Har precis börjat bli aktiv med att öppna mina tankar om sekundär barnlöshet. kort och gott: Jag har försökt aktivt att få ett syskon i över 2 år. En graviditet under dessa år som slutade i MA i vecka 11+.
Alla som försöker bli gravida vet hur många tankar och känslor som finns i en och hur jobbigt det är i perioder.
Jag hoppas att vi kan dela tankar och erfarenheter med varandra.
Berätta gärna om er histora.
Åh. Jag borde vara jätteglad. Mannen kom hem och berättade att våra bästa vänner (som började försöka efter sommaren) var gravida i v 12.
Det är som ett hugg i hjärtat. Självklart är det kul för dom men sorgen rinner över mig. Åh det sliter på en, alla känslorna som rinner över en. Att brottas med avundsjuka, brottas med att inte känna den utan att känna glädje istället. Men avundsjukan är en stark jävel att brottas med.
Jag ska försöka sova av mig detta men ah, var tvungen att skriva av mig för jag blev helt matt. :(
Känner med er, här är en till som sitter i samma båt. Har ett barn på 1,5 år.
Har aldrig använt mig av ägglossningstest utan enbart gått på kroppens egna tecken på att ÄL är på G. Börjar frukta att jag kanske inte har ÄL eller att den är väldigt oregelbunden varför jag ska ge det ett försök med ÄL-tester nu. Hade en extremt punktlig menscykel innan min graviditet men nu hattar den lite hit och dit ideligen. Har försökt få till en ny graviditet i ett år och tänker boka tid för utredning i januari om inget mirakel inträffat innan dess! :)
Hur kommer det sig att ni väntat så pass länge utan att genomgå utredning?
jag har 9 dagar kvar till BIM. Ja jag slutade faktiskt med ägglossningstest för kanske 4-5 månader sedan. Jag kör istället på sex varannan till vart 3 dag mellan dag 7 och 20. Jag ska även gå ner i tjänst och bara jobba 75%. Då jag har haft mycket stress under hösten och även förra året så tror jag at barnlösheten kan ha att göra med detta. Men det är inget som jag vet säkert såklart. Tänkte ge det 2-3 månader efter att jag har gått ner i tjänst så får man se om det blir nått annars är väl planen att göra i alla fall en utredning på att se om allt verkligen står rätt till.
Tänkte nog prova bisolvonmetoden nästa cykel om det inte blir nått denna. Har du kört den någon gång?
Hej alla som kämpar för syskon, här är en till! Vi har försökt i snart två år och jag har liksom några av er här också haft två MA (ett före vårt barn, ett efter). Vårt första barn kom relativt lätt men sen har det varit tvärstopp. Jag fick höra att jag var för gammal vart jag vände mig och att det var det som var orsaken (var då 35 år). Nu under hösten har jag utretts, dels genom hysteroskopi där de såg att jag hade en missformad livmoder (som också åtgärdades) samt också att jag har problem med mitt immunförsvar, som troligen efter vårt första barn har lärt sig att inte tolerera några fler graviditeter. Det med immunförsvaret är svårare att åtgärda men det finns möjlighet att lugna kroppen med olika behandlingar. (Bra att känna till är att i Sverige är immunförsvaret inget som fertilitetskliniker fokuserar på så det är ingen som kommer att presentera den teorin här, snarare avfärda den. En får isf vända sig till vårdgivare utomlands.)
När jag läser om missfall, MA, kemiska graviditeter tänker jag som ett tips att ni kan kolla in fertilitetsguiden.se eller tråden Vi som snart är gravida efter utredning i Aten om ni inte har gjort det. Oavsett om det är det som spökar eller inte kan det iaf vara skönt att utesluta någon orsak. Det jag har tyckt varit allra jobbigast i det här (förutom det uppenbara då att inte få fler barn) är att inte veta vad det är som kan vara fel.. Hursom, vill skicka detta som ett tips i all välmening, själv snubblade jag över infon på nätet och hittade just tråden på familjeliv, där finns massvis med kvinnor (och en del män) med kunskap om detta. Stor kram på er alla och hoppas att vi nån gång snart lyckas!
