Anonym (Milori)

    Ni som förespråkar att man ska skaffa barn som gammal. Anser ni att det ska finnas åldersgräns för ivf och i så fall varför?

    Hade ni själva velat växa upp som ensambarn till äldre föräldrar eller växa upp med syskon och ha föräldrarna i livet lite längre?

  • Anonym (Milori)
    Anonym (Fattar inte.) skrev 2021-03-01 19:30:06 följande:

    Men det finns också många som skaffat barn i äldre ålder (38-42) där det gått alldeles utmärkt. Där man fått sitt efterlängtade barn och livet blivit väldigt fint.

    Jag vet också om människor i den ålderskategorin som absolut ?vuxit upp? men som av andra skäl inte hittat någon att bilda familj med innan dess. Alla som skaffar barn sent har inte lattjat bort livet innan dess. Och några av de du ser som kanske reser i åldern 30-35 och upptäcker världen, eller gör andra saker istället för barn då kanske väldigt gärna vill ha barn - men inte på egen hand, utan lever då livet för att leva det och fylls det med glädje istället för att gå runt 5 år och bara leta någon att avla ett barn med. Om de sedan hittar någon som 35+ tror jag många då ändå vill ge det ett försök med barn. Däremot tror jag många då ändå är medvetna om att det kan vara svårare. Iaf är det den bild jag fått.

    Jag tror inte att det är så svart/vitt helt enkelt. Det finns många skäl till när man skaffar barn eller inte skaffar barn i livet. Och jag skulle inte döma en 21-åring som känner att det är rätt tid om personen har en plan, eller en 40-åring som för första gången hittat någon som hon känner att det finns en framtid med, om hon vill försöka.

    Jag tänker också som sagt att åldersgränsen på 40 för skattefinansierad IVF finns av en tanke när det är en insats som är rimlig mot chansen att det lyckas. Vill folk betala ur egen ficka efter det tänker jag inte heller döma, eller skamma, dem.


    Varför ska gräns ens finnas? Det går ju bevisligen att genomföra efter 40 också.

    Okej så vad har man gjort alla de åren om man nu tycker det är viktigt med familj med barn? Nä men de flesta har gjort det.
  • Anonym (Milori)
    molly50 skrev 2021-03-01 19:22:27 följande:

    Det är ju det du gör.


    Baserat på hennes studie
  • Anonym (Fattar inte.)
    Anonym (Milori) skrev 2021-03-01 19:46:21 följande:

    Dejta någon. Fundera över vad som inte funkat tidigare. 30 är inte för sent.


    De kanske ändå inte hittar någon som det funkar med genom dejtande. Ska personen då fortsätta jaga en potentiell pappa och välja bort annan livsutveckling. Eller låta livet hända. Som jag försökte skriva innan, det finns de som ser sig om i åldern 30-35 för att de kanske ser två potentiella vägar framåt. Barn, eller inte barn. Om man inte hittar någon man vill dela barnlivet med kan resonemanget vara att det barnlösa livet ändå kan bli fint.

    Om den personen hittar någon sedan som 35+, kanske för att den landat i sig själv med åren på ett sätt som hända där och då - menar du då att personen inte ska få försöka skaffa barn då? Det framstår som aningens hjärtlöst. Det är ju aldrig en garanti med barn, och min bild är att de som börjar försöka som 35+ är rätt medvetna om det. Men det är mänskligt att hoppas.
  • Anonym (Milori)
    Anonym (1.) skrev 2021-03-01 19:19:44 följande:

    Lurade? Vad pratar du nu om? 


    Gamla föräldrar försöker pådyvla andra att det är riskfritt och helt försvarbart att vänta länge. De tror på det så starkt själva. Befolkningen i landet blir äldre och äldre och andelen äldre och yngre matchar inte, medelåldern blir äldre, risken för massa saker ökar med familjebildande och stigande ålder. Men nej man ska tuta i andra att prioritera dig dig dig och alla som är pålästa i ämnet ljuger. Till och med två civilingenjörer vet bättre än forskare inom ämnet. Det är lite som när hotar forskare inom corona och går till personangrepp och letar upp dem på deras hemadressen. Allt för att det inte passar in i de opålästas kanbästvetbäst-attityd. Många är mycket trötta på att behöva förhålla sig till dessa ekonomiskt.
  • Anonym (1.)
    Anonym (Milori) skrev 2021-03-01 19:54:43 följande:
    Gamla föräldrar försöker pådyvla andra att det är riskfritt och helt försvarbart att vänta länge. De tror på det så starkt själva. Befolkningen i landet blir äldre och äldre och andelen äldre och yngre matchar inte, medelåldern blir äldre, risken för massa saker ökar med familjebildande och stigande ålder. Men nej man ska tuta i andra att prioritera dig dig dig och alla som är pålästa i ämnet ljuger. Till och med två civilingenjörer vet bättre än forskare inom ämnet. Det är lite som när hotar forskare inom corona och går till personangrepp och letar upp dem på deras hemadressen. Allt för att det inte passar in i de opålästas kanbästvetbäst-attityd. Många är mycket trötta på att behöva förhålla sig till dessa ekonomiskt.
    Du får ursäkta mig, men du börjar upplevas som väldigt irrationell och ombytlig av flera nu här i tråden.Det går inte att bemöta dina resonemang för du ändrar dig hit och dit hela tiden.

    Ingen här har sagt att det inte finns några risker för 35-plussare, det enda vi försöker göra är att förklara för dig varför vissa inte har något val än att börja då, eftersom dom inte träffat någon tidigare (som jag). 

    Jag förstår inte längre varför du startade tråden. Var det för att alla vi "äldre" skulle svara, ja du har rätt, vi lägger ner försöken att få ett barn här och nu. 

    Det börjar kännas lika hopplöst som när man diskuterar med en incel-man. 
  • Anonym (Fattar inte.)
    Anonym (Milori) skrev 2021-03-01 19:49:30 följande:

    Varför ska gräns ens finnas? Det går ju bevisligen att genomföra efter 40 också.

    Okej så vad har man gjort alla de åren om man nu tycker det är viktigt med familj med barn? Nä men de flesta har gjort det.


    Det vore intressant att se underlaget för gränsdragningen som gjorts vid 40, absolut. Jag skulle tro att mam dragit en gräns där chansen att lyckas anses för låg för att det ska vara något skattemedel ska gå till, men det vore intressant att se mer om.

    Man kan tycka att familj med barn är viktigt - men om det inte händer, så händer det inte, och då finns det annat fint i livet att upptäcka och uppleva. Annat man kan dela med sig av till vänners barn eller vänner och medmänniskor. Andra livssyften.

    Men - livet är oförutsägbart. Man kanske sedan som 35+ hittar den person man känner starkt för, och då vill ta upp drömmen om familj. Det är inte att man bara valsat bort massa år, utan att man gjort val för att göra livet så fyllt av mening man kan.

    Som sagt, jag tror starkt att många i den åldern med den livserfarenheten är väl medvetna om att det är svårare. Inte att de ser det som en garanti. Det är INTE min upplevelse hos de 35+ som fått barn, att de förväntat sig det som garanti, utan folk är väl medvetna om att det var svårare och inte säkert att lyckas.
  • Anonym (80h)
    Anonym (Milori) skrev 2021-03-01 18:25:28 följande:

    Om du tänker dig en klass med 300 studenter. På en utbildning där personerna kommer att behövas akut efteråt. Och hälften har barn. Hur många blir det?


    Jag förstår inte vad du frågar. Akut efter vad?
Svar på tråden Mycket Tabubelagt ämne varning