• Anonym (Pappan)

    Bli nekad gemensam vårdnad?

    Hej FL!

    Första gången man skriver här men har läst en massa senaste tiden.

    Är just nu i vårdnadstvist med min ena sons mor. Min son är bara 1,5 månader gammal.

    Hon nekar mig gemensam vårdnad och vill ha ensam enbart för att "det skulle bara bli krångligt med gemensam". Hon påpekar även samarbetsproblem (men när jag frågar vad vi inte kan samarbeta om utöver just vårdnaden kan hon inte komma med något konkret). Jag ser inte vad det krångliga skulle vara, och självklart gör jag enbart val och beslut baserat på min sons bästa. Hon drog upp "val av dagis" och då sa jag att jag litar på hennes omdöme då hon kan dagisen bättre än jag t.ex (vilket är sant) så jag ser inte att det skulle vara samarbetsproblem då?

    Det har inte gått till TR än utan det ligger fortfarande hos socialen och vi ska ha ett samarbetsavtal där samtliga hoppas att vi kan lösa det (vilket både jag och exet påpekar att "det kommer nog inte påverka så mycket").

    Problemet jag har just nu är att efter ett samtal med henne så har hon gjort mig osäker på lite saker;

    När hon frågade "Är det värt att riskera, tänk om du förlorar i Tingsrätten? För när jag ringde och pratade med Tingsrätten så sa dem att det finns stora chanser att jag skule vinna"

    Medans socialkontoret påpekat;
    "Vill du ha gemensam vårdnad så gör du helt och hållet rätt just nu. Det ska kräva mycket allvarliga saker för att bli nekad gemensam vårdnad så som lång historia av drogmissbruk, alkoholmissbruk eller brottslighet."

    Men jag har inget av de punkterna? Jag har en son sedan tidigare som jag har VV och det har aldrig varit några problem eller osäkerhet kring att jag skulle vara en dålig förälder t.ex (snarare tvärtom faktiskt).

    Så nu sitter jag smått förtvivlad och osäker på situationen jag är i och vet inte hur jag ska tolka allt?

  • Svar på tråden Bli nekad gemensam vårdnad?
  • Anonym (ensam mamma)
    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-11 19:57:18 följande:

    Har sett papperet med egna ögon och jo, de är på samma. Faderskap och underskrift, sedan längre ner på samma papper är det en liten box man ska kryssa i för gemensam vårdnad.

    Har dock funderat på om det kan stämma och försökte faktiskt kontakta socialchefen på kontoret, lyckades dock inte få tag på någon alls så får försöka imorgon igen.Gett upp om samarbetet? Har du läst alla inlägg jag skrivit? Jag har försökt samarbeta med så gott som allt känns det som?

    Det är inte jag som sätter mig emot gemensam vårdnad? Vi är båda två föräldrar till barnet och som vill barnets bästa, varför skulle vi inte ha gemensam vårdnad?

    Jag kan inte chilla mer än vad jag gör, om du hade läst fler inlägg jag skrivit så är det inte jag som aktivt "pushar" detta framåt utan det gör socialkontoret som säger att om vi inte inte kommit överrens om vårdnadsfrågan så får de skicka vidare det till en annan instans.


    Om jag minns rätt lät vi bli bocka i rutan för gemensam vårdnad när faderskapet fastställdes. Det blev dock lite bök i samband med att vi gjorde om det till gemensam vårdnad.

    Det jag menar är att 1,5 månader inte är någon lång tid och att ni båda (förmodligen mamman mest) förmodligen fortfarande är lite känslomässigt ostabila. Man fattar inte lika genomtänkta beslut då.

    Familjerätten roll är strikt som medlare. Kanske du missuppfattat. Fråga dem igen.
  • Anonym (ensam mamma)
    Anonym (mamma) skrev 2017-09-11 19:57:31 följande:

    Som jag ser det är det mamman som redan har satt igång en process genom att neka gemensam vårdnad och säga ja till minsta möjliga umgänge (pappan blir främling) samt påstå samarbetsproblem som inte finns (utgår från att påståenden är korrekta). Skulle inte förvåna mig om hon sen säger att de har så dålig anknytning pga det lilla umgänget att det inte är lämpligt med gemensam vårdnad (vet dock inte om det håller). Det låter som att mamman redan talat med en advokat eller är påläst själv. Utifrån beskrivningen är det faktiskt mamman som redan satt igång det här. Oavsett vem som måste stämma för att bevaka sin rätt/barnets rätt till nära kontakt med sina två föräldrar. Ett barn är inte mammans egendom. Inte någons egendom. Utgångspunkten är väl (enligt lagstiftaren) att gemensam vårdnad är bäst för barnet om det inte är väldiga samarbetsproblem, i kombination m nära och god kontakt med båda föräldrar. När mamman nekar barnet och pappan det är det mamman som bråkar. Om det nu inte är något lurt bakom detta som vi FLare inte vet.

    Min helt privata åsikt givetvis:)


    Helt uppenbart har du inte varit med om liknande själv.
  • Anonym (Dubbelmoral)
    Anonym (ensam mamma) skrev 2017-09-11 19:37:01 följande:

    Har nu läst fler inlägg. Barnet är typ nyfött fött och och du har redan gett upp om samarbetet och vill sätta igång en rättsprocess..

