Anonym (Sara) skrev 2018-08-07 10:03:06 följande:
Hej på er! Ansluter i förhoppning att genom era delningar få stöd i en situation som verkar svår att prata med andra om. Är idag (tyvärr) 40 år och har under sista två åren fått tre missfall, haft minst fyra "kemiska graviditeter" och misslyckats med ett IVF-försök. Min initiala upplevelse var att det var väldigt lätt att bli gravid men nu går det allt längre mellan tillfällena. Förstår naturligtvis att mycket beror på ålder, samtidigt som jämngamla får barn i tid och otid på naturlig väg. Är oerhört trött på kommentarer som att "det blir svårt med graviditet när man väntar så länge med att försöka för att istället satsa på karriär", "du kan inte föreställa dig hur belastande det faktiskt är med barn", "det finns så mycket annat att göra i livet" och tips och råd och annat 'klokt' från bekanta som redan har egna barn. Tillkommer gör sjukvårdens svala inställning till fenomenet upprepade missfall. Anledningen till egna sena försöken är bla att den man som är lämpad far kom in sent i mitt liv och jag har av läkare tidigare avråtts graviditeter överhuvudtaget pga cancersjukdom som jag fick åren innan 30. Tyvärr vägrar min man adoption (pga sin egen historik) vilket i min värld är precis lika självklart som biologiska barn. I tanken har jag också varit väldigt rädd att bli ensam förälder om något skulle hända mig avseende sjukdomsbild. Under min sjukdomsperiod för 13 år sedan tvingades jag även till en abort pga cellgiftsbehandlingarna. Behandlingar som inte har ansetts att ha förstört chanserna till graviditet. Jag tycker på inget sätt att det är fel att avvakta barn för att satsa på karriär även som kvinna, men i mitt fall har jag längtat efter barn hela mitt liv och inte önskar annat sedan 25 års ålder. :)
Blir galen på folk som inte har vett att inte blanda sig i fråga om familjeplanering. De vet ju 8nget om vad som kan ligga bakom att läget ser ut som det gör. Jag blev tillslut less på kommentaren ?är det inte snart dags för nummer 2?, att jag började säga att vi önskar syskon, men att det faktiskt inte är så lätt. Och senare förklarade jag även för närmre vänner om våra olyckliga missfall efter dottern, som var första graviditeten. Jag tror det har fått folk att förstå att det kan ligga mer bakom.
Jag tycker att du måste försöka få en utredning. Det är tyvärr svårare när du fyllt 40, men jag skulle vända mig till utlandet, men då kostar det såklart. Vitanova i Köpenhamn är närmst, men antagligen inte lika billigt som klinikerna i Athen.
Werlabs har jag hört nämnas i Athentråden, som ett ställe att beställa prover hos, om man själv vill utreda, samt boken ?is your body baby friendly?.
Önskar er lycka till i drömmen om syskon (antar att det är syskon då tråden heter sekundär barnlöshet), men blir osäker :)