Hej alla som kämpar för syskon, här är en till! Vi har försökt i snart två år och jag har liksom några av er här också haft två MA (ett före vårt barn, ett efter). Vårt första barn kom relativt lätt men sen har det varit tvärstopp. Jag fick höra att jag var för gammal vart jag vände mig och att det var det som var orsaken (var då 35 år). Nu under hösten har jag utretts, dels genom hysteroskopi där de såg att jag hade en missformad livmoder (som också åtgärdades) samt också att jag har problem med mitt immunförsvar, som troligen efter vårt första barn har lärt sig att inte tolerera några fler graviditeter. Det med immunförsvaret är svårare att åtgärda men det finns möjlighet att lugna kroppen med olika behandlingar. (Bra att känna till är att i Sverige är immunförsvaret inget som fertilitetskliniker fokuserar på så det är ingen som kommer att presentera den teorin här, snarare avfärda den. En får isf vända sig till vårdgivare utomlands.)
När jag läser om missfall, MA, kemiska graviditeter tänker jag som ett tips att ni kan kolla in fertilitetsguiden.se eller tråden Vi som snart är gravida efter utredning i Aten om ni inte har gjort det. Oavsett om det är det som spökar eller inte kan det iaf vara skönt att utesluta någon orsak. Det jag har tyckt varit allra jobbigast i det här (förutom det uppenbara då att inte få fler barn) är att inte veta vad det är som kan vara fel.. Hursom, vill skicka detta som ett tips i all välmening, själv snubblade jag över infon på nätet och hittade just tråden på familjeliv, där finns massvis med kvinnor (och en del män) med kunskap om detta. Stor kram på er alla och hoppas att vi nån gång snart lyckas!
Hej. Jag och min man gjorde en början till utredning. Där de kolla spermier och så. Allt visar på bra kvalitet. Jag har en del övervikt som kan sätta käppar i hjulen. Så jag kämpar för att gå ner i vikt. Annars ser det bra ut för min del med. Vi gick privat. Och kostar en del. Vi har ju två gemensamma barn så vi får ingen hjälp av landstinget. Men som sagt sekundär barnlöshet kan ju drabba närsom. Vi har sagt att vi kämpar på ett tag till
Blir det så blir det. Jag är är trots allt 40 +. Och längtan efter en sista liten bebis är så stor.
Vad jag har läst så ska man ta det från första mensdag till och med ägglossnings. För bästa effekt ska både mannen och kvinnan ta det.
Välkommen in i tråden! Jag kan verkligen förstå att du känner ånger nu i efterhand, men vet du vad, jag tror att allt sker av en anledning. Så försök att se framåt.
BIM 1 Dec! Det är ju imorgon! Har du inte testat än? jag kan aldrig hålla mig.
Oj, att immunförsvaret kunde reagera så det har jag aldrig hört förr! Vet du vilka orsakerna till det kan vara? Om man t ex under föregående graviditet fick havandeskapsförgiftning, kan det orsaka att immunförsvaret agerar så eller kan det bli så även om tidigare graviditeter varit komplikationsfria?
Nej det hade inte jag heller.. men börjar man googla runt på det, särskilt på engelska, finns en hel del att läsa om det (både forskning och annat). Jag hade en problemfri graviditet sånär som på att barnet inte vände sig i magen på slutet så jag fick göra planerat kejsarsnitt (men att barnet inte vände sig vet jag nu troligen hade att göra med att min livmoder var hjärtformad så det inte fanns plats att vända sig helt enkelt). Vet inte om kejsarsnittet kan ha påverkat men såvitt jag förstått är det ingen skillnad mellan det och naturligt förlösta i dessa fall. En behöver inte heller ha fått barn, eller aldrig nånsin upplevt en graviditet vad jag förstår, utan det kan handla om kvinnor som inte blir gravida alls, får upprepade missfall, sena missfall eller som i mitt fall då sekundär infertilitet kombinerat med missfall/MA/infertilitet etc. Vet ej om havandeskapsförgiftning, tror inte det. Dock är det vanligare bland kvinnor med någon autoimmun sjukdom, jag har te x haft glutenintolerans sen barnsben och en släkt med allergier, och då kan det vara vanligare att ha ett "överspänt" immunförsvar från tidigare tillbaka. Men, vad jag förstår, behöver man inte heller ha en konstaterad autoimmun sjukdom för att drabbas. Ett bra ställe att börja läsa på (tyckte jag i alla fall!) är på fertilitetsguiden.se, info som förvisso nu har ett par år på nacken vad jag vet men skrivet av en väldigt engagerad person som själv kämpade med infertilitet och samlat allt hon fått reda på för att hjälpa andra! Långt svar men hoppas någorlunda tydligt!