IVF - Sahlgrenska
Hej!
Jag och min man har stått i kö sedan slutet på Maj för IVF behandling på Sahlgrenska. Söker nu fler som gör/har gjort eller ska göra sin IVF på Sahlgrenska i Göteborg för att följas åt på vägen!
Hej!
Jag och min man har stått i kö sedan slutet på Maj för IVF behandling på Sahlgrenska. Söker nu fler som gör/har gjort eller ska göra sin IVF på Sahlgrenska i Göteborg för att följas åt på vägen!
Jag mår skit. Fick inatt rosa flytningar och det har tidigare varit kört för mig när det har kommit. Så jag tog ett test, eller flera tester, och alla va negativa. Men fortfarande ingen mens. Och jag mår skit med illamående och svullen mage och tuttar. Ringde in till kliniken och då sa dom att jag måste ringa in imorgon för det är då vår testdag är och jag måste fortsätta med Lutinus fram tills dess. Känns ju bara meningslöst!
Så min dag började skit. Hoppas era är bättre!
Får verkligen hoppas att det inte är kört för någon av er... vill ju att vi ska lyckas juuuuu.. :(
Förstår dig:( Hur ska man orka igen...
Mina flyningar nu var lite beige aktiga i trosskyddet, innan har det bara varit vitt från tabletten. Så jag är också orolig nu att det är nåt skit på gång!
Nä, men på något sätt hittar man kraften att orka fortsätta.
Jag förstår din oro, men vi hoppas att det ska gå bra för din del! Håller alla tummar o tår!
Vi får hoppas på det bästa:) rosa flyttningar behöver inte vara ett dåligt tecken, håller tummar å tår!
Vi får hoppas på det bästa:) rosa flyttningar behöver inte vara ett dåligt tecken, håller tummar å tår!
Det känns som alla är lite extra oroliga nu när dagarna börjar närma sig... låt denna veckan gå fort och att vi får några positiva besked...
Det är klart, man blir mer och mer orolig ju närmare testdag man kommer. Tror man får tillåta sig att vara besviken, ledsen, förbannad, uppgiven, ja alla känslor som kommer om man åter igen blir besviken. Sen, kan man förhoppningsvis hitta motivationen och orken att satsa igen- längtan efter barn är ju så stark. Men, deppa och vara ledsen ett tag <3
Man lever mellan hopp och förtvivlan. Jag har haft såna klockrena symptom och varit 100 på att jag är gravid. Men gravtesterna lyser ännu negativa.. tycker att det borde varit ett svagt plus i morse då jag är på RD 8 och plussade med sonen på RD 9. Sen att nästan alla symptom minskat eller försvunnit gör ju inte att det känns bättre. Så nu inbillar jag mig att jag inte är gravid. Försöker att inte tänka så mycket på det heller men det går ju inte.. vill bara att dagarna ska gå fort nu så man kan få all väntan överstökad. Vet inte vad jag gör om det inte tar sig den här gången heller.. är ju sista ägget i frysen som sattes in. Förra blev tidigt missfall. Så tar det sig inte den här gången heller är det ju drygt 25 000 kr i sjön och vi får börja om med IVF och det vet jag inte om jag kommer att orka faktiskt. Ju längre tiden går, desto mer negativ blir man känns det som.
Ni som har fått missfall hur tidigt fick ni det och hur märker man det??