    Tänk på att det är omtumlande att få barn. Både för dig och mamman. Tänker man klart då? Nej såklart. Är det omöjligt för dig att chilla ett litet tag till och se vad som händer?

    Det gynnar inte ditt barn av att du stressar mamman. Tänk på att det är där barnet bor och att all stress som mamman utsätts för även drabbar barnet.


    Om det går ut över barnet kanske hon är olämplig att ha annat än tidsbegränsad vårdnad nu i början. Kanske barnet har det bättre med fadern?
  • Anonym (ensam mamma)
    Anonym (Fy f*n va själviskt) skrev 2017-09-11 19:59:25 följande:

    Tror du inte att det är otryggt att få barn med en kvinna man inte känner?

    Om den kvinnan har full makt över ens barn utan att man har någon rätt eller insyn OCH sitter och håller på barnet 24/7 och enbart tillåter umgänge med barnet nån timme i vecka?

    Hade inte du varit livrädd? Har inte du varit helt hysterisk om du inte fick träffa ditt nyfödda barn med och inte hade någon juridisk rätt alls till barnet? Ditt barn pappa var i en mycket mer utsatt och skrämmande situation. Men där visade du ingen hänsyn eller förståelse? Det var bara han som skulle visa hänsyn till dina hormoner och avsäga sig sin fulla roll som pappa.


    Jo jag tror att problemet här är just att de båda är extremt otrygga. Dock blir ingenting bättre av en eskalerande konflikt. Det kommer bara leda till en ond spiral av ännu större otrygghet och ännu mer konflikt.

    Tror det bästa vore om de båda försökte öka tryggheten hos den andra. Dock kan vi tyvärr bara pappan råd här i tråden.
  • Anonym (ensam mamma)
    Anonym (Dubbelmoral) skrev 2017-09-11 20:15:39 följande:

    Om det går ut över barnet kanske hon är olämplig att ha annat än tidsbegränsad vårdnad nu i början. Kanske barnet har det bättre med fadern?


    Du tänker bara på någon sorts rättvisa. Vad är bäst för barnet?
  • Anonym (Dubbelmoral)

    Att vara med den förälder som inte tar ut sin frustration på denne. Du verkar tro att nyblivna mammor straffar sina barn vid konflikter. Då är ju givetvis pappan ett bättre val.

  • Anonym (Fy f*n va själviskt)
    Anonym (ensam mamma) skrev 2017-09-11 20:17:53 följande:

    Jo jag tror att problemet här är just att de båda är extremt otrygga. Dock blir ingenting bättre av en eskalerande konflikt. Det kommer bara leda till en ond spiral av ännu större otrygghet och ännu mer konflikt.

    Tror det bästa vore om de båda försökte öka tryggheten hos den andra. Dock kan vi tyvärr bara pappan råd här i tråden.


    Var man dum nog att ha sex med någon man inte känner och dum nog att skaffa barn med någon man inte är trygg med så får man faktiskt bita ihop och ta lite konsekvenser. Barnet är båda föräldrarnas barn. Ett spädbarn får exakt samma band till sin pappa om chansen ges. Att inte ge sitt nyfödda barn chansen att få samma band till båda sina föräldrar är enbart själviskt och nästan en form av misshandel. Skaffar man barn med främlingar så får man också acceptera att främlingen blir en stor del av ens liv!
  • Anonym (ensam mamma)
    Anonym (Dubbelmoral) skrev 2017-09-11 20:22:22 följande:

    Att vara med den förälder som inte tar ut sin frustration på denne. Du verkar tro att nyblivna mammor straffar sina barn vid konflikter. Då är ju givetvis pappan ett bättre val.


    Att vara nybliven förälder är omtumlande och det är mycket vanligt att man är skör. Ts uppvisar enligt min bedömning också skörhet då han inte klarar av att ha lite is i magen och stötta mamman utan planerar dra igång en rättstvist på stört utan att ge det en chans med andra medel först. Det finns alltså inget som talar för att det skulle bli ett dugg bättre av att skifta vårdnadshavare.
  • Anonym (ensam mamma)

    Ts, vill inte förringa dina känslor och dina problem. Och har ingen aning om vad som är bäst för just ert barn. Mitt enda råd är att läsa på, söka stöd och agera eftertänksamt. Grattis och hoppas det löser sig till det bästa för er.

  • Anonym (Fy f*n va själviskt)
    Anonym (ensam mamma) skrev 2017-09-11 20:32:32 följande:

    Ts, vill inte förringa dina känslor och dina problem. Och har ingen aning om vad som är bäst för just ert barn. Mitt enda råd är att läsa på, söka stöd och agera eftertänksamt. Grattis och hoppas det löser sig till det bästa för er.


    Så du hade som nyböiven förälder get all makt över din nyfödda till någon som vill stäng dig ute? Hade du seriöst klarat av att träffa din nyfödd några få timmar en gång i veckan? Hade du inte mer föräldrinstinkt än så när ditt barn var nyfött?

    Både jag och min make hade gått över lik för våra barn och ingen av oss hade klarat av att inte få träffa våra barn varje dag som små och inte veta att dom hade det bra
Svar på tråden Bli nekad gemensam vårdnad?