• Anonym (Milori)

    Mycket Tabubelagt ämne varning

    Hej... vet att detta kan skapa starka reaktioner och vill inte stöta någon i sidan... men har alltid undrat över hur folk som genomgår massa ivf-behandlingar orkar/tänker.

    Som jag ser det är man generellt sett ganska gammal i Sverige när man börjar försöka skaffa barn. Rent biologiskt är ju det i många fall en omöjlighet och i många fall förknippat med ökade risker för missbildningar och svåra förlossningar. Faktum är att man inte är speciellt ung vid 30 men många tänker att de ska vänta till 35-40 typ.

    Många tänker på att de vill festa, resa, utbilda sig, köpa och renovera hus först osv osv och känner sig inte redo och väntar och väntar och väntar.

    Förutom de risker som finns, kostar detta samhället enormt mycket pengar, plus att barnen får växa upp med onödigt gamla föräldrar. Är själv sladdbarn och tycker det är sjukt jobbigt att mina föräldrar är så otroligt gamla och orkeslösa.

    Nu pratar jag inte om folk som börjar i god tid typ 25-årsåldern och inte kan få barn. De ska få hjälp tycker jag personligen. Är inte emot ivf så men känns som att många 40-åriga gamla par försöker och försöker med ivf utan att lyckas hur många gånger som helst liksom.

    Så min fråga är egentligen

    1) varför skaffar ni inte barn tidigare?

    2) har ni någon idé att måste vara med en rätt partner som är omöjlig att träffa i yngre år?

    3) hur tänker ni kring hälsoriskerna det innebär att skaffa barn så sent?

    4) anser ni att det är etiskt mot barnet att skaffa barn så sent i livet?

    5) anser ni att barn är en mänsklig rättighet?

    6) om ni ser till antalet barn som far illa idag och är föräldralösa - och är beredda att lägga hiskeliga belopp på ivf, varför kan ni inte lägga de pengarna på att omhänderta barn som faktiskt behöver det genom adoptioner istället för att försöka skapa någonting som är lönlöst och inte menat att bli?

    Har personligen själv 4 barn, skaffade första när jag fyllt 20. Jag är klar med barnafödande nu innan 30 års ålder. Har hög utbildning och körkort bil och ett fungerande äktenskap. Jag skaffade barn tidigt för att det var viktigt för mig med barn. Annars hade jag skitit i det. Hade definitivt inte försökt mig på massa svåra behandlingar i 40-årsåldern pga alla de anledningar som jag ställt i frågorna. Jag menar känns som att många i Sverige har svårt att acceptera sin biologiska ålders gång, att det ibland inte är meningen osv. Hur ser ni på detta? Hur tänker ni som håller på med ivf i sen ålder?

  • Svar på tråden Mycket Tabubelagt ämne varning
  • molly50
    Anonym (Milori) skrev 2021-02-28 05:51:11 följande:
    Att skaffa barn med en jämnårig.
    Det är precis vd jag har gjort.
    Min man och jag är lika gamla.
    Men han är mycket mer mogen än mitt ex var som är 6 år äldre.
    Han älskade fortfarande,vid 30 års ålder,att springa på krogen och supa skallen i småbitar.
    Och det var ingen jag ville skaffa barn med. Även om han påstod att han ville.
    Så att mannen är äldre är inga garantier för att han har mognat.
  • Anonym (Moa)
    sextiotalist skrev 2021-02-28 08:42:03 följande:
    Hur löser man det när båda läser en utbildning där det krävs 50-60 timmars studier per vecka?
    När båda har tentor samtidigt (då man läser ännu mer) ?
    När båda läser en utbildning där laborationer är mellan 17 och 21?
    Beskriver en civilingenjörsutbildning både under min tid och under nutid

    Precis.
    Både jag och min man läste till civilingenjörer.


    Det har betalat sig för både samhället och oss. Vi har båda mycket höga löner (framförallt har vi roliga jobb ) och betalar således mycket i skatt!


     


    Kan tillägga att vi båda tar hand om oss, ingen röker ingen är överviktigt och ingen av oss har nämnvärt belastat sjukvården, ännu...


     


    TS, röker du? Vad ligger din IBM på? Eftersom det visat sig att det inte är åldern som fått dig att se rött och starta tråden, utan det är just skattemedel till IVF som stör dig, så undrar man ju, hur mycket bidrar du till statskassan och hur mycket belastar du och din familj den? Hur noga har du varit under pandemi-tiden? Har du åkt på Covid-19?

  • Anonym (Moa)
    Anonym (Moa) skrev 2021-02-28 10:52:47 följande:

    Precis. smile1.gif
    Både jag och min man läste till civilingenjörer.


    Det har betalat sig för både samhället och oss. Vi har båda mycket höga löner (framförallt har vi roliga jobb smile1.gif ) och betalar således mycket i skatt!


     


    Kan tillägga att vi båda tar hand om oss, ingen röker ingen är överviktigt och ingen av oss har nämnvärt belastat sjukvården, ännu...


     


    TS, röker du? Vad ligger din BMI på? Eftersom det visat sig att det inte är åldern som fått dig att se rött och starta tråden, utan det är just skattemedel till IVF som stör dig, så undrar man ju, hur mycket bidrar du till statskassan och hur mycket belastar du och din familj den? Hur noga har du varit under pandemi-tiden? Har du åkt på Covid-19?


    *BMI


     


    Eftersom allt TS egentligen vill tala om är skattefinanser... , tydligen.

