Bli nekad gemensam vårdnad?

Du ska inte ge dig.

Det är ert barn.

Du har noll rätt att ta beslut om hon har ensam vårdnad vilket betyder att hon skulle kunna flytta 100 mil utan att du kan göra något direkt.

Så gemensam vårdnad it is.

Jag tror hon ljuger om att ha ringt.

Vem skulle hon ha pratat med som var insatt i ärendet och ville/vågade uttala sig så? Be om ett namn för att ringa själv.

Vill inte ge mig. Men hennes ständiga påpekande att "det är ju bara det juridiska, du får ju fortfarande träffa honom lika mycket oavsett" men jag vill vara med delaktig i min sons liv och beslut än bara umgänge. Jag vill vara säker och veta att han har det så bra som möjligt, ta beslut som är för hans bästa osv.

Något som jag inte kommer kunna göra då. :(Hon nämnde aldrig det och jag tyckte också det lät lite lustigt, pratade hon med en i växeln då liksom..? För det hade låtit mindre konstigt om hon nämnt att hon pratat med en advokat eller någon insatt i familjejuridik..

Vårdnad och umgänge är 2 olika saker så  visst är det så men hon har inte rent mjöl i påsen.
Känns som att hon planerar något.

Du har ingen rätt att få veta saker om du inte har vårdnaden.

Rådgör med ditt ombud

Nej min magkänsla säger samma sak och har gjort hela tiden.

När hon frågade "Är det värt att riskera, tänk om du förlorar i Tingsrätten? För när jag ringde och pratade med Tingsrätten så sa dem att det finns stora chanser att jag skule vinna"

På vilka grunder då? Du kan ju alltid fråga, men jag är tveksam på att du får ett vettigt svar, om ens något svar alls!

Sedan är det inte mycket till att lägga energi på en sådan människa som henne, försök inte diskutera med henne, det har du redan försökt. Meningslöst!

Gå vidare rättsligt! Du eldar för kråkorna genom att sitta och nöta med henne.

Hur är det med föräldraledigheten? Det är också en hake, hade hon spetsat in sig på ett års föräldraledighet (man får ju inte sätta barnet på dagis före ett års ålder), kan hon lita på att du antingen tar din del, när det verkligen behövs (innan barnet är ett då) eller att du för över de dagar hon behöver, för att kunna vara hemma.
Lever man tillsammans blir det ett mindre problem, eftersom man delar på hyra och annat, men lever man själv, som hon gör, då kan man bli utan inkomst om man inte kan arbeta (eftersom man inte har någon barnomsorg) och den andra föräldern inte tar barnet, så att mamman kan arbeta.

Mitt tips är att du inte gör detta som gemensam vårdnad som en konflikt, diskutera med henne om föräldraledighet och varför hon känner som hon känner.
Personligen tycker jag att, lever inte föräldrarna ihop, såvida de inte har en bra relation, så är det bäst att mamman har enskild vårdnad första året, just för att hon inte ska hamna i situationen, ingen inkomst.
Barnet är ju endast 1,5 månader, du ha all tid framför dig att bygga upp en bra relation.

Om ni inte har gemensam har du ingen rätt att tex få träffa barnet på sjukhus om det blir inlagt. Det kan alltså bli så illa att du har barnet och mamman är bortrest. Det händer en olycka på förskola och barnet tas till sjukhus och du blir inte insläppt eftersom du inte är vårdnadshavare. Jag tycker inte heller att du ska ge dig.

Fördelen för mamman om hon har enskild vårdnad är att hon får alla föräldradagar. Du kan ju skriva över till henne (kanske du bör göra om ni inte bor ihop) men du kan inte skriva över alla utan har några mån kvar. Det gör att barnet måste börja fsk strax efter ett års ålder. Vilket är helt ok och du kan ha dagarna till att dryga ut semestern med barnet när det är äldre. Men skriver du inget över på mamman vilket hon kanske är rädd för blir det problem eftersom mammans dagar tar slut innan barnet är ett år och då får det inte gå på förskola. Då barnet är för litet för växelvis boende kan det inte bo hos dig då mamman jobbar och du är föräldraledig om du inte tänkt vara hos barnet nästan varje dag i början. Så det blir krångligt och kanske detta oroar mamman. Går du med på att skriva över lite dagar så hon kan vara hemma till barnet är ett år eller alternativt att du träffar barnet nästan varje dag så det hinner vänja sig och sedan kommer och är hos mamman när du tar över föräldraledigheten så kan det nog lösa sig.

Tingsrätten kommer med största sannolikhet döma till din fördel och gör de inte det så har du iaf gjort vad du kunnat för ditt barn. Du får liksom ingen nackdel av att förlora än att just ha förlorat även fast mamman antyder det.

Lita på den.

Handlar det om FL så som sagt ta det som en diskussion på familjerätten men låt henne inte få alla dagar eller att hon ska ha GV första året för att det ska bli bäst för henne.