Ess skrev 2020-03-10 08:28:50 följande:
Trams. Vadå växt upp?
De var stora och själv ansvariga för hur de blir bemötta av utomstående. De blev artigt bemötta av mig, och blir fortfarande. Men jag tycker inte om dem och umgås inte med dem i onödan. Vilket är min fulla rätt, att välja bort dem.
Innan du skiljer dig så tänk steget längre, att dina ungar faktiskt inte är önskvärda av en ny partner. Att en ny partner inte är en förälder av något slag åt dem, utan ditt ex och du själv själva får sköta dem och betala för dem osv.
Att du kallar en ny partner för igel är rätt talade för hur du ser på ditt ex nya tjej.
Vad ska du orosanmäla?
Att en ny partner lämnar ansvaret där det hör hemma, hos föräldern. Att en ny partner inte gillar dina ungar, men accepterar att de kommer på utsatt umgänge.
Vad ska soc göra åt det?
Inte ett skit kan jag garantera dig. För det är vad man visar utåt som räknas dvs artig och korrekt räcker på långa vägar. Ska du anmäla alla som innerst inne tycker illa om särkullarna så kommer du ha mycket att göra.
Det finns de som genuint gillar särkullarna, men de är inte så många. De flesta har en artig yta, men tycker det är skönt att va av med dem när de är hos den andra föräldern.
Jag har hört en i verkligheten som gillar särkullen och den har levt med särkullen sen den var liten, de övriga ser dem som ett nödvändigt ont.
Vad yrar DU om? Du har nog inte vaknat upp ur din förlossningspsykos. Jag är inte skiljd och har ett fantastiskt förhållande med min man.
Jag har inga barn med några ex och mina två ex (som jag inte har barn med) har inte ens nya tjejer utan lever barnlöst ungkarlsliv bägge två.
Jag har en skyldighet att orosanmäla i mitt arbete men jag menar också att jag som vuxen alltid har ett ansvar att agera om jag ser ett barn fara illa tex på ett tåg, i ett köpcenter osv. För att det är ett barn och att jag är vuxen.
Ja, här är det alltså DU som igen skriver ut att alla ska veta att bonusmammor minsann tycker illa om barnen dom valt att leva med och kalla sig bonusmammor för.
Om någon ger så kallade bonusmammor ett dåligt rykte så är det DU.
Mina manliga vänner som är bonuspappor hade blivit chockade om jag visade den här tråden för dom.
Jag får göra det så att dom kan starta ett eget uppror, bonuspapporna ;)
Dom har ju både empati och tillräcklig mognad för att fixa vad dom tagit på sig, med råge!
Jag fick precis ett sms av en kompis där hennes son ritat en jättefin teckning på sin familj där han målat hennes man (som alltså är en bonuspappa) jättefint. Dom har en så kärleksfull relation, det är jättefint att se.
Dom har också ett gemensamt barn, en bebis, men han är fortfarande lika fäst vid sina bonusbarn och dom behandlar alla som syskon i samma familj. Som det ska vara.