  • Anonym (80h)
    Anonym (Moa) skrev 2021-02-28 10:59:18 följande:

    *BMI

     

    Eftersom allt TS egentligen vill tala om är skattefinanser... , tydligen.


    Jag fattar inte riktigt vad TS vill tala om, det är så spretigt. TS har en bristfällig debatt-teknik och ändrar parametrar och byter ämne mitt i. Ofta ad homini-argument.
  • Anonym (Äldre)
    molly50 skrev 2021-02-28 10:34:14 följande:
    Jag tror att de flesta vet att fertiliteten sjunker när man blir äldre.
    Men det finns ju även yngre som inte lyckas bli gravida på naturlig väg.
    Är det lika fel att prova med IVF då eller är det bara fel om man är lite äldre?

    Jag tycker inte att ivf är fel alls. Snarare en fantastisk hjälp till de som vill ha barn och inte kan. Men idag behöver över 10% hjälp och det kan bero på att medelåldern för förstföderskor ökar. Man börjar försöka sent och får sedan bråttom för att man bara kan få hjälp i ett eller två år till.
    Jag tror att det här är ett samhällsproblem. I städerna bor barnen hemma till 25 och hela vuxenlivet förskjuts ca 5 år.
    Jag menar att jag inte tror att TS försöker att fördöma äldre mammor utan bara uppmärksamma detta som ett problem.


     

  • Anonym (Oj shit)
    moaguuun skrev 2021-02-23 12:22:46 följande:

    Min mamma fick mig när hon var 20 men var inte redo så var en psykisk frånvarande mamma. Hon ångrade att hon fick barn så tidigt och det fick jag lida för. Så det än inte så svartvitt som du tror.


    Hur har du mått?? Jag undrar eftersom jag tror att jag har en del gemensamt med din mamma...och jag undrar om/vad jag kan göra något för att "göra rätt" för mitt äldsta barn?
  • sextiotalist
    Anonym (Äldre) skrev 2021-02-28 11:52:30 följande:

    Jag tycker inte att ivf är fel alls. Snarare en fantastisk hjälp till de som vill ha barn och inte kan. Men idag behöver över 10% hjälp och det kan bero på att medelåldern för förstföderskor ökar. Man börjar försöka sent och får sedan bråttom för att man bara kan få hjälp i ett eller två år till.

    Jag tror att det här är ett samhällsproblem. I städerna bor barnen hemma till 25 och hela vuxenlivet förskjuts ca 5 år.

    Jag menar att jag inte tror att TS försöker att fördöma äldre mammor utan bara uppmärksamma detta som ett problem.

     


    Innan ivf fanns så räknade man med att 10% av paren var ofrivilligt barnlösa.
  • Anonym (Äldre)

    För 20 år sedan fick min svägerska sitt första barn vid 39. Hennes tåg hade redan gått ansåg både hon och alla andra, men vi tyckte såklart att det var fantastiskt. Däremot var det ovanligt och oväntat att få barn vid en så hög ålder. Min mamma var 31 när hon fick mig och hon var en av de äldre mammorna i klassen. Idag anser vi att det är helt normalt att få barn vid 40, men kroppen åldras inuti trots att vi känner oss pigga och unga. Kroppen är gjord för att föda vid 20-25 år. Då är det minst risk för komplikationer och förlossningskador. Det är inte en kränkning till äldre mammor utan ren biologi. Går allt bra spelar det såklart ingen roll.

  • Anonym (Moa)
    Anonym (Äldre) skrev 2021-02-28 13:55:56 följande:
    För 20 år sedan fick min svägerska sitt första barn vid 39. Hennes tåg hade redan gått ansåg både hon och alla andra, men vi tyckte såklart att det var fantastiskt. Däremot var det ovanligt och oväntat att få barn vid en så hög ålder. Min mamma var 31 när hon fick mig och hon var en av de äldre mammorna i klassen. Idag anser vi att det är helt normalt att få barn vid 40, men kroppen åldras inuti trots att vi känner oss pigga och unga. Kroppen är gjord för att föda vid 20-25 år. Då är det minst risk för komplikationer och förlossningskador. Det är inte en kränkning till äldre mammor utan ren biologi. Går allt bra spelar det såklart ingen roll.

    Min mamma fick mig när hon var 40.


    Hon var dock inte förstföderska.


     


    TS börjar hela tråden med att hur kan man vänta så länge som till 35-40 med att skaffa första barnet. Det ökar risken för att det blir fel på barnen osv osv...


     


    Sedan visar det sig att när hon var 20 och hade oskyddat sex med en 16 år äldre man så blev resultatet ett helt oplanerat barn.


    TS missar att även mäns åldrande påverkar barnet. Barn med äldre pappor löper högre risk för såväl autism som bipolär sjukdom.


    Tråden har ju utvecklat sig till att TS inte tycker det är OK att IVF finansieras med skattemedel. Så det är ju det tråden handlar om, tydligen.

  • Anonym (Moa)
    Anonym (Milori) skrev 2021-02-28 06:05:02 följande:
    Ska samhället stå och bekosta dåliga val du gjorde när du var vuxen för att du saknade insikt? Var ego? Hade en oförmåga att planera framåt?

    Vilka dåliga val tycker du inte samhället ska stå för?


    Någon som rökt och fått lungcancer; ska de bekosta det själva?


    Någon som valt att inte träna minst två gånger i veckan och inte alltid ätit hälsosamt som får diabetes typ 2, ska de bekosta sin vård själv?


    Någon som varit oförsiktig i pandemi-tider och dragit på sig Covid och behöver vård, ska de bekosta vården själva?

Svar på tråden Mycket Tabubelagt ämne varning