Får din tonåring röka hemma?

Nu är min äldsta bara 6 år men han, hans lillebror eller eventuellt kommande syskon kommer inte få lov att röka hemma innan de har fyllt 18. När de däremot fyllt 18 är de myndiga och kommer således få lov att röka hemma så länge de håller sig utomhus och finansierar sina cigaretter själva.

Ingen får röka i vårt hem, punkt. Vi umgås inte med någon som röker, det fåtal som gjorde det som unga har slutat för många år sedan.

Att vårt barn röker finns alltså inte på kartan. Blir han påkommen med det kan han säga hejdå till hela det sparande vi har åt honom för att han ska slippa ta studielån. Så viktigt tycker jag att det är att inte röka.

Ingen får röka i vårt hem eller på vår balkong. Och området är rökfritt(H A L L E L U J A!). Allra minst skulle dottern få röka hemma. Eller ens innan hon är 18.

Är det inte jävligt ute att röka för det första?

Var själv rökande tonåring och slutade då jag blev gravid. Fy satan vad äckligt det luktar. Fattar inte hur jag kunde vara så dum att jag frivilligt gick omkring och luktade askkopp.

Sedan är det ju gigantisk dubbelmoral att säga till sitt barn att denne inte får röka när man själv röker.

Sluta röka båda två.

Jag rökte som alla andra tonåringar, började i högstadiet (tro mig, 80% av ungarna röker då) men slutade när jag var runt 20 då jag började snusa istället. Nuförtiden gör jag inget av det. 

Min pappa röker då och då och min mamma röker inte. Hon blev fly förbannad och försökte att övertala mig att inte röka när hon upptäckte att jag luktade rök vid sisådär 14 års ålder. Hon var orolig och väldigt ledsen hela tiden, orolig för att jag skulle hamna helt snett.
Vi hade inte en så bra relation på den tiden och bråkade extremt mycket, igenom hela tonåren tills jag var 19 ungefär. Vi pratade nästan inte med varandra för att det inte gick.. Hennes desperata försök till närhet med sin dotter blev till slut "men snälla, kan vi inte prata lite med varandra för en gångs skull? Jag kan sitta med när du röker, snälla.. Bara jag får vara med dig..". Får nästan ångest och tårar i ögonen när jag tänker på det. Därav tillät hon mig hur som helst att röka hemma på uteplatsen då jag revolterade och blev ännu mer disträ om jag inte fick det. En riktig skitunge var jag. Jag antar att hon gav upp och när jag var 18 hade hon inget att säga till om längre.. Jag vill påpeka att vi har en fantastiskt bra relation nu flera år efter. 

Min pappa däremot, rökare, ville absolut aldrig röka med mig. Han lät mig röka på uteplatsen eftersom jag fått okej av mamma (de är gifta) men han ville absolut inte associera sig med det. Jag tror att han förstod att det ser illa ut och att han inte ville uppmuntra mig till något sådant trots att han själv rökte och har rökt sen 70-talet. 

Jag förstår min mammas desperation (vår familjesituation såg säkert helt annorlunda ut än den du har) men jag är ändå otroligt nöjd över att min pappa inte umgicks tillsammans med mig samtidigt som vi båda rökte. Jag tror att det är det ultimata "okej" du kan få som tonåring, att din förälder röker tillsammans med dig. Jag tänker inte säga att "usch, nej! Fy dig, inte okej! Dålig mamma!" - absolut inte - men jag kan ju säga att det absolut inte är något som kommer få henne att sluta, tvärtom. Det får henne snarare att känna sig väldigt bekväm och nöjd och att sluta röka finns nog inte på kartan då.

80 % av ungarna(eller mer) rökte i den lilla hålan där mamma växte upp på 70-talet. I skolan jag gick på 2006-2009 rökte verkligen inte 80 %. Det var invandrare, low-lifes och några stackare som hamnat snett som rökte. Resten ville inte ägna sig åt neandertalarfasoner. 

Och idag upplever jag att det är än färre som röker, men samma grupper som gör det.

Det är jag helt ok med. Jag vet att vi nog har olika syn på respekt.

Jag förstår också att andra inte tycker han är särskilt respektfull även om jag tycker så.

När jag var tonåring var jag allergisk mot olika parfymer. Jag hade en epipen i fickan alltid -så pass allergisk var jag. En kille sprayade Axe i ansiktet på mig utanför gympasalen en gång för att "testa", det blev ambulans och jag minns att han besökte mig på sjukhuset två dagar senare. Så jag har djup förståelse för människor som av olika anledningar känner av cigarettrök (oavsett om det är allergi eller bara obehag). Så med det i bagaget så tycker jag faktiskt att människor som dränker sig i parfymer och deo är på samma nivå som rökare. Men de är inga vidriga människor för det (jag vet att det inte var du som skrev så, ville bara flika in det )

Det är jag helt ok med. Jag vet att vi nog har olika syn på respekt.

Jag förstår också att andra inte tycker han är särskilt respektfull även om jag tycker så.

När jag var tonåring var jag allergisk mot olika parfymer. Jag hade en epipen i fickan alltid -så pass allergisk var jag. En kille sprayade Axe i ansiktet på mig utanför gympasalen en gång för att "testa", det blev ambulans och jag minns att han besökte mig på sjukhuset två dagar senare. Så jag har djup förståelse för människor som av olika anledningar känner av cigarettrök (oavsett om det är allergi eller bara obehag). Så med det i bagaget så tycker jag faktiskt att människor som dränker sig i parfymer och deo är på samma nivå som rökare. Men de är inga vidriga människor för det (jag vet att det inte var du som skrev så, ville bara flika in det )

Tror jag skulle resnorea ungefär såhär.

Mitt barn röker och har en pojkvän som röker. Alla som någonsin varit tonåringar vet att föräldrars förmaningar ofta inte är särskilt starka. Mitt barn kommer alltså troligtvis fortsätta röka även om jag gör allt i min makt att förhindra det. Så jag hade sagt som så att jag vet att du röker och jag gillar det inte men jag kommer inte stoppa dig, du är stor nog att fatta dumdristiga beslut men jag kommer alltid säga vad jag tycker om det.

Däremot så kan du förbjuda det hemma. Det är ditt hem och du är förälder, du bestämmer. Du kan säga att du inte vill se henne röka hemma.